Denna studie syftar till att analysera ledarskapet inom en statlig stadsbyggnadsförvaltning i södra Sverige under pandemin 2021. Baserat på detta syfte har följande frågor formulerats: Hur utspelar sig chefsrollen i en digital arbetsmiljö? Hur uppfattar medarbetarna det digitala ledarskapet? Vad tycker de anställda om att arbeta hemifrån? En kvalitativ fallstudie har genomförts för att besvara dessa frågor, där den huvudsakliga formen för informationsinsamling har varit genom kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer. Resultaten visade att ledarrollen har förändrats i många aspekter sedan pandemin började, särskilt i hur kommunikationen med medarbetare hanteras. Övergången från att arbeta heltid på kontoret till att mestadels arbeta hemifrån har resulterat i en förändring i hur chefer främst hanterar möten och sociala interaktioner. Den sociala sammanhållningen mellan anställda har försämrats, även fast lösningar för att bibehålla den har genomförts. Den allmänna uppfattningen bland alla anställda är att arbeta hemifrån kommer att bli allt vanligare inom arbetsplatsen. Det nämns särskilt att den ökade arbetseffektiviteten och tidsbesparingar, särskilt när det gäller minskad pendling, kommer att göra det svårt att övertyga anställda att återvända till kontoret på heltid. / This study aims to analyze the leadership of a governmental urban planning administration in southern Sweden during the pandemic 2021. Based on this purpose, the following questions have been formulated: How do the managerial role act out in a digital work environment? How do employees perceive that digital leadership? What do employees think about working from home? This qualitative case study has been conducted to answer these questions whereas the main form of information gathering has been through qualitative interviews, with regular employees and managers. The results showed that the leadership role has changed in many aspects since the pandemic began, especially in how the communication between co-workers is handled. The transition from working full-time in the office, to mostly working from home, has resulted in a change in how managers primarily handle meetings and social interactions. It has become more difficult to maintain social cohesion between employees, but measurements to maintain it has been implemented and is something the employees appreciate. That working from home will become increasingly common in public administration is the general perception among all employees. It is particularly mentioned that the gained increased work efficiency and the time savings, especially regarding less commuting, will make it difficult to convince the employees to return to the office on a full-time basis.

Covid-19, också benämnt som coronaviruset, som bröt ut år 2020 drabbade inte enbart hälso- och sjukvården på ett kritiskt sätt, utan hela arbetsmarknaden sattes ur spel. På grund av tvingande restriktioner i många länder var människor tvungna att hålla sig hemma. Företag i alla olika branscher tvingades att digitalisera sin verksamhet i en mycket högre takt än tidigare planerat. Framtidens arbetssätt kom under pandemin att i en högre grad bli en verklighet och vardag för alla eftersom i princip alla arbetsplatser fick ställa om utefter de nya förutsättningarna. Pandemin har inte endast förändrat sättet att arbeta utan nya behov har också vuxit fram. Vi lever idag i en arbetssituation där hybridkontor ofta är det nya ”vanliga” och fler och fler arbetsgivare erbjuder distansarbete till sina medarbetare. I sin tur tenderar det att arbetsgivaren och ledarna ställs inför nya utmaningar eftersom krav och behov från medarbetare ser annorlunda ut idag än innan pandemin utbröt. Det är därför viktigt för organisationer, som idag erbjuder distansarbete, att skapa förutsättningar för att kunna påverka motivationen hos medarbetare som idag arbetar på distans. Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara hur mänskliga kritiska framgångsfaktorer bidrar till att påverka yttre och inre motivationsgrader hos konsulter, interna projektledare och ledare när de i högre grad samarbetar via ett digitalt verktyg, ur ett-till-många perspektiv inom en konsultorganisation. I denna kandidatuppsats tillämpas fallstudiemetoden och en litteraturstudie har genomförts, som i sin tur har använts som grund för skapandet av en analysmodell. Utifrån analysmodellen upprättades en semistrukturerad intervjuguide som användes till de personliga intervjuerna. Fem personliga intervjuer genomfördes med fallorganisationens medarbetare som representerar de olika aktörerna i analysmodellen. Kandidatuppsatsens viktigaste slutsatser är att en upplevd känsla av gemenskap genom gemensamma aktiviteter bidrar till trygghetskänsla och arbetstillfredsställelse. Att ha en nära dialog med sina medarbetare och lyhörda ledare främjar ett gott samarbete på distans och ökar samtidigt motivationsgraden. För ett gott samarbete på distans är en viktig framgångsfaktor att även ha möjligheten till fysiska träffar. Det är också viktigt att främja en medarbetares personliga utveckling för att öka graden av självkänsla och påverka motivationsgraden positivt.

