The design process of an interaction design student is mostly collaborative and computer oriented. Based on this, it’s hard to believe that we have not yet found a tool that will facilitate our needs. With this in mind, which elements do we need to promote collaboration in a virtual design process?This thesis will include design processes, collaboration, creativity and virtual awareness, amongst others. We have also conducted observations and user tests, on which we have based our prototype. We explore which elements to transfer from the physical collaboration into a virtual collaboration to create mutual awareness. Although, we claim that too much awareness will disrupt the workflow of the group.There are a few functions we found to be fundamental for virtual collaboration, such as: pointing-tool, finding each other and tracking each other’s contributions. These functions were all included in our prototype for user testing.

The purpose of this study is to investigate the pedagogue´s thoughts about and which strategies the pedagogue´s use to make the digital notepad work as an language development tool in preschool´s daily activities. The study has three questions 1) Which conditions do the pedagogue´s need to be able to use digital notepads as a language development tool in preschool´s daily activities? 2) In which occasions can the digital notepad be used as a language development tool in preschool’s daily activities? 3) What advantages / disadvantages do pedagogues see when using the digital notepads as a language development tool in preschool´s activities. The study was performed in two various preschool’s in two separate municipalities in the middle of Sweden, were three preschool teachers, from each preschool where interviewed by using semi-structured interviews. The results from the interviews showed that the digital notepad under several occasions can be used as a language development tool in preschool´s activities. The respondents saw many advantages and few disadvantages when using the digital notepad as a language development tool. The digital notepad becomes and works as a language developing tool as long as the respondents, have an exploring and challening approach while using the notepad with the children. While education, learning time, pedagogue’s attitude and approach was considered important strategies/preconditions which are needed/contributed for the digital notepad to work as a language development tools in preschool’s daily activites. / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas tankar om och vilka strategier som pedagogerna använder för att lärplattan kunna fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet. Studien har tre frågeställningar 1) Vad behöver pedagogerna för förutsättningar för att lärplattan ska kunna användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 2) Under vilka tillfällen kan lärplattan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 3) Vilka fördelar/ nackdelar ser pedagogerna med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? Studien genomfördes på två olika förskolor, i två skilda kommuner i mellersta delen av Sverige. Där tre respondenter ifrån varje förskola intervjuades med intervjuformen, semistrukturerad intervju. I resultatet framgick det att lärplattan under flera tillfällen kan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet och att respondenterna ser många fördelar och endast några få nackdelar med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg. Lärplattan blir och fungerar som ett språkutvecklande så länge respondenterna tex är medupptäckande, utforskande och utmanande som pedagog. Även utbildning, vägledning, tid, pedagogernas inställning och förhållningssätt ansågs vara viktiga strategier/förutsättningar som behövdes finnas/tillföras för att lärplattan ska kunna användas och fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet.

In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching?  The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises. / 2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen?  Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.

