<p>Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.</p><p> </p><p>Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.</p><p> </p><p>Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden.</p> / <p>The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.</p><p> </p><p>Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions. </p><p> </p><p>The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.</p>

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.   Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.   Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden. / The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.   Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions.    The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.

Bakgrund: Företagshälsovården i Sverige avses som en oberoende expertresurs till företag och ska identifiera samt förklara sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Generellt sett anlitar kundföretag FHV framförallt för reaktiva, efterhjälpande insatser då ohälsa redan har uppstått i företaget. Byggnadsarbetare vistas ständigt i en riskfylld miljö och utsätts för tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser och ogynnsamma arbetsställningar. Det är därför viktigt att undersöka hur företagshälsovården kan bidra till det förebyggande arbetsmiljöarbetet till kundföretagen för att möta utmaningarna i byggarbetsmiljön.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete.Metod: En litteraturstudie och en intervjustudie genomfördes under våren 2013. Vetenskapliga artiklar och andra dokument inhämtades via databaser tillgängliga via bibliotek vid KTH, Göteborgs Universitet samt Halmstad Universitet. Tio individuella semi-strukturella intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjör och kundansvarig på en Feelgood-enhet samt med arbetsledare, skyddsombud och med personer som hade en HR- och arbetsmiljöposition på två av Feelgoods kundföretag inom byggbranschen.Resultat: Utifrån analysen framkom åtta teman som utgjorde möjligheter och hinder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet: konsultativt förhållningssätt, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsbesök, kompetens, marknadsföring och kommunikation, ledningsgruppen, bristande samordning mellan yrkesprofessionerna på FHV samt kundavtalet.Slutsats: Företagshälsovården behöver ta ett större ansvar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ifrågasätta kundföretagen för att råda dem i bra arbetsmiljölösningar. Företagshälsovården behöver även bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet för att kundföretagen ska veta vad de kan utnyttja FHV till. Feelgood är professionella och har hög kompetens i de individuella samtalen men kan förbättra sin branschkompetens på organisatorisk nivå. Arbetsplatsbesök efterfrågas och kundföretagen såg att FHV har en roll i att utföra tekniska mätningar och att hjälpa till i arbetet med arbetsrotation. De förebyggande arbetsmiljötjänsterna borde vara skrivna i avtalet för att de ska utnyttjas i större utsträckning. / Background: The occupational health services (OHS) in Sweden is provided as an impartial expert advice to client companies and shall identify and explain the relationship between work, organization, productivity and health. In general, client companies use the occupational health services particularly for reactive services, when illness has already occured in the company. Construction workers staying constantly in a hazardous environment and are exposed to heavy lifting, monotonous movements and bad working positions. It is therefore important to examine how occupational health can contribute to the preventive work environment for client companies to meet the challenges of the construction work.Aim: The aim of the study was to investigate the opportunities and barriers that exist to the preventive work of occupational health services.Method: A literature review and an interview study was conducted in spring 2013. Scientific papers and other documents were obtained through databases available through the libraries at the Royal Institute of Technology, University of Gothenburg and Halmstad University. Ten individual semi-structural interviews were carried out with a safety engineer and an account manager at a Feelgood unit, as well as with supervisors, safety representatives and with people who had an HR and working position on two of Feelgoods client companies in the construction industry.Results: The analysis revealed eight themes that represented opportunities and barriers to preventive work environment: consultative approach, systematic work environment management, workplaces visits, competence, marketing and communication, management, lack of coordination between professions in occupational health services and customer agreement.Conclusion: The occupational health service needs to take greater responsibility in preventive work environment and challenging client companies to advise them in good working solutions. Occupational health services also needs to be better at marketing their business to client companies to know what they can use OHS for. Feelgood are professional and have high competence in the individual conversations but can improve their professional skills at organizational level. The client companies demand field visits and they saw that OHS has a role in performing technical measurements and help in the process of job rotation. Preventive health services should be written into the agreement in order to be utilized to a greater extent.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare när det saknas kunskap och kompetens i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) anlita en företagshälsovård (FHV) eller liknande resurs. Detta bygger på en programteori där FHV förväntas vara den externa resurs som behövs för arbetsgivare och arbetsplatser i arbetsmiljöarbetet. Samarbetet och FHVs stöd ska generera god arbetsmiljö och hälsa hos kunderna. Forskning om hur detta samarbete fungerar är begränsad.   Avhandlingens syfte är att utforska om FHV fungerar som stöd i kundens förebyggande arbetsmiljö-arbete och att identifiera mekanismer som har betydelse för samarbetet mellan FHV och kund. Mer precist har avhandlingen syftat till att öka kunskap och förståelse för om lagens intention uppfylls.   Datainsamlingen i de fyra kvalitativa fallstudierna utfördes med hjälp av semistrukturerade och tematiska intervjuer, telefonintervjuer och gruppintervjuer. Empirin samlades in i små- och stora företag samt inom den offentliga sektorn och fokuserade även på vilken betydelse avtalet har för samarbetet. Intervjuerna har genomförts med ledning, chefer och skyddsombud samt HR-personal i deltagande verksamheter samt FHV professioner i kundens FHV. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och det sammanlagda resultatet analyserades med hjälp av realistisk utvärdering.    Resultatet visar att samarbete och FHVs stöd i förebyggande SAM brister. Förändrade styrformer i offentlig sektor; New Public Management och HR transformationen identifieras som kontextuella förutsättningar som påverkar samarbetet. I den realistiska utvärderingen identifierades mekanismer som positivt eller negativt påverkar samarbetet mellan FHV och kund.   Mekanismer som påverkar samarbete positivt är; att det finns en fungerande samverkan och SAM hos kunden och att FHV får information och tillgång till kundens inre processer. Att FHV har en oberoende ställning med kontakter på flera nivåer i verksamheten är andra mekanismer som påverkar samarbete positivt. Att ledningen är engagerad i samarbetet med FHV och att avtalen stöder samarbetet bidrar också positivt till ett framgångsrikt samarbete. Ytterligare mekanismer som gynnsamt påverkar samarbete är att det finns kontinuerliga uppföljningar där tjänster och service kontinuerligt stäms av och anpassas efter kundens behov. En viktig mekanism som påverkar samarbetet positivt är att HR stöder samverkan och SAM i kundföretaget.   Identifierade mekanismer som påverkar samarbete negativt är att SAM och samverkan på arbetsplatsen mellan arbetsgivare och arbetstagare brister. Andra mekanismer som negativt påverkar är att ledningen inte är engagerad i samarbetet och att FHV inte får ta del av kundens SAM. Samarbetet påverkas även negativt när HR definierar avtalsinnehåll och är enda kontakt med FHV. En ytterligare mekanism som påverkar samarbetet negativt är att kunden upplever ett bristande förtroende; att FHV saknar kompetens.  Ett antal mekanismer har även identifierats som påverkar samarbete negativt mellan FHV och småföretag.  Bland annat saknas samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i stor utsträckning och småföretagen arbetar inte systematiskt med sin arbetsmiljö. Detta innebär att FHV inte fungerar som stöd i SAM utan de tjänster som används består framför allt av hälsoundersökningar.  Samma mekanismer som påverkar samarbetet negativt framkommer i den offentliga sektorn; när samverkan och SAM saknas på arbetsplatsen, används FHV främst till individuella hälsofrämjande tjänster och rehabilitering. Andra mekanismer som påverkar samarbetet negativt i den offentliga sektorn är bristen på kunskap om samverkan och SAM hos både HR och skyddsombud. Det finns en otydlighet kring varandras roller som påverkar samarbetet negativt. Även kundens föreställning om FHV; att de uppfattas sakna kompetens och vara en efterhjälpande resurs, påverkar samarbetet negativt.  Slutsatserna från avhandlingen visar att samarbetet mellan FHV och kund i stor utsträckning inte stöder förebyggande SAM. I analysen identifieras ett antal mekanismer som påverkar samarbetet mellan FHV och kund, både positivt och negativt. Framför allt kunskap om arbetsmiljö, en fungerande samverkan och SAM identifieras som viktiga mekanismer som på ett positivt sätt bidrar till att nå ett framgångsrikt samarbete. / According to the Work Environment Act, employers should, when there is lack of knowledge and competence regarding the occupational health and safety management (OHSM, employ an occupational health service (OHS) provider or comparable resource. Research on how this collaboration works is however limited. The purpose of the thesis is to investigate whether the OHS provider serves as support in the custom-er's preventive OHSM and to identify which mechanisms are important for the collaboration between the OHS provider and customer.The data collection in the four qualitative case studies was conducted using semi-structured and the-matic interviews, telephone interviews and group interviews in small and large companies as well as the public sector. The interviews were analyzed with qualitative content analysis and the overall result has been analyzed using realistic evaluation.The results show that collaboration and support from OHS providers in preventative OHSM is lacking. Contextual conditions affected collaboration, such as New Public Management and HR transformation. In the realistic evaluation, mechanisms were identified that positively or negatively affect collaboration between OHS provider and client customer. Mechanisms that affect the collaboration positively are for example; a cooperative relationship between the employers and safety representatives in OHSM at the client customer, OHS providers also need access to the client customer's internal processes. Identified mechanisms that affect the collaboration negatively are; that cooperation in the workplace between employers and employees is lacking, the OHSM does not work. Other mechanisms that negatively affect are when top management not is involved in the collaboration with the OHS provider and when the OHS provider does not get information of the client customer's OHSM.  The conclusion from the thesis is that OHS providers do not largely support the client customer's pre-ventive OHSM. / <p>QC 20171019</p>

