Coronapandemin är en pågående kris där de ekonomiska effekterna och inblandade faktorer för företag inte är helt klarlagda ännu. Teoretiska resonemang har förts kring om några av de effekter som sågs vid finanskrisen 2008–2009 (såsom förändrade revisionsarvoden) också kommer att ske till följd av coronapandemin. Studien syfte är att förklara om och isåfall hur coronapandemin påverkat noterade företags revisionsarvoden. Denna kvantitativa studie har utgått från deduktiv ansats för att pröva hypotes utifrån vetenskaplig teori. Datainsamling har gjorts från årsredovisningar från 187 företag på Stockholmsbörsen och Pearson r och OLS-regression har använts för att undersöka eventuella samband. Denna studie visar att coronapandemin har påverkat revisionsarvodet för svenska noterade bolag och att bidragande faktorer är storlek, komplexitet ochkonsultation.

Kommersiella fastigheter har länge setts som en realvärde säker tillgång för placeringar men det är också en bransch som har skakats om av flera finans- och fastighetskriser. Eftersom fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch och upptar en stor del av bankernas omslutning påverkar sektorerna varandra i hög grad och en kris i den ena sektorn spiller lätt över på den andra. Under de två senaste åren har coronapandemin drabbat världen och människors rörelsemönster och sociala kontakter har begränsats. Pandemin har uppenbarligen haft negativa konsekvenser på människors liv och hälsa men även delvis på den ekonomiska utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka coronapandemins effekter på kommersiella fastighetsbolag samt utreda likheter och skillnader från finanskrisen 2008. För att möjliggöra detta undersöks vidare relationen mellan banker och fastighetsbolag och båda sektorernas perspektiv lyfts in för att svara på arbetets frågeställningar. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 representanter från banker och 8 respondenter från kommersiella fastighetsbolag. Dessa intervjuer visar att coronapandemin inte har haft en större påverkan på de kommersiella fastighetsbolagen och således inte heller på bankerna. Pandemin har snarare accelererat vissa trender som fastighetsbranschen redan var på väg emot och pandemin kan inte ses som en finansiell kris. Vidare framkom inga direkta likheter med finanskrisen 2008, skillnader finns det däremot gott om, finanskrisen ledde till kapitalförluster för bankerna och fastighetsbolagen saknade likviditet. / Commercial properties have long been seen as a real value secure asset for investments, but it is also an industry that has been shaken by several financial- and real estate crises. As the real estate industry is a capital- intensive industry and takes up a large part of the banks' balance sheets, the sectors are highly interdependent and a crisis in one sector easily spills over to the other. Over the past two years, the corona pandemic has affected the world and peoples movement patterns and social contact have been restricted. The pandemic has clearly had a negative impact on human lives and health, but also partly on economic development. The purpose of this paper is to examine the effects of the corona pandemic on commercial real estate companies and to investigate similarities and differences from the 2008 financial crisis. To enable this, the relationship between banks and real estate companies is further investigated and both sector’s perspectives are highlighted to answer the research question. The survey is based on interviews with 6 representatives from banks and 8 representatives från real estate companies. These interviews express that the corona pandemic has not had a major impact on commercial real estate and thus on banks. Rather, the pandemic has accelerated certain trends that the real estate industry was already facing and the pandemic can not be seen as a financial crisis. Furthermore, there were no direct similarities with the 2008 financial crisis, but there are plenty of differences: the financial crisis led to capital losses for the banks and a lack of liquidity for the real estate companies.

