I början av år 2020 drabbades världen av ett virus som orsakade sjukdomen Covid-19. WHO klassade virus utbrottet som en pandemi. I Sverige införde Folkhälsomyndigheten och Regeringen en mängd rekommendationer, restriktioner och förbud i syfte att dämpa smittspridningen och upprätthålla vårdens kapacitet. Intensivvården (IVA) var speciellt utsatt och tvingades till stora omställningar. Hur påverkade denna exceptionella händelse våra patienter som drabbades av Covid-19 och var i behov av intensivvård? Upprätthölls patientsäkerheten och sjukvårdens strukturerade arbetssätt gällande vårdskador trots den stor omställning som genomförde till följd av pandemin?    Syftet var att kartlägga och beskriva avvikelserapporteringen för patienter med Covid-19 som vårdades på IVA under pandemins andra och tredje våg.   En kvantitativ design med data från avvikelsehantering gällande patienter med Covid-19 som vårdandes på IVA på ett sjukhus i Västsverige. Totalt vårdades 180 patienter under vald tidsperiod och 74 avvikelser granskades. Data analyserade med deskriptiv statistik och jämförande statistik.    Resultatet visar en minskad rapportering av vårdrelaterade avvikelser under pandemin våg två och tre. Detta skiljer sig till viss del från Corona kommissionens rapport som konstaterar ett ökat antal avvikelser korrelerat till de långa vårdtiderna. Resultatet visar också att antalet avvikelserapporter i relationen till antal vårddygn minskades under denna tidsperiod samt att en förskjutning mellan avvikelse-kategorier sågs där arbetsskada/personskada ökade med sju gånger. Resultatet får stöd av Corona kommissionen som konstaterade flera förändringar i avvikelserapporteringen både avseende antalet rapporterade avvikelser och gällande innehåll.   Resultatet bidrar med kunskap om hur sjuksköterskans arbete kan påverkas av förändrade arbetsförhållanden samt att befästa arbetsrutiner såsom avvikelserapportering påverkas. För att klarlägga bakomliggande orsaker till att det skrevs färre avvikelser behöver resultatet följas upp med fler studier. Det är viktigt att skapa förutsättningar för specialistsjuksköterskor att även under exceptionella förhållande få möjlighet att rapportera samt arbeta strukturerat för en säker vård. / At the beginning of 2020, the world was hit by a virus that caused the disease Covid-19. The WHO classified the virus outbreak as a pandemic. In Sweden, the Public Health Authority and the Government introduced a number of recommendations, restrictions and prohibitions with the aim of curbing the spread of infection and maintaining the capacity of healthcare. The intensive care unit (ICU) was particularly vulnerable and was forced to make major changes. How did this exceptional event affect our patients affected by Covid-19 and in need of intensive care? Was patient safety and the healthcare system's structured way of working regarding care injuries maintained despite the major changes that took place as a result of the pandemic?  The aim was to map and describe reporting errors for patients with Covid-19 who were cared for in the ICU during the second and third waves of the pandemic.  A quantitative design with data from deviation management regarding patients with Covid-19 in intensive care at a hospital in western Sweden. A total of 180 patients were treated during the selected time period and 74 reported errors were reviewed. Data were analyzed using descriptive statistics and comparative statistics.  The result shows a reduced number of reports of care-related errors during the pandemic waves 2 and 3. This differs to some extent from the Corona Commission's report which notes an increased number of reported errors correlated to the long care times. The result also shows that the number of reported errors in relation to the number of care days was reduced during this time period and that a shift between reported error categories was seen where occupational injury/personal injury increased by seven times. The result is supported by the Corona Commission, which found several changes in the nonconformance reporting, both in terms of the number of reported non-conformities but also in the relevant content.  The result contributes with knowledge about how the nurse's work is affected by changed working conditions and that consolidating work routines such as reporting errors is affected. In order to clarify the underlying reasons why there were fewer reporting errors, the results need to be followed up with more studies. It is important to create the conditions for specialist nurses to have the opportunity to report and work structured for safe care, even under exceptional conditions.