Problemområde: Som lärare har jag fått erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. •Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått?•Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd?•Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande?•På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande?Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP. I den redovisade forskningen presenteras studier huvudsakligen rörande inkludering, delaktighet och skolorganisation, bemötande och lärande samt elevers upplevelse av lärande. Metod: I studien har ett frågeformulär besvarats av 86 elever på fyra olika gymnasieskolor. Tyngdpunkten i materialet har varit elevernas fritextsvar som tolkats med inspiration av hermeneutiken. Resultat och analys: Eleverna menar att bemötandet är av stor betydelse och efterfrågar ett engagerat, respektfullt och likvärdigt bemötande. Elevernas uttömmande fritextsvar i frågeformuläret tyder på att detta är ett ämne som eleverna reflekterar över. Svaren visar på metakognitiv kompetens hos eleverna och en syn på relationernas betydelse vilket går i linje med aktuell forskning som tagits upp i arbetet. Eleverna pekar på ett cirkulärt samband mellan bemötande, motivation och lärande. Kunskapsbidrag: Resultatet pekar på att ett gott bemötande inte bara skapar förutsättningar för ett lärande ska kunna ske utan också genererar själva lärandet genom de psykologiska effekter det medför. Studien ger också anledning att anta att det finns vinningar med att skolan tar vara på elevernas kunskap kring sina egna lärprocesser i utformandet av stöd.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att bidra till en organisation med medvetenhet om bemötandet betydelse för elevers lärande. I mötet med elever och föräldrar bör specialpedagogen arbeta för att stimulera eleverna till att utveckla och ta vara på sin metakognitiva kompetens. Genom ett synsätt där man värdesätter elevernas förståelse för sina läroprocesser kan stödet anpassas för att bättre passa elevens behov. Detta kan samtidigt göra att eleven blir mer motiverad att arbeta med det som är svårt. Studiens resultat ger idéer till vidare forskning om hur man inom skolan kan ta vara på elevernas tankar och funderingar i ämnet och öka graden av delaktighet, engagemang och därmed lärande hos eleverna. Specialpedagogen har en central roll i att bidra till att skapa och upprätthålla en skola som i hög grad präglas av gott bemötande och goda relationer. Specialpedagogen har också ett viktigt ansvar i att arbeta för en organisation som gör att eleverna vill vara delaktiga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

A prerequisite in today´s society is to be able to read and write in order to be able to develop fully into a participant community citizen. The aim of the Swedish curriculum is for the pupils to learn to read and write so that they can benefit from the education (Skolverket, 2011a). The school should be able to meet all children´s differences and needs to fulfill this. Several research studies have shown that the earlier the pupils in the risk zone for reading difficulties are identified and the earlier cost-effective reading interventions are implemented the lower the risk of school failure. The purpose of this study was to analyze whether a specific teaching package supports the development of pupil´s knowledge of letters, letter sounds and word decoding. In addition, the pupil´s experiences of participation in the reading intervention were studied. The study included seven pre-school class pupils who were at risk for reading difficulties, they were randomized into a experimentgroup of four and a controlgroup of three pupils. When collecting data, both quantitative and qualitative methods were used. The pupils conducted a pre- and posttest in the form of the Swedish National Agency for Education´s mapping material for the preschool class (Skolverket, 2018). In addition, observation of the reading data sessions and interviews with the pupils were used after this was completed. As far as the measurable results about the pupil´s knowledge development were concerned there was a positive result, but it is not possible to draw any conclusions about the impact of the reading intervention.  