Etablering av projekt som arbetsform har ökat i samband med den snabba samhällsutvecklingen. Byggprojekt plågas ofta av förseningar och kostnadsöverskridande vilket leder till försämrat projektkvalité. Projektbaserade verksamheter styr och leder sina projekt genom specifik och anpassad projektstyrmodell. Att tillämpa styrmodellen genom ett digitalt projektledningsverktyg kan leda till effektivare projektledning inom verksamheten. Digitalisering av projektledning är en följd av den snabba tillväxten av digital teknik som driver organisationer till att förändra sina affärsmodeller radikalt. Denna studie är ämnad åt att ta fram ett kravspecifikationsdokument för implementering av ett digitalt projektledningsverktyg i en kommunal verksamhet. Arbetet kompletteras med undersökning av lyckande grad av ett liknande förändringsarbete i liknande verksamheter. I samband med detta utförs en litteraturstudie för att skapa bredare förståelse av ämnet utveckling av projektledning samt term- och begreppsdefinition. Resultat visar att utveckling av projektledning genom tillämpning av digitalverktyg leder inte direkt till effektivare projektledning. Digitaliseringsarbete lönar sig om det är strukturerat, enligt med verksamhetens behov och kultur samt gynnar verksamhetens strategiska arbete mot sina långsiktiga visioner och målsättningar / Utilization of project as a form of work has increased in connection with the rapid development of society. Construction projects are often plagued by delays and cost overruns, which lead to poor project quality. Project-based organizations control and lead their projects through a specific and adapted project management model. Applying the control model through a digital project management tool can lead to more efficient project management within the organization. Digitization of project management is a consequence of the rapid growth of digital technology. It drives organizations to radically change their business models. This study is intended to produce a requirement specification document for the implementation of a digital project management tool in a municipal activity. The work is supplemented with an examination of the degree of success of similar development projects in similar organization. In connection with this, a literature study is carried out to create a broader understanding of the subject of project management development as well as term and concept definition. Results show that improvement of project management through the incorporation of digital tools does not lead directly to more efficient project management. Digitization alone is of no value to the organization if it is not structured, in unity with the needs and culture of the business and benefits the business's strategic work towards its long-term visions and goals. / <p>2023-10-18</p>

Inom interaktionsdesign tillförs användbarhet som en aspekt i designprocessen vid utformningen av interaktiva produkter. Syftet med denna studie var att utforma en användbar applikation med målet att digitalisera och effektivisera förskolepedagogers dagliga arbete samt ge målgruppen en positiv användarupplevelse. Designprocessen bestod av delar - konceptfasen, bearbetningsfasen och detaljeringsfasen - och resulterade slutligen i en prototyp av applikationen Kidskollen med funktioner inom närvarohantering, barninformation och kommunikation. Studien avslutades med att målgruppen fick utvärdera den slutgiltiga designlösningen genom ett användartest samt en efterföljande värderingsenkät. Utvärderingen visade att applikationen Kidskollen mötte målgruppens förväntningar samt gav en positiv användarupplevelse. Studien visade också att förståelse för målgruppen och den aktuella brukssituationen var av stor vikt i utformandet av en användbar designlösning. Ytterligare faktorer som definierades som extra värdefulla var vetskap om relevanta designmönster och designpinciper då dessa bidrog till att mer välgrundade designbeslut kunde fattas. Sammanfattningsvis svarade studien på den inledande frågeställningen; “Hur kan en applikation med syfte att digitalisera förskolepedagogers dagliga arbete utformas för att målgruppen ska få en positiv användarupplevelse och vilja använda den?”

Digitala verktyg blir allt mer aktuella inom vårdsammanhang. De kan bidra till en mer patientcentrerad vård. Rehabkompassen™ är ett digitalt verktyg utvecklat av Medicinsk teknik, forskning och utveckling på Norrlands Universitetssjukhus. Rehabkompassen™ ska effektivisera och strukturera uppföljningen av strokepatienter. Syftet med denna studie är att utvärdera användbarheten i gränssnittet och anpassa det mot patienter med traumatisk hjärnskada (TBI). Det vi avser att ta reda på är hur användarna vill att verktyget ska vara utformat. Samt hur designprinciper och kognitionsvetenskapliga teorier kan användas vid utformning av ett nytt designförslag.  