För att genomföra en digital transformation och ta del av de möjligheter som det digitala erbjuder är den digitala mognaden av vikt för att företag effektivt ska förhålla sig i en allt mer digital affärsmiljö. Den digitala transformationen drivs av lednings- och styrningsfrågor såsom kultur, strategi och kompetens där enbart implementering av ny teknik inte bedöms vara tillräcklig. Denna studie undersöker den digitala mognadsgraden på drivmedelsföretag samt identifierar centrala nyckelområden kopplat till kultur, strategi och kompetens som utifrån ett ledningsperspektiv anses vara främjande eller hämmande i transformationsarbetet för drivmedelsföretag i Sverige. Det är en explorativ liten N-studie med en abduktiv ansats. Den empiriska datainsamligen samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem olika respondenter från två olika drivmedelsföretag samt en branschorganisation. Studien undersöker de medverkande drivmedelsföretagens digitala mognad samt identifierar de nyckelområden som anses antingen främja eller hämma transformationsprocessen och har utgått ifrån teori rörande, digitalisering, digital mognad, digitala mognadsmodeller, digital strategi, digital kompetens och ledningsförmåga och digital kultur. Analysen belyser områden som har identifierats vara främjande för drivmedelsföretag i transformationsarbetet; genomsyrande kultur, acceptera brister, implementera i mindre skala, lokal anpassning och vikten av chefernas roll i transformationsrealiseringen. Det framkommer även i analysen områden som identifieras vara hämmande i transformationsarbetet för drivmedelsföretagen; gamla system försvårar digitaliseringen, bristande kommunikation genom leden och skilda verklighetsuppfattningar. Lednings- och styrningsfrågor är det som anses driva den digitala transformationen, dessa är abstrakta och det förekommer olika strategier i hur stora företag arbetar med dessa för att främja transformationsarbetet. Denna studie fann nyckelområden som var gemensamma för de undersökta drivmedelsföretagen där ett vidare arbete med både de identifierade främjande- och hämmande nyckelområdena kan på sikt öka dess digitala mognadsgrad och konkurrenskraft på drivmedelsmarknaden. / In order to carry out a digital transformation and take advantage of the opportunities that digital offers, digital maturity is important for companies to operate effectively in an increasingly digital business environment. The digital transformation is driven by management and governance issues such as culture, strategy and competence, where the implementation of new technology alone is deemed insufficient. This study examines the digital maturity of fuel companies and identifies key areas related to culture, strategy, and competence, which are considered either facilitating or inhibiting from a management perspective in the transformation efforts of fuel companies in Sweden. It is an exploratory n-study with an abductive approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews conducted with five different respondents from two different fuel companies and an industry organization. The study examines the digital maturity of the participating fuel companies and identifies the key areas that are considered to either promote or hinder the transformation process and has been based on theory relating to digitization, digital maturity, digital maturity models, digital strategy, digital competence and leadership and digital culture.The analysis highlights areas identified as beneficial for fuel companies in their transformation efforts: pervasive culture, accepting flaws, implementing on a smaller scale, local adaptation, and the importance of managers’ role in realizing transformations. The analysis also reveals areas identified as hindering the transformation efforts for fuel companies: legacy systems complicating digitization, communication gaps within the hierarchy, and differing perceptions of reality. Management and governance issues are considered to drive digital transformation, these are abstract and there are varying strategies in how large companies work with these to promote transformation efforts. This study found key areas common to the examined fuel companies, where further work on both the identified facilitating and inhibiting key areas could ultimately increase their digital maturity and competitiveness in the fuel market.

Verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT-verktyg) får en viktigare roll inom organisationer, både då medarbetare befinner sig på samma arbetsplats såväl på distans. Att arbeta på distans innebär nya förutsättningar för chefer och kommunikation, något som upplevs vara komplicerat (DeRosa et al., 2004; Alistoun & Upfold, 2012; Van Quaquebeke & Felps, 2018). IKT-verktyg är en grundförutsättning för kommunikation på distans (Sivunen, 2008; Kraft, 2019; Darics, 2020) och kännedom om vilka kommunikationskanaler som används av chefer vid vilka kommunikationstillfällen kan vara ett sätt att förbättra kommunikation (Kayworth & Leidner, 2000). Syftet med studien är därför att öka förståelsen för chefers kommunikation med hjälp av IKT-verktyg vid distansledarskap. Som delsyfte vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan distansledarskap och ledarskap på plats vad gäller kommunikation och val av kommunikationskanaler. Studiens ansats är kvalitativ, abduktiv och hermeneutisk. Semistrukturerade intervjuer med tolv chefer från tio organisationer genomfördes. Urvalet utgjordes av en kombination av ett målstyrt, snöbolls- och bekvämlighetsurval. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys.  Sex kommunikationstillfällen identifierades på distans och på plats. Kommunikationstillfällena var desamma både på distans och på plats. Ytterligare fem teman för likheter och skillnader skapades. Det vi kunnat uttyda är att distansledarskap och ledarskap på plats inte skiljer sig åt gällande kommunikationstillfällena utan att skillnaden snarare återfinns i hur kommunikationen sker. Vi har därtill funnit att kommunikation vid distansledarskap innebär fler utmaningar än kommunikation på plats.  Studien visar även att kommunikation kan underlättas om uttryckssymboler används i högre utsträckning vid skriftlig kommunikation samt om videosamtal nyttjas då det behövs på distans, eftersom icke-verbal kommunikation förstärker och förtydligar budskap. Kommunikationen kan på så vis bli mer effektiv då färre missförstånd uppstår då ömsesidig mening av budskapet enklare skapas. Videosamtal kan även leda till att kommunikationen blir mer tidseffektiv då mindre tid behöver läggas på att reda ut missförstånd. Dock används videosamtal i låg utsträckning vilket vi funnit kan bero på ovana att använda verktyget. Nya beteenden behöver därför skapas för att forma nya vanor om hur IKT-verktyg kan nyttjas vid distansledarskap. Därtill fann vi att chefer regelbundet behöver träffa sina distansmedarbetare fysiskt eftersom relationen upplevs bli bättre vid fysiska möten. En god relation har vi funnit är av vikt för att kommunikationen på distans ska vara effektiv. / Information and communication technology (ICT) tools are getting more important in organizations, both when employees are working at the same location as their manager as well as when employees are working remotely at other locations. Working remotely have led to new conditions for managers and communication, something perceived more complicated than when employees are at the same location as managers (DeRosa et al., 2004; Alistoun & Upfold, 2012; Van Quaquebeke & Felps, 2018). ICT tools are a prerequisite for communication when employees are working remotely (Sivunen, 2008; Kraft, 2019; Darics, 2020) and knowledge of which communication channels are used by managers at what occasions may be a way of improving communication (Kayworth & Leidner, 2000). The purpose of the study is therefore to increase the understanding of managers communication with ICT tools. Further, we want to investigate if there are similarities and differences regarding managers communication and choice of communication channel when employees are working remotely or on-site. The study's approach is qualitative, abductive and hermeneutic. Semi-structured interviews with twelve managers from ten organizations were conducted. The sampling consisted of a combination of purposive, snowball and convenience sampling. The data analysis was thematic analysis.  Six occasions for communication were identified. The occasions for communication were the same both remotely and on site. Another five themes for similarities and differences were detected. We found that the occasions for communication does not differ depending on distance, but rather that the difference lies in how the communication is carried out. In addition, we have found that communication at distance leadership poses more challenges than on-site communication.  The study also show that communication may be easier if emoticons are used more frequently and if video calls are used when needed, that is, when non-verbal communication reinforces and clarifies the message. In this way, communication can become more effective as fewer misunderstandings arise since it is easier to establish mutual meaning. Video calls may also make communication more time efficient as less time is needed for clearing up misunderstandings. However, video calls are not commonly used due to lack of habit using the tool. Therefore, new behaviors and habits should be created in order for managers to make efficient use of ICT tools. In addition, we have found that a good relationship is important for communication remotely to be effective. Therefore, managers regularly need to physically meet their employees working remotely as the relationship is perceived to get better with physical meetings.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.

