The aim of this study was to analyze how high-tech assistive technology in the elderly care are represented in selected Swedish newspapers during the time between August 2018 and March 2020. The initial perspective of this study was to conduct a discourse analysis based on social constructivism. I have investigated what daily newspapers describe to be central needs for the elderly care and for elderly people. I have also looked at what the daily newspapers describe to be important for elderly people during implementation of high-tech assistive technology in the Swedish elderly care. In the study’s result, I concluded the need for autonomy was central for what the daily newspapers described as important for elderly people. The result also showed that the daily newspapers described high-tech assistive technology to be important for the organization, due to shortage of staff and demographic challenges.

Sedan i mars 2020 har en stor del av gymnasieundervisningen i Sverige bedrivits på distans för att minska smittspridningen av covid-19. Likvärdighet med individuella anpassningar ligger till grund för den svenska skolan och digitaliseringen ställer extra krav på lärare och elever. Det här arbetet handlar om hur några gymnasielärare undervisar och bedömer elever på distans och om hur likvärdigheten kan påverkas när musikundervisning bedrivs på distans. Datamaterialet består av tre kvalitativa intervjuer och fyra observationer av pianolektioner på distans. Resultatet visar att det finns kriterier i kursplanerna för gymnasieämnena piano och ensemble som skulle behöva revideras för att bättre anpassas till distansundervisningens förutsättningar. En annan slutsats är att en risk med distansundervisning kan vara att elever får en ojämlik utbildning med olika kvalitet och olika tillgång, och att elevers motivation brister. Det finns behov av fler strategier och bättre stöttning för lärare i att bemöta elever som har extra svårt med exekutiva funktioner. Slutligen behövs det mer fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel och verktyg.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

There is an increasing number of construction products that are manufactured globally through complex supply chains. The results of this is that quality requirements are increasing and the construction industry look towards ways to reassure the sustainability of the materials in their supply chains. The aim of this study is to explore how the new blockchain technology may be used to meet today´s and future requirements of the construction industry and analyze the potential consequences of using the technology. Our work examine how the blockchain technology can support supply chain transparency and material traceability. To explore and analyze how the technology may affect the supply chain of a specific material a case study has been carried out. The task has been focused on how a specific material is handled throughout a suppliers supply chain, from where it originates until final use by a contractor. A hypothetical supply chain has been set-up and analyzed in terms of transparency, traceability and the potential consequences of using the blockchain technology. We have specifically focused on how the blockchain system could be set-up, who should own the blockchain system and what are the sustainable aspects of using blockchain.  The conclusion is that blockchain technology can improve the transparency throughout the entire supply chain. However the need for a complementary technology is needed in order to handle all the problems with traceability. One example of this complementary technology is RFID tagging. Furthermore, some of the consequences that has been identified are; it improves the way to handle supply chain documentation, the reputation of the industry improves, the possibility to remove third party organs increases. / Med ökat antal byggmaterial som tillverkas genom globala komplexa försörjningskedjor ökarkvalitetskraven inom byggbranschen samt behovet att säkerställa hållbarheten hos dessamaterial. Syftet med denna studie är att bedöma hur blockkedjeteknik kan användas för attsäkerställa dagens och framtidens krav på byggindustrin och analysera dess potentiellakonsekvenser vid ett användande av tekniken. Detta arbete undersöker följaktligen hurblockkedjeteknik kan stödja transparens och spårbarhet i leverantörsledet.För att analysera hur tekniken kan påverka en typ av byggmaterial har en fallstudie utförts isyfte att kartlägga ett leverantörsled. Fallstudien har fokuserat på hur materialet hanteras, fråndess ursprung tills att det anländer till byggarbetsplatsen. En hypotetisk leverantörskedja harkonstruerats och analyserats i termer av transparens, spårbarhet och vilka olika konsekvenserdet kan medföra. Vi har speciellt fokuserat på hur blockkedjesystemet kan konstrueras, vemsom ska äga systemet och hållbara aspekter.Slutsatsen är att blockkedjeteknik kan öka transparensen genom hela leverantörsledet. Detfinns emellertid ett behov av komplimenterande teknik att lösa spårbarhet. Ett exempel pådenna komplimenterande teknik är RFID taggning. Slutligen har ett antal konsekvenserfastställts vid ett användande som är; hanteringen av dokumentationen förbättras, ryktet inomindustrin förbättras och möjligheten att ersätta tredjepartsorgan ökar.

