More guns-less violence? A qualitative and comparative analysis between the swedish and the american daily news-press.

New media technologies, especially social media, continue to challenge previous notions regarding agenda melding activities. Recent observations have been made during chaotic and turbulent conditions, where participants behave contradictory to what is expected by previous agenda setting and melding theories. This study attempts to examine the content shared amongst ordinary users on Twitter directly following a sudden crisis event, specifically the US Capitol riot from January 6th, 2021. This was done through a quantitative content analysis, where the agenda melding activities as well as rhetorical purpose were examined in order to observe ordinary users’ behaviours during the crisis event. Along with an open discussion regarding what this might entail for US democratic functions or relations, and a general invitation for future research regarding similar issues.    The results of this study showed further support for contradictory agenda melding activities in relation to a crisis event. Where instead of seeking out safety and agreement in the majority, users engaged in arguments, discussions and challenged each other’s views and opinions publicly online.   In examining the content following the Capitol riot, this study hopes to shed light on a subject of study that needs further exploring, as well as arguments for future development of previous theories.

Denna studie undersöker i vilka sammanhang och på vilka sätt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställt personer med autismspektrumtillstånd. Studien innehåller en kvantitativ innehållsanalys som undersökt artiklar (n = 240) gällande hur nyhetsrapporteringen av personer med autism framställts och porträtterats mellan år 2013 då diagnosen autism blev ett gemensamt begrepp med förkortningen AST, innehållande autism, Aspergers syndrom och atypisk autism, till år 2020. Den teoretiska ramen är byggd efter gestaltningsteorin och dagordningsteorin. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att personer, till största delen barn och ungdomar med autism, i övervägande grad framställs som offer som sällan själva får komma till tals. Resultaten visar även att majoriteten av artiklarna är känslomässiga med individen i fokus och det individualistiska som lösningen, ofta är det personens problem som ligger till grund för artikeln.

2010 beslutades det att den nya skollagen skulle inkludera en paragraf om alla elevers tillgång till skolbibliotek, oavsett om de går i ”grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola” (SFS 2010:800, 2 kap. 36 §). Dessutom innehåller bibliotekslagen från 2013 en paragraf som beskriver individer med funktionsvariationer som en grupp i samhället som ska prioriteras inom biblioteksverksamheten. Denna studie undersöker om denna explicita inkludering av särskolor och individer med funktionsvariationer som står skrivna i respektive lagar även återfinns i de artiklar om skolbibliotek som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015. Studien undersöker även de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade, samt vilka möjliga konsekvenser dessa kan ha för skolbiblioteksdiskussionen och de som tar del av dem. Studien består av en både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av de artiklar som skrev om skolbibliotek och som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015, och resultaten diskuteras sedan utifrån McCombs och Shaws dagordningsteori. Undersökningen visade att endast ett fåtal artiklar som explicit handlade om särskolor eller elever med funktionsvariationer publicerades under denna period, och att en majoritet av de artiklar som skrevs använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att skriva om vilka skolformer som inkluderades i detta. Ett upprepat användande av skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att inkludera en definition av vad termen innefattar kan leda till att alla skolformer inte lyfts fram i lika stor utsträckning, och således inte får sina röster hörda, i de offentliga samtal som förs kring skolbibliotek.

The bachelor dissertation Thin at every cost? is a discourse analysis of how the human body is portrayed in the two Swedish evening tabloid newspapers Aftonbladet and Expressen. The study aims to investigate how the ideal body is portrayed, which qualities that we associate with the ideal body and also where the focal point is.   The investigation has been conducted by the implementation of Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis as both a theoretical framework and analysis tool, and uses agenda-setting theory, consumerist culture and weight, health and body ideal research to form a scientific base for the analysis.   The result of the study shows that the ideal body is thin. To achieve a thin body you must exercise and diet, because being in possession of an overweight body suggests that you are lazy and lack self-control. To promote a thin body most of the researched articles uses health as a concept. To achieve a thin body you must therefore “consume” health. Body image has become a marketing tool and something to buy and sell. If you consume body image and/or health, you will often find yourself being drawn back into the “void”, because the diets and exercises that the articles use to promote weight-loss are often short-term and therefore make you as a reader have to return for another diet, i.e. you have to consume more. The articles often use a big element of control to promote the thin body, but at the same time try to use a positive language to set the tone of the article. Body shaming also occurred, and articles that dealt with the negative aspects of weight loss were also researched and reinforced that the overweight body is often a subject of course language and judgement.