Over the past few years, there has been a surge in literature regarding the digital transformation. Its popularity derives from the tremendous potential it has proven in production companies, in previous studies. This has increased its attention among actors within the industrial business area. Despite this overwhelming popularity, the literature does not address the research area in relation to the slow-moving pulp and paper industry. At the same time, incumbent companies within the industry have proven to be incapable of adopting the digital transformation in the rapid pace of today’s volatile environment. This research therefore intends to investigate the crucial factors an incumbent company within the pulp and paper industry needs to adopt to achieve a higher absorption of novel digital trends.  In order to investigate the subject, a qualitative case study was applied to a company within the category. The material was retrieved through semi-structured interviews with relevant actors within the case company and analyzed through thematic analysis. This revealed nine clearly outlined themes of insufficient corporate infrastructure that emphasizes essential organizational capabilities. These findings suggest that there are a number of capabilities that leaders and decision-makers need to adopt in order for the organization to conduct a more efficient and sustainable approach of digital transformation. This research therefore proposes a framework with outlined leadership capabilities to consider in transformation initiatives, within the pulp and paper industry. The framework will help leaders in shaping the process of implementing and maintaining digital transformation. These capabilities stimulate the support activities, which are the surrounding procedures and activities that support the organization in transformation initiatives, and are imperative for an organization to possess within the given context. By reducing the ambiguity and resistance to change the framework will help leaders in improving the decision making of transformation initiatives. The ultimate goal is to establish a unified organizational vision, based on digital transformation, to strengthen the overall long-term sustainability. / Tidigare studier påvisar att digital transformation blivit ett allt vanligare forskningsområde. Detta på grund av de positiva effekter transformationen medfört inom ett flertal produktionsföretag. Konceptet har ökat uppmärksamheten inom industrisektorn, där det nu blivit allt vanligare att anamma digital transformation. Trots denna trend uppvisar befintlig litteratur en avsaknad av studier inom forskningsområdet, i relation till den långsamt rörliga kartong- och massaindustrin. Samtidigt påvisar etablerade företag inom industrin en brist på förmågan att anpassa sig till den digitala transformationen. Denna forskningsstudie syftar därför till att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för ett företag inom kartong- och massaindustrin att anamma i strävan att uppnå en högre absorption av nya digitala trender. För att undersöka ämnet genomfördes en kvalitativ fallstudie hos ett företag inom kartong- och massaindustrin. Materialet erhölls via semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer inom fallföretaget och analyserades med hjälp av tematisk analys, vilket visade på nio tydliga teman i form av bristande infrastruktur. Detta resultat tyder på att ledare och beslutsfattare behöver besitta ett visst antal kvalifikationer för att organisationen ska kunna uppnå en mer effektiv och hållbar digital transformation. Denna studie har därför upprättat ett tydligt ramverk med definierade kvalifikationer som ledare bör eftersträva vid digital transformation inom kartong- och massaindustrin. Ramverket är avsett att användas som stöd för ledare vid implementering och upprätthållande av transformativa initiativ. Genom att stimulera viktiga stödfunktioner med hjälp av dessa kvalifikationer kan den organisatoriska tvetydigheten och acceptansen för sådana initiativ öka. Det ultimata målet är att etablera en enhetlig organisatorisk vision, baserat på digital transformation, för att stärka den övergripande långsiktiga hållbarheten.