For a long time, the tourism industry has had a high growth rate. This depends, amongst other things, on globalization, increased prosperity and increased leisure time. Nowadays, more and more people across the world has the possibility to travel and explore new places, which has resulted in continuous growth for the industry. Besides the positive aspects that tourism is contributing to, the growing mobility implies a huge impact on the climate. The industry’s carbon emissions are especially a contributing factor to climate change, and the continuous growth is leading to higher unsustainability. When the corona pandemic hit, it paralyzed the global tourism industry, and in Sweden the industry has been amongst the most affected. The whole industry is expected to lose huge amounts of money, and tens of millions of jobs are threatened.  However, the corona pandemic could also be perceived as an opportunity to reset and reconstruct the tourism industry in a more sustainable way. Many of the lessons learned from the pandemic, could also be implemented to handle the climate crisis. Instead of going back to the old strategies that existed before the corona crisis, this could be a moment to reconsider how the industry could convert itself into carbon neutrality. Innovation capability is important for the industry’s recovery from the crisis, and that is why we wanted to investigate whether the tourism industry can benefit from the corona crisis, by creating innovation and converting itself to enable a more sustainable tourism. In order to answer the aim of the study, we conducted a mixed methods research, where we interviewed eight different travel companies in Sweden, whilst also conducting a survey to find out how Swedes travel patterns had changed as a response to both the climate crisis and the pandemic. In the study, approximately half of the respondents stated that they had changed their way of travelling because of the climate crisis, whilst a big majority indicated that they had changed their travel pattern because of the pandemic. On the other hand, half of the respondents stated that they will return to the same travel habits as before the pandemic. Our results also indicate that companies in the tourism industry has a high capability to innovate. Many of the companies in the study described that innovation is a way to survive the corona pandemic, while others instead are biding their time and waits until the crisis is over.  According to the results of the study, companies must create innovation in order to enable increased sustainability, but the work that is being done under the pandemic is mainly being concentrated towards the survival of the company, instead of towards increased sustainability. The sustainable development is driven by both the companies themselves and by market demand, but clear guidelines from authorities does also play an important part in the adaption. The results from the study also indicate that even if there has been a lively climate debate, consumers are still more focused on low prices rather than on more sustainable options, which implies that there is a need for government intervention, since the free market cannot adapt towards sustainability by itself. However, there is still hope that the pandemic will lead to that tourism is changing in a more sustainable way, while others think that the tourism will continue as usual, or even rise more than before. / Turistindustrin har länge haft en hög tillväxttakt, vilket bland annat beror på globalisering, ökat välstånd och ökad fritid. Numera har alltfler människor världen över möjlighet till att resa och uppleva nya platser, vilket lett till att branschen har fortsatt växa. Förutom alla de positiva aspekter som turismen för med sig, så innebär den växande rörligheten en enorm klimatpåverkan. Särskilt betonas industrins koldioxidutsläpp som en bidragande faktor till klimatförändringar, och den fortsatta tillväxten leder till att branschen blir allt mer ohållbar. När coronapandemin slog till, lamslog den hela den globala turistindustrin, och i Sverige är denna bransch en av dem som drabbats hårdast under krisen. Hela industrin förväntas förlora enorma summor pengar, samtidigt som tiotals miljoner jobb är hotade. Coronapandemin skulle dock också kunna uppfattas vara en möjlighet för turistindustrin att starta om och rekonstrueras på ett mer hållbart sätt. Många av de erfarenheter som pandemin fört med sig, skulle också kunna implementeras för att kunna hantera klimatkrisen. Istället för att gå tillbaka till strategierna som förelåg innan coronakrisen, kan detta istället vara ett tillfälle för att fundera över hur industrin ska kunna omvandlas till att bli koldioxidneutral. Innovationsförmågan är viktig för att industrin ska kunna återhämta sig efter krisen, och därför ville vi undersöka huruvida turistindustrin kan dra fördel av coronakrisen, genom att omvandlas och skapa innovation för att möjliggöra en mer hållbar turism. För att besvara syftet med studien utförde vi en flermetodsforskning, där vi intervjuade åtta olika reseföretag i Sverige, samt genomförde en enkätundersökning för att ta reda på hur svenskars resande påverkats av både klimatkrisen och pandemin.  Ungefär hälften av respondenterna i studien uppgav att de förändrat sitt resande på grund av klimatkrisen, medan en stor majoritet angav att de förändrat sitt resmönster på grund av pandemin. Å andra sidan kommer över hälften av respondenterna återgå till samma resvanor som innan pandemin. Våra resultat visar också att företag inom turistbranschen har en hög innovationsförmåga. Många av företagen i studien hävdar att innovation är ett sätt att klara sig genom coronapandemin, medan vissa istället avvaktar och väntar ut krisen.  