Purpose – The purpose of this master thesis was to enhance the knowledge of the relationship between digital tools and innovation speed. By doing so, adding to literature on innovation speed and digital tools.     Method – The method used in this study was a comparative case study with five case companies from a variety of industries in Sweden and Denmark. Data were collected and analysed in three waves, 1) explorative interviews used to set the scope of the study, 2) semi-structured interviews used to answer the research questions, 3) validatory interviews to validate the collected data and results.  Findings – The result culminated in the identification of seven effects derived from the use digital tools which had an impact on innovation speed (I.e., Automation, knowledge exchange, visualisation, experimentation and iteration, data management, competence, and trust).   Theoretical contribution – This master’s thesis main contribution to current literature is, by not viewing digital tools as a homogeneous group, enhancing the understanding of how digital tools affect the innovation process. Furthermore, applying the perspective of differences between types of digital tools, this thesis also contributes to understanding digital tools impact on innovation speed.  Practical implications – This thesis contributes to managers by suggesting different context to consider when implementing new digital tools for an accelerated innovation process. The study concludes that there are three main notions for managers to keep in mind when implementing tools in the innovation process. Firstly, to ensure that the complexity of the tool doesn’t exceed the internal capabilities. Secondly, to implement the tools in the phases which enables the most advantages. Thirdly, to have a process in place for managing data.  Limitations of the study – This study has focused on a small number of case companies, where the focus was on gathering in-depth data instead of quantifying findings. Future studies could therefore benefit from validating the findings with a larger sample pool. / Syfte – Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om sambandet mellan digitala verktyg och innovationshastighet. Genom att göra det, bidra till både litteratur om innovationshastighet och digitala verktyg.  Metod – Metoden som användes i denna studie var en fallstudie med fem företag från en mängd olika branscher i Sverige och Danmark. Data samlades in och analyserades i tre vågor, 1) explorativa intervjuer som användes för att fastställa studiens omfattning, 2) semistrukturerade intervjuer som användes för att besvara forskningsfrågorna, 3) validerande intervjuer för att validera insamlad data och resultat.  Resultat – Resultatet kulminerade i identifieringen av sju effekter som härstammar från användningen av digitala verktyg som hade en inverkan på innovationshastigheten (dvs automation, kunskapsutbyte, visualisering, experimentering och iteration, datahantering, kompetens och tillit).  Teoretiskt bidrag – Den här masteruppsatsens huvudsakliga bidrag till aktuell litteratur är, genom att inte se digitala verktyg som en homogen grupp, en ökad förståelse för hur digitala verktyg påverkar innovationsprocessen. Genom att tillämpa perspektivet av skillnader mellan typer av digitala verktyg, bidrar denna avhandling också till att förstå digitala verktygs inverkan på innovationshastighet.  Praktiska implikationer – Den här avhandlingen bidrar till chefer genom att föreslå olika sammanhang att tänka på när de implementerar nya digitala verktyg för en accelererad innovationsprocess. Studien drar slutsatsen att det finns tre huvudsakliga områden för chefer att tänka på när de implementerar verktyg i innovationsprocessen. För det första för att säkerställa att verktygets komplexitet inte överstiger de interna funktionerna. För det andra att implementera verktygen i de faser som möjliggör flest fördelar. För det tredje att ha en process på plats för att hantera data.  Studiens begränsningar – Denna studie har fokuserat på ett litet antal fallföretag, där fokus låg på att samla in djupgående data istället för att kvantifiera resultat. Framtida studier kan därför dra nytta av att validera resultaten med ett större urval.