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt och okänt virus i staden Wuhan i Kina. Det visade sig vara mycket smittsamt och i början av 2020 hade tusentals människor runt om i världen drabbats av viruset. Utbrottet av coronapandemin har inneburit och innebär än idag stora förändringar för både individer och företag. Dagligvaruhandeln som är en central del av näringslivet är inget undantag. Eftersom dagligvaruhandeln utgör en så stor del av svenska konsumenters vardag ansågs det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar val av dagligvarukedja. Syftet med studien är att undersöka om de faktorer som ansågs vara viktiga vid val av dagligvarukedja är samma före som under pandemin, eller om pandemin har lett till förändrade konsumentbeteenden. Studien syftar även till att undersöka huruvida den ökade användningen av e-handel kommer att bli bestående i framtiden, när restriktionerna har minskat och smittspridningen i samhället har lugnat sig. Teorierna som har använts för att undersöka syftet är teorier inom konsumentbeteende som inkluderar konsumenters karakteristiska drag och konsumenters köpprocess, marknadsföringsmixen liksom tjänstemarknadsföringsmixen och slutligen customer relationship management. För att samla in empiriska data utformades ett frågeformulär baserad på den teoretiska referensramen i vilken 229 svenska konsumenter deltog i. Deltagarna var både män och kvinnor från 19 år eller yngre upp till 70 år eller äldre. Tidigare forskning har visat att ålder är en faktor som påverkar konsumentbeteende, vilket också visas i denna studie. Deltagarna delades därför in i tre olika grupper som representerar den yngre generationen, mellangruppen och den äldre generationen. Den största skillnaden i preferenser vid val av dagligvarukedja var mellan den yngre och den äldre generationen, därför ansågs det vara mest intressant att undersöka. För den yngre generationen visade det sig att produktutbud, pris, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var de viktigaste faktorerna före pandemin. Produktutbud, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var även viktigast under pandemin men istället för pris har öppettider blivit en av de viktigaste faktorerna vid val av dagligvarukedja. För den äldre generationen var de viktigaste faktorerna före pandemin trevlig och hjälpsam personal, produktutbud, pris och butikslokaler. Reklamblad värderades också högt av den äldre generationen. Produktutbud och butikslokaler var viktiga även under pandemin men istället för personal och pris har avstånd och e-handel blivit viktigare för majoriteten i den äldre generationen. Genom studien får svenska dagligvaruaktörer en tydlig bild av vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av dagligvarukedja. Dessutom får dagligvaruaktörer en bättre förståelse för vilka faktorer som har omprioriterats till följd av pandemin. Studiens bidrag är därför framför allt att underlätta och vägleda aktörer inom dagligvaruhandeln om coronapandemin blir långvarig eller om liknande situationer skulle uppstå i framtiden. / In the end of 2019, a new and unknown virus was discovered in Wuhan, China which turned out to be highly contagious. In the beginning of 2020, thousands of people around the world had been affected by the virus. The eruption of the corona pandemic has meant and still means major changes for both individuals and companies. The grocery trade, which is a central part of the trade and industry, is no exception. Since the grocery trade constitutes such a big part of Swedish consumers´ everyday lives, it was considered interesting to examine which factors influence the choice of grocery chain. The purpose of the study is to examine whether the factors that are considered important when choosing a grocery chain are the same before as during the pandemic, or whether the pandemic has led to changing consumer behaviours. The study also aims to examine whether the increased use of e-commerce will be consistent in the future, when the restrictions and the spread of contagion in society have reduced.    The theories that have been used to examine the purpose are consumer behaviour, including consumer characteristics and the consumer buying process, the marketing mix as well as the service marketing mix, and at last customer relationship management. To collect empirical data, a questionnaire based on the theoretical framework was designed in which 229 Swedish consumers participated. The participants were both men and women from 19 years or younger up to 70 years or older. Previous research has shown that age is a factor that influences consumer behaviour, which is also shown in this study. The participants were therefore divided into three different groups, representing the younger generation, the middle group and the older generation. The biggest difference in preferences when choosing a grocery chain was between the younger and the older generation, therefore it was considered most interesting to examine. For the younger generation, it turned out that product range, price, distance and store environment were the most important factors before the pandemic. Product range, distance and store environment are most important during the pandemic as well but instead of price, opening hours have become one of the most important factors when choosing a grocery chain. For the older generation, the most important factors before the pandemic were friendly and helpful staff, product range, price and store environment. Offers were also highly valued by the older generation. Product range and store environment were important even during the pandemic but instead of staff and price, distance and e-commerce have become more important for the majority of the older generation.    Through the study, Swedish grocery actors get a distinct picture of what factors are considered most essential when choosing a grocery chain. In addition, grocery actors get a better understanding of what factors have been re-prioritized as a result of the pandemic. The contribution of the study is therefore, above all, to facilitate and guide actors within the grocery trade if the corona pandemic becomes prolonged or if similar situations would arise in the future.