Enligt resultaten från studien måste företag skapa innovation för att möjliggöra en ökad hållbarhet, men det arbete som utförs under pandemin koncentreras huvudsakligen mot företagens överlevnad, snarare än mot ökad hållbarhet. Hållbarhetsutvecklingen drivs både av företagen själva och av marknadsefterfrågan, men tydliga riktlinjer från myndigheter spelar också en viktig roll i omställningen. Studiens resultat visar även att trots att det förekommit en livlig klimatdebatt, så är konsumenter fortfarande mer fokuserade på låga priser snarare än på hållbarare alternativ, vilket implicerar att det krävs att myndigheter ingriper på grund av att den fria marknaden inte klarar av att ställa om mot ökad hållbarhet på egen hand. Det finns däremot hopp om att pandemin kommer resultera i att turismen förändras på ett mer hållbart sätt, medan andra tror att turismen kommer fortsätta som vanligt eller till och med öka mer än tidigare.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Covid-19-pandemin har haft och har en stor inverkan på samhällen över hela världen. Myndigheter har varit tvungna att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa samhällslivet till extraordinära tider. När pandemin var ett faktum i Sverige utfördes plötsligt i princip samtliga tolktjänster inom vården på distans. Den här studien grundar sig på en webb-enkät riktad till yrkesverksamma tolkar inom den offentliga sektorn i Sverige. Frågorna rör upplevelser som tolkar haft under denna övergång till distanstolkning, vilka utmaningar de har ställts inför och vilka strategier de tagit till för att fullfölja sina tolkuppdrag inom sjukvården. Resultatet visar att tolkar under Covid-19-pandemin upplever ett förstärkt ansvar för att främja kommunikationen i patientmöte n där svenska inte är gemensamt språk. De är medvetna om att förmågan att genomföra distanstolkning utgör ett viktigt bidrag till att minska pandemins negativa påverkan, såväl för individen (patienten) som för samhället. En slutsats är att många tolkar har lyckats anpassa sig till distanstolkning inom vården oavsett tidigare erfarenhet med distansarbete. Studien pekar också på hur angeläget det är att distanstolkning får ökad uppmärksamhet från myndigheternas sida när det gäller tolkars villkor och arbetsmiljö, inte minst när det gäller kommunikationsutrustning. / The Covid-19 pandemic has had and has a major impact on communities all over the world. The authorities have been forced to take extraordinary measures to adapt society to extraordinary times. When the pandemic was a fact in Sweden, suddenly all interpreting services in healthcare  had to be performed remotely. This study is based on a web survey directed professional interpreters in the public sector in Sweden. The questions concern the interpreters' experiences during this transition toward remote interpreting, what challenges they faced and what strategies they have developed to fulfill their interpreting assignments in healthcare. The result shows, that the interpreters during the Covid-19-pandemic faced an increased responsibility to facilitate the communication in health care meetings where Swedish is not a common language. They are aware that the ability to carry out remote interpretation is an important contribution to reducing the negative impact of the pandemic, both for individuals (patients) and for society. A conclusion is, that many interpreters have succeeded in adapting to remote interpreting in healthcare, regardless of previous experience with work on telephone. The study also points out the importance of paying more attention to remote interpreting from the authorities, when it comes to interpreters' conditions and working environment, not least to communication equipment.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.

ABSTRAKTBakgrund: Coronaviruset som spreds 2019 resulterade i en pandemi. Miljontals människor världen över smittades och avled. Hög ålder var främsta riskfaktor och åldersbaserade restriktioner gällande social isolering och social distansering infördes. Endast äldre i samhället är riktigt införstådda med vad det innebär att ha just den där åldern och därför bör de lyssnas till. Genom att förstå komplexiteten i äldres upplevelser, kan personcentrerade interventioner utvecklas för att optimera äldres copingförmåga.Syfte: Att belysa tillgänglig evidens gällande äldres upplevelser av isolering under coronapandemin.Metod: Systematisk översikt genomförd som metasyntes med kvalitativ induktiv ansats som omfattade 12 artiklar. Analys gjordes enligt Burnards (2008) innehållsanalys med tillägg av Polit och Beck (2021).Resultat: Ett övergripande huvudtema framkom, Anpassning till utanförskap i en förändrad värld med två teman och sju kategorier. Under första temat: En förlorad vardag framkom att en orolig tid uppstod med svårigheter att förhålla sig till en förändrad livssituation. Under andra temat: En ny vardag framkom att äldre anpassade sig till det nya normala. Genom tillgängliga resurser hittades nya vägar för att hantera det dagliga livet.Slutsats: I resultatet framkom att äldre upplevde utanförskap under isoleringen, kulturella paralleller kunde dras, och teknologin var av stor betydelse. Äldre kände sig inte lyssnade till eller delaktiga. Likheter och skillnader gällande hantering