Bakgrund: Offentliga tjänster som 1177 har via ”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” krav på att de ska vara tillgängliga for alla i Sverige oavsett funktionsvariationer. Men hur bra fungerar en tjänst som 1177 for en målgrupp med grövre synnedsättningar och behov att använda digitala verktyg för att använda 1177? Det här arbetet vill undersöka det med de har två fragorna: Vilka synpunkter har de med synnedsättning om 1177? och Hur är deras upplevelser jämfört med de krav från “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” som ställs på 1177? via en fallstudie. Metod: Data samlades in via kvalitativa intervjuer och användartester. I testerna utformades ett antal scenarion kring lagkraven och vissa av Jakob Nilsens 10 användbarhetsprinciper för design av användargränssnitt. Även samlades data in från Myndigheten för digital förvaltning in, då i form av klagomål från användare av 1177. Resultat: Resultatet av arbetet är att 1177 är en bra fungerande tjänst när det gäller normal användning av tjänsten. Exempelvis se bokade tider eller meddelanden, men där det blir problem är när användarna ska börja leta reda på funktioner som de ej normalt sett använder. Problematiken då är bland annat att det ej finns en sökfunktion att använda eller att rubriker inte alltid används. Det vanligaste problemet som kom fram var att logga in med BankID då skanna en QR-kod blev mycket problematisk. Slutsatser: 1177 ar en bra tjänst i stort men den har sina problem. Vissa av problemen skulle gå att lösas med en sökfunktion och andra lösas med att användaren själv får välja vad för innehåll som ska visas. / Background: Public services such as 1177 have, via the Swedish law “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, a requirement to ensure accessibility of the service to everyone in Sweden. But how well does a service like 1177 work for a group with severe visual impairments and the need to use digital tools to be able to use 1177? This paper wants to examine it with these two questions: What point of views do they with visual impairments have of 1177? and How do their experiences compare to the requirements from the law Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service? via a case study. Method: Data were collected via qualitative interviews and user tests. In the test, several scenarios were designed around the legal requirements and some of Jakob Nilsen’s 10 usability heuristics for the design of user interfaces. Data was also collected from the Swedish Ägency for Digital Ädministration, then in the form of complaints from users of 1177. Results: The result of the work is that 1177 is a well functioning service when it comes to normal use of the service. For example, see booked times or messages, but where the problems start is when the users start to look for or use a function they do not normally use. The problem when looking for a function can be that it is not obvious where it is and that there is no search function. But the most common problem is when signing in on a computer with mobile BankID, you must scan a QR code and that is very problematic when the user is visually impaired. Conclusions: 1177 is a good service in large but it has its problems. Some of the problems can be solved by a search function and others can be solved by letting the users decide what information to be shown.

Dyslexi påverkar den kognitiva språkförmågan genom nedsättningar i det fonologiska processandet och många drabbas negativt om inte rätt stöd och hjälpmedel tillgängliggörs. För att undersöka ett digitalt hjälpmedels användbarhet deltog 5 personer med dyslexidiagnos i denna kvalitativa designstudie. Användartester på ett digitalt hjälpmedel utfördes på distans och den insamlade datan analyserades genom en tematisk innehållsanalys. En expertutvärdering enligt Nielsen’s användarheuristiker genomfördes samt en intervju med företaget bakom programvaran. Genom att jämföra våra resultat med aktuella designprinciper gällande design för dyslektiker kunde vi undersöka om programvaran är designad utefter dessa. Det vi fann var att programvaran inte utformats med desingprinciperna i åtanke samt att användbarheten till viss del kunde förbättras, specifikt inom tre områden: Ett område gällde utformningens flexiblitet, möjligheten att kunna individanpassa programvaran var mycket önskvärt enligt deltagarna och framkom som en viktigt punkt under expertutvärdering samt var stött av forskning inom området. Det andra området gällde programvarans konsekvens. De funktioner som deltagarna upplevde problematiska kunde, tillsammans med expertutvärdering, kopplas till funktioner med bristande konsekvens. Det sista vi hittade som skulle kunna öka användbarheten samt göra programvaran mer enhetlig med designprinciperna var att hålla en avskalat men samtidigt informationsrik design. Rätt information och tydlig vägledning är båda viktiga delar enligt användarheuristiker och designprinciper, vi hittade även i våra användartester att det är balansen mellan dessa två som kan vara avgörande. / Dyslexia affects the cognitive language ability through impairments in phonological processing and many are negatively affected if the right support and aids are not made available. To examine an assistive tools usability, 5 participants with dyslexia diagnosis took part in this qualitative design study. User tests on a digital assistive tool were conducted remotely and the collected data was analyzed through a thematic content analysis. An expert evaluation according to Nielsen’s usability heuristics was conducted and an interview with the company behind the software. By comparing our results with design principles for dyslexics, we examined if the software is designed accordingly. We found that the software had not been designed according to design principles and that the usability could be improved, specifically in three areas: One area was regarding a flexible design, the ability to individually adjust the software were highly desirable according to the participants and emerged as important in the expert evaluation and was supported by research in the field. Second area was in the field of consistency. The functions that the participants found problematic could, together with the expert evaluation, be linked to functions that lacked consistency. The last area that could increase the usability and make the design more according to the design principles was to keep a minimalistic yet informative design. Information and clear guidance are both important parts according to the usability heuristics and the design principles and by testing we found that it’s the balance between these two that might be crucial.