This thesis’s purpose was to study differences between the Scandinavian countries’ crisis management during the coronavirus pandemic based on theories of responsibilization and individualization. The thesis investigates how Sweden, Denmark, and Norway communicated individual and state responsibility during the pandemic and see if the discourse has changed from spring to fall in 2020. The design is comparative, where the method consists of a qualitative text analysis that is used to analyze the Scandinavian countries’ prime ministers’ introductory speech at press conferences regarding the pandemic. The thesis conclusions are that there are noticeable differences in the countries' communication. Sweden communicates a significant state responsibility throughout, but what is characteristic is the extensive individual responsibility. Denmark communicates extensive state responsibility with significant and partly mandatory measures throughout 2020. The individual responsibility is also significant but not as extensive. Norway also communicates a significant state responsibility, but the individual responsibility is communicated primarily in a collective way where everyone together must get through the crisis. There has also been a shift of responsibility from the state to the individual from spring to fall during 2020 in Norway and Sweden where the individual's responsibility increases over time, whereas the same shift cannot be discerned in Denmark. In Sweden the individual responsibility is thus more comprehensive than Denmark and Norway who show more state responsibility.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.

Ett globalt virus spreds över hela världen och företag som baserat sin försörjning på att utkontraktera tjänster till deras kunder har blivit ifrågasatt om deras överlevnad och kundernas överlevnad. Syftet med denna studie är att se hur relationen har sett ut för utkontrakteringskunder och deras leverantörer. Ett annat syfte är att även få en inblick i hur skillnaderna har sett ut i arbetssätt innan, under och efter coronapandemin. Det som täcker arbetssättet är de digitala aspekter för företaget och ifall kunderna ansett att tjänsterna som deras företag har köpt av leverantörerna har levererat lika bra under pandemin som tidigare. Resultatet för studien har givit svar på frågor gällande relationen mellan kund och utkontrakteringsleverentör innan och under coronapandemin. Studien utförs genom användningen av en fallstudie med en kvalitativ metod. Datan för denna studie är framtagen genom kvalitativa intervjuer. Av de som blev intervjuade är det sex specifika kunder som använder sig utav en utkontrakteringsleverantör. Utöver de sex kunderna blev också en kund ifrån en konkurrent till utkontrakteringsleverantören intervjuad. I analysen och slutsatsen blir den transkriberade datan presenterad, som visar på hur företagen och leverantörerna lyckats adaptera sig till den framtvingade omställning som behövts. Detta i form av framgångsrika digitala verktyg som underlättat för mobiliteten i arbetet, distansmöten och fjärranslutningar. Begreppet kunden som ofta benämns under denna studie kommer att användas som en representativ deltagare åt företaget som köper sina tjänster av deras leverantör. Kunderna som blivit intervjuade kommer att användas under begreppet intervjudeltagare, vilket gör att dem skiljer sig åt. / A global virus spread worldwide and companies that based their livelihoods on outsourcing services to their customers have been questioned about their survival and the survival of their customers. The purpose of this study is to see what the relationship has been like for outsourcing customers and their suppliers. Another purpose is also to get an insight into what the differences have looked like in working methods before, during and after the corona pandemic. What covers the way of working is the digital aspects for the company and whether customers considered that the services that their company have purchased from the suppliers have delivered as well during the pandemic as before. The results of the study have answered questions regarding the relationship between the customer and the outsourcing provider before and during the corona pandemic. The study is carried out by using a case study with a qualitative method. The data for this study is produced through qualitative interviews. Of those who got interviewed, six are specific customers who use an outsourcing provider. In addition to the six customers, a customer from a rival to the outsourcing provider was also interviewed. In the analysis and conclusion, the transcribed data is presented, which shows how companies and suppliers managed to adapt to the forced transition that was needed. This in the form of successful digital tools that facilitated mobility at work, remote meetings, and dial-up connections. The customer as concept is often referred during this study and will be used as a representative participant for the company that purchases its services from their supplier. The customers interviewed will be used under the term interview participants, which makes them different.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har ställt stora krav på arbetsplatserna. Tidigare forskning visar att organisationer påverkas på många olika sätt i krissituationer. Hur dessa kriser bemöts och hanteras av ledare kan vara avgörande för organisationens framtid. I och med att både ledarskap och kriser är svåra att definiera är ledarskapsrollen i kriser intressant samt aktuellt eftersom vii skrivande stund befinner oss mitt i covid-19-pandemin.   