Regarding the pupil´s experiences of the reading intervention they were positive to both the participation and reading. One conclusion we draw from this is that the playful element of the reading intervention together with the multisensory supplement probably contributed to the pupil´s finding it both joyful and motivating. From a special educational perspective early reading intervention enables inclusion and participation. / En förutsättning för att kunna utvecklas till en delaktig samhällsmedborgare är att kunna läsa och skriva. Ett övergripande mål i läroplanen är att eleverna tillägnar sig skriftspråket vilket är ett medel för att kunna tillgodogöra sig utbildningen (Skolverket, 2011a). Skolan ska kunna möta alla barns olikheter så att de får den undervisning och det stöd de behöver för att kunna erövra och utveckla läs- och skrivförmågan. Flera studier har visat att ju tidigare eleverna i riskzonen för lässvårigheter identifieras och ju tidigare kostnadseffektiva läsinsatser genomförs, desto mindre risk för framtida skolmisslyckanden. Syftet med denna studie var att analysera huruvida ett specifikt undervisningspaket stöder utvecklingen av elevernas kunskaper om bokstäver, ljud och ordavkodning. Dessutom studerades elevernas erfarenheter av deltagande i läsinsatsen. Studien omfattade sju förskoleelever som bedömdes vara i riskzonen för lässvårigheter vilka bildade en experimentgrupp om fyra elever och en kontrollgrupp om tre elever. Vid insamling av data användes både kvantitativa och kvalitativa metoder. Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklassen (Skolverket, 2018) användes som för- och eftertest. Dessutom gjordes observationer av läsinsatsen samt elevintervjuer efter avslutad läsinsatsperiod. De mätbara resultaten kring elevernas kunskapsutveckling visade ett positivt resultat, men det gick inte att dra några slutsatser kring undervisningspaketets effektivitet. Utifrån resultatet kring elevernas upplevelser av läsinsatsen fann vi att eleverna var positiva till både läsinsatsen och läsning. En slutsats vi drar av detta är att det lekfulla inslaget i läsinsatsen tillsammans med det multisensoriska tillägget förmodligen har bidragit till att eleverna tyckte att det både var lustfyllt och motiverande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det angeläget med tidiga insatser som kan göra eleverna läsförberedda och därmed öka chansen till inkludering och delaktighet.

The purpose of the study was to investigate some pupils' experiences of learning situations, support for learning and peer relations in compulsory school compared to compulsory school for pupils with learning disabilities. The study aimed to highlight the advantages and disadvantages, support for learning and peer relations the pupils experienced in the two school forms. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with inspiration from life history interviews. There were three informants in the study, who have experience of teaching in both the compulsory school and the compulsory school for pupils with learning disabilities. They were interviewed twice.   The result was analyzed based on the socio-cultural theory and its concepts of artifacts, mediation, appropriation, zone of proximal development and scaffolding. The result shows that in compulsory school the pupils were given individual special education, and in the compulsory school for pupils with learning disabilities the pupils were only taught together with the classmates. The pupils experienced both teaching situations positively, but the teaching together with the classmates in the compulsory school for pupils with learning disabilities was seen as a more socially and academically supportive environment, where the students developed new knowledge.  In compulsory school, the students were offered customized teaching material and concrete material, which only pertially perceived to support the learning. The teachers' explanations were perceived as the best support when something was difficult. In the compulsory school for pupils with learning disabilities, the teachers had time and ability to explain. In the compulsory school for pupils with learning disabilities, the students experienced that they had more and more genuine friends than in the compulsory school.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever skolans stöd i läsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 år har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lärarna ska lyssna och beakta deras åsikter gällande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och när detta ska ges. Eleverna upplever skilda svårigheter i läsning och skrivning, vilket även kan resultera i problem gällande de teoretiska ämnena. Praktiska ämnen beskrivs däremot vara lätta och roliga. Att ha tillgång till läroböcker uppges vara viktig, eftersom dessa beskriver och konkretiserar ämnets innehåll. Vidare upplevs datorn kunna ge stöd för skrivandet. Att undervisningen anpassas inom den vanliga klassen föredras av eleverna, men samtidigt kan det även upplevas positivt att ha tillgång till stöd utanför klassrummet. Att ha kamrater, både bland de som befinner sig i liknande svårigheter och andra, beskrivs också vara viktigt. Sociala relationer och lärarnas kompetens bidrar till stor del gällande inställningen till skolan i allmänhet.  Om skolan anpassar organisationen och utvecklar undervisningen, ökar möjligheten till att kunna beakta varje elevs vilja. Det är också viktigt att olika etiska aspekter lyfts fram och diskuteras i skolan, exempelvis gällande lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Elevernas röster kan ge oss viktig vägledning i arbetet mot en inkluderande skola, om vi bara tar oss tid att lyssna. / Delaktighet, socialt klimat och lärande (VR 2008-4733)

Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse av elevernas upplevelser av att delta imatematiska samtal i helklass. Arbetet tar avstamp i följande frågeställningar: Vad för slags deltagarmönster framträder i helklassamtal? Och Hur upplever elever delaktighet i matematiska samtal i helklass och vilka faktorer gör att delaktigheten upplevs så? Den metod som använts för att besvara syftet är semistrukturerad intervju samt observation. Studien genomfördes på en grundskola i tre olika klasser, samtliga i årskurs två. För att få en djupare förståelse av elevernas upplevelser valde vi att observera de klassrum som eleverna befann sig i under matematiklektionerna. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de vårt ramverk vi utgått från är utforskande samtal. Studiens mest framträdande resultat visar att eleverna upplevde sitt deltagande som osäkert i matematiksamtal. De ville inte dela med sig av svar de var osäkra på samt tyckte att det var jobbigt att svara fel. Ett annat framträdande resultat var att två av eleverna upplevde praktiken som trygg. De hade inga problem med att dela med sig av svar de inte var säkra på och ansåg att de alltid hann tänka klart när läraren ställt en fråga. Faktorer som bidrog till elevernas upplevelser handlar om de frågor läraren ställer, att läraren endast väljer elever som räcker upp handen samt den korta betänketid som eleverna gavs. / The study aims to contribute an increased understanding of students´ experiences ofparticipating in mathematical whole-class conversations. The work is based on the following questions: What kind of participant pattern emerges in whole-class conversations? And How do students experience participation in mathematical whole-class conversations and what factors contribute? The method we used was semi-structured interviews with the students and observations during lessons in mathematics. The study was conducted at an elementary school in three different classes, all in grade two. To gain a deeper understanding of the students´ experience, we chose to study the environment they stayed in to relate their answers to the practice. The study is based on a socio-cultural perspective on learning and the framework we used is exploratory conversations. The study's most prominent results show that students experienced their participation as insecure in mathematics conversations. They did not want  to share answers they were unsure of and thought it was hard to answer incorrectly. Another result shows that two of the students experienced their participation as safe. They had no problem sharing answers they were not sure about and felt that they always had time to think when the teacher asked a question. Factors that contributed to the students' experiences are about the questions the teacher asks, focus on the right answer, that the teacher only chooses students who raise their hand, and the short reflection time that the students were given.

Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv. Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet. / The aim of this study is to contribute to the understanding about students' experiences of support measures and participation in compulsory school. It is rare that students' experiences are highlighted in research and the purpose of this study is therefore to shed light on how some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program, look at the support measures they received, or wished they had received, in primary school and their experience of participation during the same period. The study is based on a qualitative interview study with semi-structured questions, where five respondents contribute with their experiences. The theoretical perspectives on which the study is based are relational and categorical perspectives, as well as salutogenic and pathogenic perspectives. The results show that the students' experiences were predominantly negative during elementary school and more positive during middle school. This is mainly explained by the fact that they did not feel participation, nor that the support efforts were adequate in relation to their need for support. The insights that emerged in the study are about the importance of listening to each individual student's experience and taking these into account when it comes to designing and evaluating support measures. Students' experiences can have a major impact on the special education area and contribute to the work of developing the learning environment in compulsory school to promote participation.