av restriktioner av pandemin samt upplevelser av isoleringen varierade. Beroendet av teknik ökade för att bevara sociala relationer, underlätta vardagen och upprätthålla livskvalité.Nyckelord: Coronapandemi, social isolering, upplevelser, äldre / ABSTRACTBackground: The coronavirus that spread in 2019 resulted in a pandemic. Millions of people around the world became infected and died. Old age was the main risk factor, and restrictions on social isolation, and social distancing were introduced based on age. However, only older people in society understand what it means to have that particular age, and therefore they should be listened to. By understanding the complexity of the older people`s experiences, person-centered interventions can be developed to optimize the older people`s coping ability.Aim: To illuminate available evidence regarding the older people`s experiences of isolation during the corona pandemic.Method: Systematic review performed as meta synthesis with qualitative inductive approach as comprehensive 12 articles. Analysis was done according to Burnard’s (2008) content analysis with the addition of Polit and Beck (2021).Results: An overall main theme emerged, Adjusting to exclusion in a changing world, with two themes and seven categories. Under the first theme: A lost everyday life emerged that a troubled time arose with difficulties in dealing with a changed life situation. Under the second theme: A new everyday life emerged that the elderly adapted to the new normal. Through available resources new ways were found to manage daily life.Conclusion: The result showed that older people experienced exclusion during the isolation, cultural parallels could be drawn, and technology was of great importance. Older people did not feel listened to or involved. Similarities and differences regarding handling pandemic restrictions and experiences of isolation varied. Dependence on technology increased to preserve social relationships, facilitate everyday life and maintain quality of life.Keywords: Corona pandemic, experience, social isolation, older people

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur rektorer möjliggör för förskollärare att bedriva undervisning under den rådande Coronapandemin. Där vi ville, med hjälp av diskursteorin, tydliggöra vilka innebörder som framträdde i rektorernas tal samt vilka möjligheter och hinder kring undervisning som vi kunde se. Åtta rektorer från tre olika svenska kommuner har deltagit i denna kvalitativa studie där metodansatsen är en variant av diskursanalys med utgångspunkt i diskursteoretiska begrepp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet.  Resultatet visar att det inom olika diskurser finns olika subjektspositioner som rektorerna med sitt tal kan aktivera. Där de tre mest framträdande subjektspositionerna vi såg, med sina specifika innebörder var: Organisatören, med dess innebörder av att administrera, personalfördela och vara lösningsorienterad. Stödjaren, med dess innebörder av att vara närvarande och ödmjuk. Ledaren, med dess innebörder av att vara uppdragsansvarig samt delegera. Där de tre positionerna upprätthålls i diskurser, som även visar på olika hinder och möjligheter för undervisningen.  Slutsatser som vi har kunnat dra är att pandemin har påverkat de subjektspositioner som en rektor kunnat ges och själva kunna inta samt att undervisningen under Coronapandemins förlopp åter strävat efter att få en mer framträdande roll, där rektorerna tog sitt ansvar för samt hade fokus på att driva undervisningsuppdraget framåt. Hur Coronapandemin kommer att ha påverkat undervisningens kvalitet är något som vi anser kan undersökas och skapas mer kunskap om då pandemin är slut och genom vidare forskning. / The aim of this study was to contribute with more knowledge about how principals enable preschool teachers to run teaching assignments during the Corona pandemic. We wanted, with the help of the discourse theory, to clarify what meanings appeared through the principals' spoken words and what opportunities and obstacles about teaching that appeared. Eight principals from three different Swedish municipalities have participated in this qualitative study. The method approach is discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews have been used for data collection and a discourse analysis when analyzing the material. The results show that within different discourses there are different subject positions that the principals can activate with their speech. The three most prominent subject-positions, with their specific meanings were: the organizer, which means administering, staffing and being solution-oriented. The supporter, which means being present and humble. The leader, which means delegating and being responsible for the missions that the curriculum requires. Where the three positions were maintained in discourses, this showed different teaching obstacles and opportunities. Our conclusions were that the pandemic has affected the subject positions that the principals could be given or take themselves, and that teaching during the pandemic was again sought to have a more prominent role in preschools, where principals took responsibility for and focused on bringing the teaching mission forward. Further research could investigate how much impact the Corona pandemic has actually had on the preschool and teaching assignments.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal. / Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting. / <p>2024-01-12</p>