Studiens syfte är bidra med kunskap om likheter och skillnader mellan diskurser kring flyktingfrågan i traditionella medier och på Twitter genom att undersöka språkanvändningen samt explicita teman utifrån diskurser i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt i tweets på Twitter. Studien vill att få kännedom om och hur de traditionella mediernas diskurser samverkar med diskurser på Twitter. För att uppnå syftet med studien bryts syftet ned i fyra frågeställningar: vilka retoriska stilfigurer används i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på  Twitter utifrån den valda problematiken? Vilka manifesta och latenta budskap går att urskilja med hjälp av språket i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter?  Vilka negativa respektive positiva värdeladdade ord förekommer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter? Hur kan den visade språkanvändningen diskuteras utifrån diskursteori och dagordningsteori? Studiens teoretiska ramverk utgår från diskursteori och dagordningsteori samt kopplas samman med tidigare forskning i analysen. Studiens resultat visar att gestaltningen av flyktingfrågan manifesteras på olika vis genom språkanvändningen, till exempel i användningen av retoriska stilfigurer och värdeladdade ord. Twitters språkanvändning är mer dramatisk och kritik uttrycks mer explicit i jämförelse med språkanvändningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar dock en möjlig samverkan mellan de båda medierna, då liknande teman hittades i respektive medier. Det var svårare att urskilja manifesta och latenta budskap i diskurserna på Twitter i jämförelse med diskurserna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. De båda medierna subjektställer de svenska aktörerna medan flyktingar återfinns som objekt eller inte alls förekommer. Resultatet visar att det i den aktuella studien, finns en samverkan mellan dagspress och social medier. Dagspressens ämnen återfinns i diskurserna på Twitter, där Twitteranvändare tycker något om ämnet dagspressen tar upp. / The purpose of this study is to contribute to knowledge about similarities and differences between discourses in traditional- and social media concerning the refugee issue. Furthermore the purpose will be answered by exploring and compare the use of language and explicit themes in the discourses, in two of Swedens largest newspapers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, aswell as selected top-tweets on Twitter. The intention of the study is to receive understanding if and how the discourses in traditional media are reciprocating with the discourses on Twitter. To fufill the purpose of this study, four framing questions will be answered: which rhetorical stylistic figures are used in Dagens Nyheter, Svenska dagbladet and on Twitter? Which explicit and implicit messages can be discovered with help from the used language in the discourses in Dagens nyheter, Svenska dagbladet and Twitter? What negative respectively positive emotive words occurs in the newspapers and on Twitter? How can the result of the used language be discussed by Discourse theory and The agenda setting theory? The study’s theoretical framework are The agenda setting theory and Discourses theory, the theories will be connected to previous research about representation in the media in the section of analysis. The study’s result shows that the figuration of the refugee issue are displayed in different ways through the use of language, for example in the use of rhetorical stylistic figures and emotionally charged words. The used language on Twitter contains more explicit negative and dramatically charged words compared to discourses in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. However the study indicated a cooperation between the traditional- and social media, due to similar themes that were discovered. Nevertheless, it was more difficult to distinguish the explicit and implicit messages in the discourses on Twitter compared to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The subjects in the newspapers where rediscovered on Twitter, where users consider something about the subject which shows some tendencies of collaboration between the newspapers and social media.

The 15th of March 2019, the city of Christchurch in New Zealand was exposed to two mosque attacks that left at least 50 people killed and many people wounded. The attacks were described as a terrorist attack performed by a 28-year-old Australian man with right-wing extremist views. The two mosque attacks were broadcast live by the perpetrator on his social media accounts. By using a qualitative text analysis, the author has studied the reports of the attacks of three news channels, CNN, RT English and al- Jazeera English, with a selection of nine articles. The study has investigated the description and the framing of the mosque attacks by each news channel. With the aid of a framing analysis, the author was able to identify which frames that has occurred in the reports by CNN, RT English and al-Jazeera English. The aim of the study was to study the framing of the mosque attacks by the news channels with different culture valuations and whether there were any similarities or differences in their descriptions of the attacks. The result of the analysis could show that there were both similarities and differences in the reports of the news channels. CNN and al-Jazeera English used the affective and attributive framework and RT English used the descriptive framework in their reports of the mosque attacks.

Lite modern forskning har gjorts kring gestaltningen av romer i Sverige och därför är det av stor vikt att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och påverkan i kontexten av stereotypi och diskriminering. Om okunskaper och fördomar får spridas vidare eller lyfts upp och ifrågasätts kan ha stor inverkan på hur majoritetssamhället ser på romer och andra minoritetsgrupper i Sverige. Syftet med uppsatsen är således att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och belysa graden av stereotypifiering som sker i medierapporteringen.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role.   The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred. Overall, the study showed that when media reported about problems in conjunction with suburbs, there actually was a slightly larger space given for reporting of stigmatizing character than that was given to reporting with focus on illustrating problems in combination with how to politically enable their solutions.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten mellan kvinnor och män ter sig i svensk och finsk public service-tv. För att komma fram till våra resultat har vi gjort en kvantitativ och kvalitativ analys av  nyhetsinslag från SVT och YLE. Våra frågeställningar handlade om hur många män och kvinnor som syns i nyhetsinslagen, hur de framställs och om det finns “manliga” eller “kvinnliga” ämnen. I vår analys har vi använt oss av genusteori, dagordningsteori och gestaltningsteori. Vi kom fram till att fler män än kvinnor kom fram på både SVT och YLE och att det fanns ämnen som var mer “kvinnliga” och “manliga”. Det kom även fram fler kvinnor på YLE än SVT. Vi har dragit slutsatsen att det fortfarande inte är jämställt. / The purpose of this study was to analyze how the gender equality gets represented in swedish and finnish public service television. To discover this we have done a quantitative and a qualitative analysis of news reports from SVT and YLE. Our research questions were about how many men and women are shown in the news reports, how they are portrayed and if there are “male” and “female” news topics. In our analysis we have used gender theory, agenda setting theory and framing theory. We found out that there are more men than women shown in both SVT and YLE and that there were tendencies of “male” and “female” news topics. There were also more women in YLE than SVT. We’ve come to the conclusion that it’s still not equal.