Syftet med denna examensuppsats är att synliggöra högstadieelevers upplevelser och deltagande i skolämnet idrott och hälsa (IDH). Detta med utgångspunkt i motivationsteorin självbestämmandeteorin (SDT). Metoden som används i denna uppsats är kvalitativa intervjuer. Totalt utfördes 6 intervjuer med 7 olika elever från 2 skolor i sydvästra Skåne. Den tidigare nationella och internationella forskningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet. Flera av dessa vetenskapliga studier synliggör att det är möjligt att öka elevers deltagande och motivation till ämnet genom att förändra olika aspekter i lärandet som gör eleverna nyfikna och mer motiverade. Resultatet visar att de flesta elever har en externt reglerad motivation som regleras av främst belöning i form av närvaro och betyg. Resultatet visar att det finns flera olika skäl till låg motivation till ämnet. De viktigaste aspekterna som redovisas är ämnesinnehåll, lärarens egenskaper, kommunikation och bedömning samt sociala och kulturella aspekter i lärandet. Mot bakgrund av dessa diskuteras elevers upplevelser av IDH, faktorer som påverkar deltagandet i ämnet samt vad lärare kan göra för att öka elevers deltagande och motivation till ämnet. / The purpose of this master thesis is to make visible the experiences and participation of high school students in the school subject physical education and health (PEH). This is based on the motivation theory self-determination theory (SDT). The method used in this essay is qualitative interviews. 6 interviews were performed with 7 different students from 2 schools in southwestern Skåne. Previous national and international research identifies several factors that affect students' motivation for the subject. Several of these scientific studies make it clear that it is possible to increase students' participation and motivation in the subject by changing various aspects of learning that make students curious and more motivated. The results show that most students have an externally regulated motivation in connection to attendance and grades as well as there are several different reasons for low motivation for the subject. The most important aspects in this regard are subject content, the teacher's characteristics, communication and assessment as well as social and cultural aspects in learning. Finally, the thesis discusses students 'experiences of IDH, factors that affect participation in the subject and what teachers can do to increase students' participation and motivation in the subject.

Syftet med denna undersökning är att bidra med förståelse gällande vad elever på högstadiet med verifierade läs- och skrivsvårigheter, samt specialpedagoger och speciallärare, vilka är verksamma i samma årskurser, upplever vara framgångsfaktorer i undervisningspraktiken. Undersökningen utgår från en fenomenologisk teori och metod, vilket innebär att det är elevers, specialpedagogs och speciallärares upplevelser av fenomenet framgångsfaktorer som fokuseras. Fem elever, en specialpedagog och en speciallärare har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en fenomenologisk bearbetnings- och analysmetod. Undersökningens resultat påvisar några teman som de fem eleverna och specialpedagog och speciallärare anser vara betydelsefulla för att nå framgång. Dessa utgörs av betydelsefulla personer i och utanför skolan, motivation och självbestämmande, samt strategier och verktyg. Undervisningens betydelse belyses främst av specialpedagog och speciallärare. Betydelsefulla kunskapsbidrag är elevernas markering att de extra anpassningar och särskilt stöd som är framgångsrikt är ytterst individuellt och att detta måste utvecklas i dialog med den enskilda eleven. / Thepurpose of this survey is to provide understanding of what students in grade7-9 with verified reading and writing difficulties, also known as dyslexia, aswell as special educators and special needs teachers who work in the same gradeexperience success factors in teaching practice. The study is based on aphenomenological theory and method, which means that it is the pupils, specialeducators and special needs teachers experiences of the phenomenon of successfactors that are focused. Five students, a special educator and a special needsteacher have been interviewed and the results have been analyzed on the basisof a phenomenological method. The results of the study show some themes thatthe five students, the special educator and special needs teacher consider tobe important in order to achieve success. These consist of significant people inside and outside school, motivation and self-determination, as well as strategies and tools. The importance of teaching is primarily highlighted byspecial educator and specialist teacher. Significant knowledge contribution is the students' markthat the additional adjustments and special support that are successful areextremely individual and that this must be developed in dialogue with the individual student.