Extant literature indicates that web-based blended learning will become the most accepted mode of delivery in the near future as an alternative to traditional face-to-face instruction particularly in the higher education landscape due to its potential to provide increased access to education for more people, increased student engagement with the tutor, rich learning resources, peers, and external experts, and flexibility beyond the limits of classrooms without compromising quality. The study focused on developing a web-based blended learning model that could help reap the benefits of blended learning at the University of Botswana (UB). With this in mind, the research question, "How can a web-based blended learning environment be designed, developed and implemented at the University of Botswana?" was formulated. In order to address the research question, a six-dimensional model called LAPTEL was developed. The six dimentions are: Digital Leadership, Equitable Access, Active Participation, Authentic Tasks, Intellectual Engagement and Learning (LAPTEL); the first five dimentions are requisites to enable studnets to progress towards successful learning which is the sixth dimension. The LAPTEL model depicts guidelines on how to ensure equitable access for students to learning contexts, motivate and enable them to participate in meaningful educational processes, design and develop effective online as well as classroom learning materials (tasks), and engage students in active 'communityes of practice' in order to help them construct their own knowledge (learning) collaboratively under proper leadership. The Researcher considers it essential to have a complex interplay between the three components - active participation, authentic tasks and intellectual engagement to facilitate active, non-linear learning, and it will be catered for in the design, development and delivery of courses based on the LAPTEL model. The fact that these three dimensions have got features of both face-to-face and onlilne learning, integrated seamlessly, makes the LAPTEL a Web-based learning model. The overall aim was to develop a model of curriculum (re)design based on the student-centred pedagogical approaches that combine synergistically the effectiveness of traditional classroomwith technologically enhanced socialization and active learning oppotunities of the online environment in order to support student learning more effectively than what is possible in a typical lecture room. In a case study to evaluate the effectiveness of the LAPTEL model in the context of UB, the Researcher found that it could provide students with opportunity for increased interactive engagement (more than that is normally possible in 'face-to-face-only' or 'online-only' environments), flexibility and cognitive scaffolding that enhanced their learning experience. The Researcher concludes that the LAPTEL model fits well in the UB context, and it may be adopted by other institutions working under similar contexts. / Teacher Education / D. Ed. (Didactics)

Extant literature indicates that web-based blended learning will become the most accepted mode of delivery in the near future as an alternative to traditional face-to-face instruction particularly in the higher education landscape due to its potential to provide increased access to education for more people, increased student engagement with the tutor, rich learning resources, peers, and external experts, and flexibility beyond the limits of classrooms without compromising quality. The study focused on developing a web-based blended learning model that could help reap the benefits of blended learning at the University of Botswana (UB). With this in mind, the research question, "How can a web-based blended learning environment be designed, developed and implemented at the University of Botswana?" was formulated. In order to address the research question, a six-dimensional model called LAPTEL was developed. The six dimentions are: Digital Leadership, Equitable Access, Active Participation, Authentic Tasks, Intellectual Engagement and Learning (LAPTEL); the first five dimentions are requisites to enable studnets to progress towards successful learning which is the sixth dimension. The LAPTEL model depicts guidelines on how to ensure equitable access for students to learning contexts, motivate and enable them to participate in meaningful educational processes, design and develop effective online as well as classroom learning materials (tasks), and engage students in active 'communityes of practice' in order to help them construct their own knowledge (learning) collaboratively under proper leadership. The Researcher considers it essential to have a complex interplay between the three components - active participation, authentic tasks and intellectual engagement to facilitate active, non-linear learning, and it will be catered for in the design, development and delivery of courses based on the LAPTEL model. The fact that these three dimensions have got features of both face-to-face and onlilne learning, integrated seamlessly, makes the LAPTEL a Web-based learning model. The overall aim was to develop a model of curriculum (re)design based on the student-centred pedagogical