Problem: Den snabba smittspridningen har ställt krav på arbetsplatser som i sin tur påverkatsmycket av detta. Tidigare rutiner och vanor kan inte följas på samma sätt som tidigare vilket kan skapa oro och problem inom företag. Det krävs hantering av situationen med covid-19-pandemin samtidigt som företag måste lyckas utföra sina vardagliga arbetsuppgifter föröverlevnad på lång sikt. Oavsett om den nya vardagen gynnar eller hämmar företag måsteåtgärder vidtas. Ledarna måste använda sina egenskaper för att hantera situationen på bästa möjliga sätt samtidigt som deras egna tankar och åsikter spelar mindre roll när det ställs krav på att saker och ting måste utföras på ett specifikt sätt. Det finns inte mycket erfarenheter som kan användas kring varje specifik kris eftersom en del är helt nya och unika krävs det att ledare är medvetna om vad som skulle kunna uppkomma och hur de ska agera. Ledare behöver besitta olika typer av kompetenser beroende på kris för att lyckas hantera den komplexa situationen som organisationen står inför.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledarskapets utförande har påverkats undercovid-19-pandemin. Tanken med denna undersökning är att både involvera ledare och medarbetare. Utifrån ledare och medarbetare är målet att skapa en förståelse utifrån deras uppfattningar för att erhålla en tydligare bild på hur ledarskap faktiskt har påverkats av covid-19-pandemin.   Metod: Vår forskningsstrategi var att genomföra en fallstudie för att skapa en större förståelse hur ledarskap påverkas vid krissituationer. I undersökningen används två kvalitativa metoderför att både få en bred och djup förståelse utifrån respondenterna. En avgränsning har gjorts i undersökningen till att undersöka en liten del av Volvo Lastvagnar AB och specifikt hur ledarskapet har påverkats inom denna del.   Studiens resultat: Det är näst intill ingenting som är sig likt jämfört med ledarskapet innancovid-19-pandemin. Det som visat sig vara den största påverkande faktorn på ledarskapet harvarit distansarbete. Trots att ledarna inte upplever att ledarskapet fungerat bra upplevermedarbetarna det vilket visar att de finns olika uppfattningar kring detta område. Undersökningen visar även att det finns olika uppfattningar kring arbetsutförandet. Dessa olika uppfattningar har påverkat avdelningen positivt då det genererat flera nya lösningar på problem som uppstått. Medarbetarna har fått större ansvar för arbetsutförandet vilket har lett till merkreativa lösningar jämfört med tidigare. Genom att ledarna har givit mer ansvar tillmedarbetarna har det visat sig att deras livssituation påverkats positivt genom mer egenplanering av arbetet. / The written language of this paper is Swedish.   Background: The Covid-19 virus has come to demand huge requirements for all businesses. Research shows that different organizations has been affected in different ways during critical situations, how these situations is being answered and handled by the leaders can be crucial for the organizations future. However good leadership and critical situations is hard to define, the role of a leader during crisis is a very interesting subject in this moment when we are actually living during a pandemic right now.     Problem: The quick development around the spread of infection has demanded a lot for companies. Old routines and habits can’t be followed in the same way as before which causes worries inside the company by the employees. Management around the pandemic situation are important and at the same time the company has to proceed and manage to keep their regular work going on and manage to survive at longer terms. Even though this new way of work gains or inhibits the company some measures have to take action. The leaders must use their knowledge to handle certain situations in the best possible way. At the same time their own thoughts and opinions does not play a role in this when the work must be dealt with in a specific way. There is not a lot of experience when it comes to handle a specific crisis because the crises are brand new and unique which means that the leaders have to be beware of what can show up and how to take action for it. A leader needs to have a lot of knowledge around different areas depending on the situation to actually manage the complex situation the organization is facing.   Purpose: The purpose of this essay is to investigate the outcome of how leadership has been affected during the pandemic. The thought of this investigation is to involve leaders for the companies and also the employees. Our target is to create an understanding based on their thoughts on how to keep up a clear view on how good leadership actually has been affected during the pandemic.   Method: Our research strategy was to implement a study that creates a bigger understanding on how leadership affects during a critical crisis. In this investigation we’ve used two qualitative methods to get a wider and deeper knowledge based on the respondents. During this investigation a boundary has been made during the research for a small part of the company Volvo Lastvagnar AB on how specific the leadership has been affected.   The result: It’s basically nothing that is what it used to be when it comes to leadership compared to what it was before the pandemic. The study shows that the biggest element on leadership has been the distance work. The leaders do not believe that their style of leadership is doing great for the company, although if we ask the employees, they think it works which shows that there are a lot of different opinions in this area. The study shows that around during different working situations, there are a lot of opinions that actually affected the company positively because it has generated new and improved solutions on upcoming problems. The employees have been titled with more responsibility during work which has led to more creative solutions compared to earlier. By the bigger responsibility handed out by the leaders, the employees have a more positive feeling when it comes to life in general just because they have their own structure and planning of their work.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.