Detta projekt undersöker coronapandemins påverkan på bostadsrätter i Stockholms kommun genom två multipel linjär regressionsanalyser med avseende på kvantitativa faktorer som försäljningspris, våningsplan, area, byggnadsår, månadsavgift och tillgång till hiss. Målet med projektet är att analysera om en förändring av preferenser har skett på transaktionsnivå för bostadsmarknaden i Stockholm kommun. För att möjliggöra analysen jämförs varje beta-koefficient från två olika dataset, en innan coronapandemin och en efter coronapandemin. Resultaten från multipel linjär regressionerna i denna undersökning visar för det första att hushållen i Stockholm värderar större area högre och för det andra att värdet av tillgång till hiss har haft en signifikant ökning efter coronapandemin. Där det första resultatet påvisar en fortsatt trend på ökad behov av arbetsrum till följd av distansarbete även efter coronapandemin. Däremot har betydelse av våningsplan, byggnadsår och månadsavgift minskat. Anledningen till minskningen påstås snarare vara en effekt av att andra variabler har blivit mer betydelsefulla. / This project examines the impact of the COVID-19 pandemic on condominiums in the Stockholm region by using two multiple linear regression analyses with respect to quantitative factors as sell price, year of construction, floor, area, monthly fee and access to elevator. The goal of this project is to analyze if a change of preferences have taken place at the transaction level for the real estate market in the Stockholm region. In order to enable the analysis, every beta-coefficient is compared from two different datasets, one before the pandemic and one after. The results of the multiple linear regressions shows firstly that the households in Stockholm value higher on larger areas and secondly that the value of the access to elevators after the pandemic has increased significantly. Whereas the first result proves a continuing trend with increasing demand for workrooms due to remote work even after COVID-19 pandemic. However, the impact of floor, year of construction and monthly fee has decreased. The reason behind the decrease is interpreted rather as an effect of that other variables have been more meaningful instead.

När coronapandemin slog till våren 2020 var kemiundervisningen på gymnasieskolorna i Sverige planerad huvudsakligen som närundervisning och få skolor och lärare var förberedda på den snabbt beslutade omställningen till fjärrundervisning. Under vår VFU-period under vårterminen 2021 uppstod en unik chans att undersöka hur ett antal erfarna kemilärare ställde om och hanterade denna speciella situation av undervisning med förutsättningar som ständigt ändrades med kort varsel beroende på smittoläget i Sverige. Lärarna blev tvungna att använda digitala verktyg i sin kemiundervisning under perioderna när eleverna inte fick komma till skolan utan satt hemma framför sina datorer. Syftet med denna studie var att utifrån ett lärar- och elevperspektiv undersöka pandemins effekter på kemiundervisningen på gymnasiet som bedrivits i en hybrid delvis på distans, delvis i klassrummet samt ibland till och med båda samtidigt. En huvudsakligen kvalitativ undersökning har genomförts med data från semistrukturerade intervjuer av kemilärare på gymnasiet samt från elevenkäter som analyserades med tematisk analys. Analysresultatet pekar på att lärarna själva medger att de haft stora utmaningar med fjärrundervisningen som de upplever inte gett samma lärande som närundervisning. Trots denna försvårande omständighet upplevde lärarna att de generellt lyckades nå kursmålen tack vare ständiga omplaneringar, merarbete och med extrastöd till eleverna åstadkomma ett lärande i kemi i slutet på läsåret på ungefär samma nivå som tidigare år med enbart närundervisning. Elevernas uppfattning var att det var svårare att lära sig under distansperioderna vilket medförde stora tapp i motivation och de gav uttryck för att de hade föredragit att få vara mer i skolans lokaler för att lära sig mer av eget laborerande och kunna interagera lättare och mer med både lärare och klasskamrater. / A mainly qualitative survey was conducted using insights from semi-structured interviews of high school chemistry teachers and thematically-analyzed student surveys. The teachers admitted there were major challenges with using online methodologies and tools for education that had not provided the same level of learning as the traditional classroom environment. Despite the aggravating circumstances disrupting their classes, the teachers managed to generally achieve the course goals. However, it required continuous planning, additional time and extra support for them to help students reach the course goals at the same levels as previous years. The students perceived this initial period of remote learning to be more difficult which led toa reduction in motivation. They claimed that lab work was more conducive at school where they could interact more easily and engage with teachers and fellow classmates.

The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship. The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study findssupport for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model. / Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.