approaches that combine synergistically the effectiveness of traditional classroomwith technologically enhanced socialization and active learning oppotunities of the online environment in order to support student learning more effectively than what is possible in a typical lecture room. In a case study to evaluate the effectiveness of the LAPTEL model in the context of UB, the Researcher found that it could provide students with opportunity for increased interactive engagement (more than that is normally possible in 'face-to-face-only' or 'online-only' environments), flexibility and cognitive scaffolding that enhanced their learning experience. The Researcher concludes that the LAPTEL model fits well in the UB context, and it may be adopted by other institutions working under similar contexts. / Teacher Education / D. Ed. (Didactics)

Date: June 1st, 2022  Level: Bachelor/masters thesis, Business Economics, 15 hp  Institution: EST – Economy, Society & Technology, Mälardalens University  Authors: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10.  Title: THE BEST IS YET TO COME - A qualitative study of Hybrid Leadership  Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Digital leadership, leadership, teleworking, communication, information- and communication technology, digital communication, global teams, virtual teams, hybrid leadership and hybrid work. Research questions:  ●        How does hybrid leadership apply in practice?  ➢     What are the most apparent possibilities and challenges between workplace leadership and digital leadership?  ➢     How is the leadership affected in regards to clarity, trust, technology and teams, related to hybrid leadership? Purpose: The authors of this study aims to investigate how the phenomenon of hybrid leadership, leadership that occurs both at physical workplaces and digital workplaces, appears in practice. Method: In this study a qualitative research method has been applied where the empirical data has been gathered through semi structured interviews. The theoretical framework was the foundation for the interview questions and a total of 13 interviews were conducted. Thereafter the empirical material was analyzed through the theoretical framework, which led to the answering of the purpose and the research questions. Conclusion: Hybrid leadership has contributed to multiple possibilities and challenges for organizations. The most apparent possibility is for workers to conduct their work both from home and digitally, which contributes to efficiency since the workers can accomplish work rather than traveling. The respondents have stated that this is the future of working. Hybrid leadership consists of four important ground stones: Clarity, Trust, Technology and Team. The hybrid leader must communicate a clear objective, maintain an open and continuous two-way communication, contribute to as high a social presence as possible and promote team dynamics on the digital platform. To do this, the hybrid leader must have an increased focus on the workers social satisfaction and well-being through the digital platforms, by using cameras and conducting one-to-one-meetings regularly. / Datum: 2022-06-01  Nivå: C-uppsats, Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10 Titel: DET BÄSTA HAR INTE HÄNT ÄN - En kvalitativ studie av hybridledarskap  Handledare: Magnus Hoppe  Nyckelord: Digitalt ledarskap, ledarskap, distansarbete, kommunikation, informations- och kommunikationsteknik, digital kommunikation, globala teams, virtuella teams, hybridledarskap och hybridarbete.  Forskningsfrågor:  ●        Hur tillämpas ett hybridledarskap?  ➢     Vilka är de mest framträdande möjligheterna och utmaningarna mellan arbetsplatsförlagt ledarskap och digitalt ledarskap? ➢     Hur påverkas ledarskapets tydlighet, tillit, teknik och team vid ett hybridledarskap? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fenomenet hybridledarskap, ledarskap som äger rum både vid arbetsplatsförlagt och digitalt arbete, framträder i praktiken. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts där den empiriska datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen la grunden för intervjufrågorna och totalt genomfördes 13 intervjuer. Därefter analyserades det empiriska materialet med stöd från teorin, vilket resulterade i att syftet och forskningsfrågorna kunde besvaras.  Slutsats: Hybridledarskapet har bidragit till en rad möjligheter och utmaningar för organisationer. De främsta möjligheterna innefattar att medarbetarna kan arbeta hemifrån eller på plats, vilket bidrar till effektivitet, då tiden kan användas till arbetsuppgifterna istället för att resa. Respondenterna menar att detta är framtidens sätt att arbeta för organisationer. Hybridledarskapet bör hantera fyra viktiga beståndsdelar; Tydlighet, Tillit, Teknik och Team. Hybridledaren måste kommunicera ut en tydlig målbild, upprätthålla en öppen och kontinuerlig tvåvägskommunikation, bidra till hög social närvaro samt främja gruppdynamiken på den digitala plattformen. För att göra detta bör hybridledaren ha ett ökat fokus på medarbetarnas sociala tillfredsställelse och välmående via de digitala plattformarna, genom användandet av kamera och regelbundna one-to-one–möten.