Sex deltagare i åldrarna 29 till 61 deltog i studien. Samtliga deltagare var verksamma på Norrlands Universitetssjukhus. Två av dessa deltagare medverkade både i användartestet och utvärderingen. En semistrukturerad intervju och observation genomfördes där deltagarna interagerar med programmet Rehabkompassen™ samtidigt som de uppmanas använda sig av tänka-högt-metoden. Den kvalitativa datan från intervjuerna sammanställdes och gav en grund för hur gränssnittet kunde förbättras. Med hjälp av designprinciper och kognitionsvetenskapliga teorier skapades en ny design. Därefter utvärderades det nya gränssnittet. Resultatet visade att Rehabkopmassen™ är ett användarvänligt program som ger en god översikt över patientens självskattade mående. Mindre korrigeringar har gjorts och nya funktioner har implementerats i programmet. Utvärderingen visade att vårdpersonalen ansåg att kategorierna var lämpliga i det nya gränssnittet för TBI-patienter. De var även positiva till de nya funktionerna. Fortsatt arbete krävs för att upptäcka eventuella användbarhetsproblem av den nya designen. Ytterligare iterationer av designprocessen skulle förbättra användarvänligheten. / Digital tools are becoming more current in health care. They contribute to a more patient-oriented healthcare. Rehabkompassen™ is a digital tool developed by Medicinsk teknik, forskning och utveckling at Norrlands Universitetssjukhus. Rehabkompassen™ will structure the follow-up of stroke patients and make it more effective. The aim of the study is to evaluate the usability of the interface and adjust it to patients with traumatic brain injury (TBI). We intend to investigate how the users want the program to be constructed. Also how design principles and cognitive science theories can be used in designing a new interface. Six participants in the ages between 29 and 61 years took part in the study. They worked at Norrlands Universitetssjukhus. Two of the participants participated in both the usertest and evaluation. A semistructured interview and observation was conducted where the participants interacted with Rehabkompassen™. They were encouraged to use the method think-aloud. The collected qualitative data from the interviews were compiled. By using this data, design principles and  cognitive science theories a new interface was created. The interface was then evaluated. The result showed that Rehabkompassen™ is user friendly and gives a good overview of patients health. Smaller corrections were made and new functions were implemented in the program. The evaluation showed that the care staff thought the categories were suitable for TBI-patients. They were positive to the functions in the new interface. Further work is required to develop and improve the new interface. Additional iterations of the design process would improve the usability.

Today, there are clearly defined directives and laws that regulate the work environment in Sweden, but despite this, there are still deficiencies in the work environment for companies. Physical work has a particularly high risk of developing occupational injuries, with heavy lifting being one of the contributing factors. Companies work in different ways to improve their work environment and a common process used is SWEM - Systematic Work Environment Management, developed by SWEA - The Swedish Work Environment Authority. SWEM follows a model that has four recurring steps: investigate, assess, action, and control. There is support and assistance that companies can access, it can be costly and require the company to have prior knowledge of health and safety work to solve the problems. The main problem for companies that do not succeed in their SWEM work, is the step between the assessment and action. There are available and functioning risk assessment methods and product solutions today, but no obvious link between them, particularly for the products. The project aimed to create a service with an associated digital prototype that will link the results of risk assessments to possible product solutions that can reduce the risk of injuries in physical ergonomics. Furthermore, to increase the understanding of how the process between assessed risks and preventive actions can be simplified and visualized to gain a better understanding of how the work environment can be improved. The project work is mainly supported by qualitative data and is based on several interviews with, e.g. ergonomists, physiotherapists, and work environment specialists, which were then analyzed with the Thematic Network method. It emerged that Communication, Visualization, Usability, The Individual, Problem Understanding, and Conditions are the basic elements that must be considered in the solution for the service to work and to fulfill its purpose. These elements were used as a basis for the service and with the help of different design methods such as Mind Map, How Might They? and Crazy 8s, three concepts were created. The concepts were tested on several users and resulted in a final concept that was validated further through user testing. Lastly, the final result was a service with an associated digital prototype that has a short risk assessment that uses AI to suggest products that can minimize the risks detected in the analysis. To summarize, the final prototype may be a basis for future implementation. / Idag