The amount of people in Sweden who were made redundant during the corona pandemic exceeds both the Swedish financial crisis in 1990 and the global financial crisis in 2008.  The negative economic development led to more pressure on people to work harder and perform better in order for their firm to survive. The purpose of this thesis was to explore if and how the value creation process between service providers and their customers, from a business perspective, had been influenced by the corona pandemic.  A conceptual model based on service-logic was created to shed light on potential disruptions affecting the value creation. Empirical data was collected through qualitative approach using semi-structured interviews with sales-associates employed by a mobile-operator firm in Sweden. Findings resulted in five main insights of disruptions that impact the provider and its value-creation with its customers. These include managerial decisions, unreasonable goal-setting, social distancing, new provider-customer frictions and foot-traffic, which all stemmed from decisions taken by the firm and government restrictions.   This dissertation has contributed to additional insights in how the service-logic and its various concepts regarding value creation, from a firm’s perspective, is affected during a major crisis. The difficulties experienced by sales-associates during the corona pandemic is two-fold. The sales-associates have to adhere to decisions made by the firm which often leads to more pressure to perform, and the restrictions implemented by governments leads to poor conditions for creating customer-relationships in turn. These conditions impact the firm’s ability to facilitate and co-create value with its customers.

Coronapandemin har en stor påverkan på många delar i samhället och inte minst på förvaltningsfastigheter. Marknaden för förvaltningsfastigheter drabbades av en nedgång i början av 2020 där värdet på fastigheterna nu kan ifrågasättas om det är rättvisande. Enligt tidigare forskning har marknaden länge varit osäker då värderarna gör antaganden om framtiden samt att värderingen grundas i verkligt värde. Uppkomsten av coronapandemin medförde färre transaktioner av fastigheter vilket har resulterat i en tunn marknad som i sin tur försvårar värderingen som baseras på jämförelser. Under 2020 såg marknaden för förvaltningsfastigheter både en nedgång och en uppgång på kort tid.  Syftet med studien var att undersöka om värdet och värderingen av förvaltningsfastigheter påverkats till följd av coronapandemin. För att syftet ska uppfyllas har värderingsprocesserna hos olika fastighetsföretag ifrågasatts, antaganden om framtiden har granskats och om värdena som fastställts speglar marknaden på ett korrekt sätt.  Kvalitativa intervjuer och dokumentstudier har genomförts av svenska noterade fastighetsföretag. Intervjuerna och dokumentstudien utfördes för att få företagens egna perspektiv och uppfattningar om värderingen under coronapandemin, men också för att se vad företagen själva väljer att framföra i sina årsredovisningar. Resultatet av studien visar att coronapandemin hade en negativ påverkan på värdena under början av 2020. Den vanligaste värderingsmetoden, kassaflödesmetoden, anses även vara rättvisande då olika antaganden om marknaden tas i beaktning. Resultatet visar också att den största osäkerheten ligger inom de olika segmenten av förvaltningsfastigheter. Framtida värderingar kommer fortfarande att bygga på antaganden som är kopplade till osäkerhet där effekterna av coronapandemin inte än kan ses vilket försvårar bedömningarna i värderingen. / The corona pandemic has a major impact on many parts of society, not least investment properties. This market was hit by a downturn at the beginning of 2020 that valuation of properties can be questioned as fair. According to previous research, the property market has long been uncertain as valuers make assumptions about the future and valuations are based on a fair value. The emergence of the corona pandemic led to less real estate transactions resulting in a thin market, which in turn makes evaluations based on comparisons difficult. In 2020, the market for investment properties saw both a downturn and upturn in a short time span.  The purpose of the study was to investigate whether the value and valuations of investment properties was affected by the corona pandemic. To meet this aim, the valuation process of various real estate companies has been questioned and assumptions about the future have been examined in order to establish if valuations correctly reflect the market.  