Syfte: Syftet är att studera hur sättet att kommunicera mellan chef och medarbetare påverkats, där flertalet anställda till följd av COVID-19 fått ställa om och arbeta på distans. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ enfallsstudie med tvärsnittsdesign, på ett finansbolag beläget i Västra Götaland. Frågeställningen besvaras genom analyser av data som samlats in genom personliga, semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultat: En mer relationsinriktad ledarskapsstil tenderar att skapa bättre förutsättningar för en bra kommunikation på distans, jämfört med den mer målinriktade ledarskapsstilen. Kommunikationsverktyg är väsentliga för distansarbete och de finns alltid tillgängliga för medarbetaren. Är de verktyg som används inte anpassade efter organisationens situation, påverkas flödet av kommunikation och således om det är envägs- eller tvåvägskommunikation. Däremot inser användaren i samband med distansarbete befintliga verktygs fulla potential. Arbete på distans ställer i grunden inte mycket högre krav på medarbetarna utöver att de ska kunna arbeta självständigt och jobba minst lika effektivt, samt att personen även ska kunna ta ett större eget ansvar. Sätten och möjligheterna att kommunicera begränsas på distans, vilket innebär att samtliga kontinuerligt arbetar gemensamt för att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Chefen har definitivt ett högre ansvar att leda en grupp när den är splittrad, det är inte enbart en persons ansvar att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Förslag till framtida studier: Rekommendationen är att studera flertalet organisationer som inte omfattas av samma lagkrav och där personalstyrkan varit densamma sedan omställningen till distansarbete. På så sätt går det jämföra skillnaden mellan organisationer där alla haft en god kommunikation redan innan omställningen. Genom en kvalitativ studie finns möjlighet att täcka in större antal medarbetare för att få annat perspektiv på hur hela organisationen betraktar kommunikation och återkoppling i ett ledarskap på distans. / Purpose: The purpose is to study how the way to communicate between manager and employee is affected, where the majority of employees due to COVID-19 have had to adjust to the situation and telework. Method: The study is performed as a qualitative, cross-sectional designed single case study, at a financial company located in western Sweden. The questions for this study were answered through data analysis collected through personal, semi-structured interviews with supervisors and employees. Result: Human-oriented leadership tends to create better conditions for a well working communication in teleworking, compared to task-oriented leadership. The tools for working and communication are essential but also always available for the employee. If the tools in use are not adopted for the needs of the organization, the flow of the communication is affected and thus also the feedback. On the other hand the user during teleworking becomes more aware of the tools’ full potential. Teleworking basically doesn’t demand more of the employees other than being able to work independently and at least as efficiently, as well as taking more self responsibility. The ways and possibilities for communicating are limited while teleworking, which means that all involved continuously need to work mutually to obtain a well working communication. The manager definitely has a higher responsibility to manage a divided team but it’s not solely one person’s onus to obtain the communication. Suggestions for further studies: The recommendation is to study multiple organizations, which are not bound to the same legal requirements and where the staff has maintained the same since the conversion to teleworking. That way differences can be compared between organizations where a well functioning communication was established even before the conversion. Through a qualitative study there is a possibility to cover a greater number of employees with the objective of receiving a different perspective on how the entire organization considers communication and feedback during a telecommuting management.