finns det tydliga riktlinjer och lagar som styr vår arbetsmiljö i Sverige men trots detta finns det fortfarande brister i arbetsmiljön på företag. Enligt flertalet studier anses fysiska arbeten ha extra hög risk för att utveckla arbetsskador, där tunga lyft är en av de bidragande orsakerna. Företag jobbar på olika sätt för att förbättra sin arbetsmiljö och en vanlig process som tillämpas är SAM - Systematisk Arbetsmiljöarbete, som är framtaget av Arbetsmiljöverket. SAM jobbar enligt en modell som har fyra steg som är upprepande: identifiering av risk, genomföra en riskanalys, åtgärda och kontrollera. Det finns stöd och hjälp som företag kan tillämpa men det kan både bli kostsamt och kräva att företaget besitter tidigare kunskap inom arbetsmiljöhälsa för att kunna lösa problemen. Största problemet för att företag inte lyckas med sin förbättring är steget mellan riskanalys och åtgärd. Det finns tillgängliga och fungerade riskanalysmetoder och lösningar idag, men ingen tydlig länk mellan dem, speciellt när det kommer till produkter. Projektet syftade till att skapa en tjänst med tillhörande digital prototyp som ska länka resultat från riskanalys till möjlig produktlösning som kan minska risken för belastningsergonomiska skador samt till att öka förståelsen för hur processen mellan bedömda risker och förebyggande åtgärder kan förenklas och visualiseras för att få en bättre förståelse för hur arbetsmiljön kan förbättras. Projektarbetet baseras till stor del på kvalitativ data och bygger på flertalet intervjuer med exempelvis ergonomer, fysioterapeuter och arbetsmiljöspecialister som sedan analyserades med Tematiska nätverk metoden. Det framkom att kommunikation, visualisering, användarvänlighet, involvering av individen, problemförståelse och förutsättningar är grundstenarna som måste vara involverade i lösningen för att tjänsten ska fungera och uppfylla sitt syfte. Dessa byggstenar användes som en grund till tjänsten och med hjälp av olika designmetoder som exempelvis Mind map, How Might They? och Crazy 8s skapades tre koncept. Koncepten testades på flertalet användare och resulterade i ett slutgiltigt koncept som validerades ytterligare med hjälp av användartester. Det slutgiltiga resultatet var en tjänst med en tillhörande digital prototyp som har en kort riskanalys som med hjälp AI ger förslag på produkter som kan minimera de upptäckta riskerna från analysen. Den slutgiltiga prototypen kan ligga till grund för framtida implementering.

Mellan år 2020 och år 2021 registrerades 381 operationer av böjsenskador i Sverige. Rehabiliteringsprocessen efter en böjsenskada är lång och kräver kontinuerlig uppföljning. Uppföljningen sker genom mätningar av böj- och sträckförmågan i de fingrar som patienten opererat. Mätningarna utförs i nuläget manuellt med goniometer, där vinklarna i fingrarnas leder mäts, en gång per vecka på en handkirurgisk mottagning. Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset i Stockholm efterfrågade ett digitalt mätverktyg som skulle göra det möjligt för patienten att på ett tillförlitligt sätt mäta vinklarna hemma i stället för på kliniken. Målet med projektet var således att skapa ett mätverktyg som mäter vinklarna med ett mätfel på högst 5 grader. Ett mätverktyg utvecklades som utför mätning av vinklar med hjälp av en bild användaren tagit. Mätverktyget är kompatibelt med Androidenheter och kan implementeras i en redan existerande Androidapplikation. Tester visade att mätverktyget har ett mätfel med ett medelvärde på 5 grader eller lägre för proximala interfalangealleden och distala interfalangealleden. Vidare var medelfelet 7,3 grader respektive 6,4 grader för metakarpofalangealleden vid böjt respektive sträckt finger, samt 10 grader för totalt aktivt rörelseomfång (total active motion). / Between 2020 and 2021, 381 operations for flexor tendon injuries were registered in Sweden. The rehabilitation following surgery is long and requires continuous monitoring. Presently the monitoring is done through manual measurements of the patients flexing and extending capability of the fingers affected. The measurement is performed at a hand surgery department with a handheld goniometer, initially once a week. The hand surgery department at Södersjukhuset in Stockholm requested a digital tool that allows the patient to reliably measure the angles of the fingers bending and stretching capability at home instead of at the clinic. The objective of the project was therefore to create a measurement tool that measures these angles with a maximum error of 5 degrees. A measurement tool was developed where the measurement of angles takes place from an image taken by the user. The measurement tool is compatible with Android devices and can be implemented in an existing Android application. Tests showed that the measurement tool has a mean measurement error of 5 degrees or less for the proximal interphalangeal joint and the distal interphalangeal joint. In addition, the mean error was 7.3 degrees and 6.4 degrees for the metacarpophalangeal joint, bent and stretched respectively, and 10 degrees for total active motion.