Qualitative interviews and document studies have been conducted of Swedish listed real estate companies. The interviews and document studies were conducted so as to get the companies’ own perspectives and perceptions of the valuation during the corona pandemic, but also to observe what the companies themselves choose to present in their annual reports. The results of the study show that the corona pandemic had a negative impact on values during the first part of 2020. The most common valuation method, the cash flow method, is also considered correct as different assumptions about the market are taken into account. The result also shows, however, that the greatest uncertainty lies in the various segments of investment properties. Future valuations will still be based on assumptions linked to uncertainty, where the effects of the corona pandemic cannot yet be seen, which complicates valuation assessments.

The purpose of this study has been to examine whether Rohrschneider and Schmitt-Beck’s (2002) theory about institutional trust can explain peoples' trust in the Swedish states and government agencies work during the corona pandemic. The theory consists of three factorsthat build institutional trust: the state’s performance, correspondence between the individual’s political values and those of the government, as well as the individual's social capital. The theory was tested using a quantitative method consisting of a survey, which collected data from 108 students. The results were then analyzed using both single and multiple linear regression analysis, and discussed in relation to the theory and previous research. This led tothe study’s conclusion, which indicates that the same factors presented by Rohrschneider andScmitt-Beck (2002) builds trust in the strategy that the Swedish government and government agencies have taken when handling the corona pandemic. The students’ perception of the government’s performance seems especially important for their trust in the government’shandling of the pandemic. The result also indicates that a higher degree of social capital and a correspondance between the students’ political values and those of the government correlates with a higher amount of trust in the handling of the pandemic. / Syftet med denna uppsats har varit att studera huruvida Rohrschneiders och Schmitt-Becks (2002) teori om institutionell tillit kan förklara tillit till den svenska regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin. Enligt teorin skapas institutionell tillit av tre faktorer: statens prestation, samstämmighet mellan individens och regeringens politiska värderingar samt individens socialt kapital. Denna teori testades i denna studie med hjälp avkvantitativ data inhämtad genom en enkätundersökning, som besvarades av 108 studenter. Datamaterialet analyserades sedan med både enkla och multipla regressionsanalyser och diskuterades i relation till teorin samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att samtliga trefaktorer som Rohrschneider och Schmitt-Beck (2002) fann betydelsefulla för institutionell tillit även har samband med tillit till regeringens och statliga myndigheters hantering avcoronapandemin i Sverige 2020. Studenternas uppfattning om regeringens och statligamyndigheters tidigare prestationer visade sig vara speciellt betydelsefull för deras tillit till hanteringen av pandemin. Vidare visade resultatet att en högre grad av socialt kapital samt överensstämmelse mellan studenternas politiska värderingar och regeringens politik samvarierar med en högre tillit till hanteringen av pandemin.

As the need for action to tackle climate change grows, it has been stated that the corona pandemic mightconstitute a political opportunity for social movement organisations to advocate societal transformation. Thisthesis investigates the issue by answering if and how the young climate movement organization Fridays ForFuture Sweden has changed their framing of the climate crisis after the outbreak of Covid-19. Through aninductive frame analysis based on the collective action frames of Benford and Snow and applied on social mediaposts by the youth movement, the results show that a change in framing indeed has taken place. The mainfindings include how Fridays For Future Sweden has increased and dispersed their framing activity, intensifiedtheir use of a crisis frame and decreased the emphasis they put on intergenerational injustice. The studytherefore contributes empirically with an example of how a social movement organisation adapts to the politicalopportunities arising with the Covid-19 pandemic.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.