In 2020, several Nordic archives and museums sent out ”question lists”, questionnaires, to collect the public’s experiences of the Covid-19 pandemic. The collections resulted in an incomparable collection of contemporary cultural history about the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis is to follow the creation of this collection. The thesis is defined through three research questions: one asking about the initial creation of the collection projects, one about the implementation, and one about what will happen to the resulting collection as an archival material. The study is based on previous research about Nordic contemporary Mass-Observation projects and question lists, as well as health narrative studies and research about Covid-19 experiences. Aspects of the previous research are used to create a theoretical framework, based around the concept of actors in accordance with Giddens structural theory (Johansson 2003:422). The three primary terms that are used in the analysis are dialogue, (immaterial) monument, and post-custodial archives, all retrieved from previous research in the field. The empirical data is collected through semi-participatory observation and documentation of the question lists, as well as interviews with responsible personnel at the institutions. The analysis is divided into three chapters, based on the three research questions. The first chapter thus concerns the initial creation of the collection projects, with regards to the design of the question lists, and the institutions’ thoughts and aims with the projects. The term dialogue is used to analyse the interaction between and within the institutions during this process. The second chapter studies the implementation of the actual project and includes an analysis of the question lists themselves as well as the digital interface through which they are made accessible to the public. Here, too, the term dialogue is used, to analyse how the answers are made in the interaction between the institutions and the public. The third chapter studies the institutions’ plans and hopes for the collected experiences, with regards to future research projects and exhibitions as well as archiving. Here, the term monument is used to illustrate the value and usage of the overall collection. Post-custodial archives are also used to highlight discussions about how digital archival collections should be archived and made accessible. The thesis closes with a final discussion chapter, which expands on the questions about what the purposes of these kinds of collections are, as well as about what role and place archiving should have in the creation and implementation of these kinds of Mass-Observation projects. This is a two years master's thesis in Archival science.

The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.

Den här studien syftar till att öka kunskapen om kuratorer inom hälso- och sjukvården och deras upplevelser av att jobba i en medicinsk kontext samt de eventuella utmaningar och möjligheter det innebär. Socialt arbete bedrivs i stor omfattning inom hälso- och sjukvården. Att bemöta patienter utifrån psykosociala faktorer på en medicinsk arena ställer krav på både en individuell och professionell förmåga hos kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Med sin socionomutbildning bidrar kuratorerna inom hälso- och sjukvården med kunskap som sträcker sig långt över det rent medicinska perspektivet på patientens situation. Den 1 juli 2019 infördes legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator som ett steg mot en ökad kvalitet och rättssäkerhet för patienter genom krav på lämplighet och kompetens hos kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien syftar därför också till att undersöka om legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator eller annan relevant vidareutbildning påverkar kuratorernas upplevelser av att jobba ien medicinsk kontext. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken kuratorer på ett somatiskt sjukhus i Stockholmsområdet. Studiens resultatet visar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en välutbildad yrkesgrupp med ett stort handlingsutrymme att utforma det egna arbetet. Det stora handlingsutrymmet tycks också bidra till att yrkesrollen är svår att avgränsa och definiera. Enligt resultaten för denna studie är rutinerna för samverkan över professionsgränserna på ett somatiskt sjukhus långt ifrån tydliga. Att nå samverkan med andra professioner i patientarbetet tenderar att många gånger bli kuratorernas ansvar. Slutsatserna är att yrkesrollen som kurator inom hälso- och sjukvården behöver bli stärkt och definierad, i synnerhet i en medicinsk kontext. Hälso- och sjukvården är en solid organisation som präglas av hierarkier och olika legitimitet att utföra arbetsuppgifter. Kuratorns psykosociala bidrag riskerar att hamna i skymundan trots det viktiga arbete hen erbjuder för patientens välmående. Legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator tycks hittills inte ha stärkt professionen i någon större utsträckning. Enligt denna studie är det istället annan vidareutbildning som genererat de viktigaste bidragen för yrkesprofessionen. / The aim of this study is to increase the knowledge about social workers in medical health care and their own experiences and challenges of working in a medical environment. Social workers offer important contributions to the medical settings. Their social and behavioral perspective broadens the possibilities to help the patients in more complex ways than the medical focus can offer. In 2014, as many as 10 percent of all social workers in Sweden were hired as medical and health care counselors. Despite the fact that social work in medical health care can be compared to other social work, there are important differences between the two. The work environment of social workers/counselors in medical health care is primarily focused on physical diseases. Also, the social workers in medical health care are bound to other jurisdiction than just social law. My study also aims to examine if the decision to certify the profession of counselors in medical health care, starting in July 1 2019, or other relevant further education in any ways affect the counselors’ experiences of working in medical health care. Both practically and for the professional identity, personally and as social workers as a group. This study shows that counselors in medical health care are well educated as a professional group having agency to form their own working practices. At the same time, agency seems to contribute to difficulties when defining their professional roles. When dealing with medical patients, the responsibility to create cooperation with other professions often seems to lie on the counselors. According to the results of this study the routines regarding cooperation between professions in a medical hospital are far from distinct. In conclusion, the profession of counselor needs strengthening and defining, perhaps particularly so within the medical context. Swedish medical health care shows a strong organization characterized both by hierarchies and a variety of legitimacies in performing different tasks. The psychosocial contributions of the counselor often seem sidelined despite the important implications for the patient’s well-being. At this point, the medical health care certificate for counselors doesn’t seem to have strengthened the profession to any significant degree. According to this study, it is rather another form of further education which has made the greater contributions to the profession.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.