Initiatives to implement computational thinking and science, technology, engineering &amp; modelling into learning processes have been taken by many authorities worldwide, and in Sweden as well. The Swedish government made changes in the high school curriculum in order to develop student’s digital competence including programming which has been in force since June 2018 (Skolverket, 2018). The new curriculum, K9, sets challenges for both students and teachers that can be tackled with studies that point out the difficulties and the fields which require more time and work on learning materials used by schools. Digital simulations are fast becoming a key instrument in school education and several attempts to show and understand the outcome of the usage of simulations have been done recently. Previous studies report that the usage of Algodoo and other simulations programs in physics education has positive effects on students. A considerable amount of literature has been published on computational thinking and simulations. These studies provide insights into how students can benefit from simulations in Algodoo to improve their digital thinking and performance in physics. A study that examines this topic is "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students’ Achievement and Motivation Towards Science'' by Aslı Saylan Kirmizigül (2021). The study investigates how the Algodoo software affects students' attitudes, motivation and performance in physics using both qualitative and quantitative methods. The results show that the students had positive attitudes towards Algodoo and that the use of the software had a positive effect on the students' performance and their computational thinking. Another study on the subject by Elias Euler and Bor Gregorcic ”Never far from shore: productive patterns in physics students' use of the digital learning environment Algodoo” shows that simulations can improve students' understanding of physical concepts and help them develop a deeper understanding of the subject. (Euler &amp; Gregorcic, 2020). This study examines high school students' computational thinking experience and perception, and their learning process and outcomes through the visual simulation program, Algodoo. The study was carried out in a physics class in Stockholm with one specific topic, optical density, and light propagation through different mediums. This is a case study with second- and third-year high school students and the data collected by researchers. Smart boards and personal computers were used to construct the demonstration. The participants' experiences and thoughts were documented in a questionnaire and observations, followed by an interview. The questionnaire consists of fifteen open-ended questions, and the verbal interviews were without any specific leading questions. The study used qualitative methods to collect and analyse primary data. / Initiativet för att implementera datalogiskt tänkande och vetenskap, teknik, ingenjörskonst &amp; modellering i lärandeprocesser har tagits av många myndigheter över hela världen och även i Sverige. Den svenska regeringen gjorde ändringar i gymnasieskolans läroplan för att utveckla elevernas digitala kompetens inklusive programmering som trädde i kraft efter juni 2018 (Skolverket, 2018). Läroplanen för gymnasieskolan har som mål att eleven ska kunna ”använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande”, (Skolverket). Detta mål ställer både elever och lärare i utmaningar som kan hanteras med studier som pekar på svårigheterna och de områden som kräver mer tid och arbete med läromedel som används av skolor. Digitala simuleringar håller snabbt på att bli ett nyckelinstrument i skolundervisningen och flera försök att visa och förstå resultatet av användningen av simuleringar har gjorts i av många forskare.Tidigare studier rapporterar att användningen av Algodoo och andra simuleringsprogram i fysikundervisningen har positiva effekter på eleverna. Dessa studier ger insikter i hur elever kan dra nytta av simuleringar i Algodoo för att förbättra sitt datologisk tänkande och prestanda inom fysik. Enstudie som undersöker detta ämne är "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students Achievement and Motivation Towards Science'' av Aslı Saylan Kirmizigül (2021). Studien undersöker hur Algodoo-mjukvaran påverkar elevernas attityder, motivation och prestation i fysik med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar att eleverna hade positiva attityder till Algodoo och att användningen av mjukvaran hade en positiv effekt på elevernas prestationer och deras datalogiskt tänkande. En annan studie av Elias Euler och Bor Gregorcic ”Aldrig långt från land: produktiva mönster i fysikstudenters användning av den digitala lärmiljön Algodoo” visar att simuleringar kan förbättra elevernas förståelse för fysiska begrepp och hjälpa dem att utveckla en djupare förståelse av ämnet (Euler &amp; Gregorcic, 2020). Den här studien undersöker gymnasieelevers erfarenhet och uppfattning av datalogiskt tänkande och deras inlärningsprocess och dess resultat genom ett visuellt simuleringsprogram, Algodoo. Studien hade ägt rum i en fysikklass med ett specifikt ämne, optisk densitet och ljusspridning genom olika medier. Detta är en fallstudie med andra och tredje års gymnasieelever och data som samlats in av skribenten. Smartboard och persondatorer hade använts för att konstruera demonstrationen. Deltagarnas erfarenheter och tankar hade dokumenterats i ett frågeformulär, observationer och intervju efteråt. Enkäten består av femton öppna frågor och de verbala intervjuerna är utan några specifika ledande frågor. Studien använde kvalitativa metoder för att samla in och analysera primärdata.

Dizziness and other vestibular symptoms affect around five percent of the general population. As one grows older the risk for dizziness increases and the symptoms become more severe and frequent. Studies have shown that digital tools can be used effectively when treating these symptoms. By developing and implementing digital tools in healthcare, the effectiveness in healthcare can be improved and the work for healthcare professionals facilitated. YrselTräning is an application developed to help patients with rehabilitation of acute dizziness. The aim of this study was to evaluate the usability of the application. We wanted to investigate how the usability of the prototype for the acute dizziness application can be improved based on users tests, cognitive theories and design principles. Five participants, two males and three females in the ages of 50-65, participated in the study. Qualitative data was obtained by conducting semi-structured interviews with direct observations, where the participants were asked to use the think-aloud-method. Quantitative data was collected with the lite version of the likert scale Usability metric for user experience (UMUX-LITE). The results showed that YrselTräning is an application with relatively good usability. The main concerns were regarding a lack of, or unclear instructions and feedback. A new design of the application was created that for example included added functions and modified instructions to improve the usability. Further research is required to evaluate and improve the new design of the application. / Yrsel och andra vestibulära symptom drabbar ungefär fem procent av populationen. Med åldern ökar risken för yrsel och symptomen förvärras och sker mer frekvent. Studier har visat att vestibulära symptom kan behandlas på ett effektivt sätt med hjälp av digitala verktyg. Genom att utveckla och implementera digitala verktyg i sjukvården, kan effektiviteten inom vården förbättras och arbetet för vårdpersonal förenklas. YrselTräning är en applikation utvecklad för att hjälpa patienter med rehabilitering av akut yrsel. Syftet med denna studie var att utvärdera användbarheten av applikationen. Det vi avsåg att undersöka var hur användarvänligheten av en prototyp av applikationen för akut yrsel kan förbättras baserat på användartester, kognitiva teorier och designprinciper. Fem deltagare, två män och tre kvinnor i åldrarna 50-65 deltog i studien. Kvalitativ data samlades in via semistrukturerade intervjuer med direkta observationer där deltagarna uppmanades att använda sig av tänka-högt-metoden. Kvantitativ data samlades in via en lite version av en likertskala, Usability metric for user experience (UMUX-LITE). Resultatet visade att YrselTräning är en relativt användarvänlig applikation. De huvudsakliga problemen gällde brist på och otydliga instruktioner samt feedback. Ett nytt designförslag skapades där till exempel nya funktioner implementeras och instruktioner modifierades för att förbättra användarvänligheten. Vidare forskning behövs för att utvärdera och förbättra det nya designförslaget av applikationen.