Kvinnors sjukfrånvaro i Sverige är högre än hos män, vilket ökar kraven hos arbetsgivare att få kunskap om möjliga sjukdomsframkallande faktorer för kvinnor. De vanligaste orsakerna till kvinnors sjukskrivning är led- och muskelvärk samt psykisk ohälsa. Studier visar att sjukskrivningen kan orsakas av faktorer i arbetsmiljön, men även att livssituationen måste tas i beaktning när sjukfrånvaron på arbetsplatser ska kartläggas. Syfte: Denna studie gjordes med syftet att kartlägga faktorer i arbetet och i individens livssituation som kan påverka/bidra till att kvinnor är/blir långtidssjukskrivna vid en tillverkningsindustri i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Totalt intervjuades nio arbetstagare från en tillverkningsindustri. Urvalet bestod av kvinnor med diagnosen led- och muskel eller/och psykisk diagnos som var eller hade varit långtidssjukskrivna. Resultat: Faktorer som medverkade till sjukskrivning, var en ökande arbetsmängd och ett högre arbetstempo. Majoriteten rapporterade om en bullrig arbetsmiljö och obekväma arbetstider med skiftarbete som bidragande orsak till sjukfrånvaron. En annan bidragande orsak till sjukskrivning var otrygghet i relation till arbetsledningen och otydliga direktiv från arbetsorganisationen såsom oklara förväntningar på arbetsinsats, obestämda arbetsroller, otillräcklig handledning och mentorskap, samt oklarheter rörande arbetsplatsens hållning vid mobbning. Flertalet av kvinnorna hade haft en kritisk händelse i privatlivet, ingen tyckte dock att detta föranlett sjukskrivningen. Slutsats: Kvinnlig sjukfrånvaro inom en tillverkningsindustri påverkas av arbetsorganisatoriska faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt kvinnornas livssituation. Resultatet av denna studie bör fördjupas med ytterligare forskning inom aktuell tillverkningsindustri. / In Sweden, the rate of sick absenteeism is higher for women than for men, which can put increasing demands of employers to gain insight into this problem. The most common causes of women's sick leave are joint- and muscle pain as well as mental illness. Studies show that sick leave may be caused by factors from the work environment, but also the life situation must be taken into consideration when absenteeism in the workplace is mapped. Purpose: This study was done to identify factors that may affect / contribute to women long-term sickness in a manufacturing industry in Sweden, with the focus on the working conditions and the individual's total life situation. Method: The study was conducted as a qualitative study with abductive approach. The interviews were transcribed and analysed using directed content analysis. A total of nine female employees from a manufacturing industry were interviewed. The sample consisted of women, diagnosed with joint and muscle and / or psychiatric diagnosis who were or had been long-term sick. Results: All participants found factors such as increasing workload and a higher work rate contributing to disease. A majority reported a working environment with noise, vibration and shock and work schedules with shift work as contributing to absenteeism. Another problem was insecurity in the management and unclear directives from the organization such as vague expectations on job performance, unclear job roles, inadequate supervision and mentoring, as well as uncertainties regarding the workplace attitude to bullying. Most of the women had had a critical event in their private life, however, no one thought it caused disease. Conclusion: Female absenteeism within a manufacturing industry is affected by work organizational factors and environmental factors as well as women's life situation. The results of this study should be deepened by further research in the present manufacturing industry.

Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health.

Aims: The purpose is to investigate how occupational health care professionals, trained in the 15-method, experience the impact of the internal organisational context when implementing the method. Methods: The study is a qualitative semi-structured interview survey with 12 practitioners. A deductive content analysis was used, based on the PARIHS framework. Main results: The respondents experienced that an organizational culture that includes knowledge about alcohol problems promotes implementation. Developing local routines, collaborating with competent colleagues and involvement of a respected physician who supports the method were essential. A committed leadership, supporting implementation in concrete action, was valued. Evaluation was rarely performed; more knowledge and materials were requested. The customers' needs and preferences were emphasized. Conclusions: The study supports the notion of implementation as a complex process that is unique to its context. The results provide insight into the professionals' experiences of influencing factors in the internal context when implementing the 15-method. The factors that recurred in all three perspectives (strengthening, weakening, suggestions for improvement) can possibly be attributed a special weight. Further studies are needed to confirm the consistency of the results when implementing other methods, as well as the effect of the internal context on the implementation process. / Syfte: Syftet är att undersöka hur företagshälsovårdspersonal som genomgått 15-metodutbildning upplever betydelsen av den inre kontexten vid implementering av 15-metoden. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med 12 praktiker inom företagshälsovården. Bearbetningen gjordes med en deduktiv innehållsanalys utifrån det teoretiska implementeringsramverket PARIHS. Resultat: Respondenterna upplevde att en organisatorisk kultur som innefattar kunskap om alkoholproblem på alla nivåer främjar implementering. Det framhölls väsentligt att det finns lokala rutiner framtagna, att ha kollegor att samarbeta med samt att det finns en kunnig och betrodd läkare som förespråkar och stödjer användning av metoden. Ett engagerat ledarskap som ger stöd i konkret handling värderades högt. Utvärdering visade sig utföras sällan, mer kunskap och material efterfrågades. Beställarnas kunskapsbehov och preferenser framhölls centrala. Slutsats: Studien ger stöd för att implementering är en komplex process som är unik för sitt sammanhang. Resultatet ger insikt i företagshälsovårdspersonals upplevelser av inverkande faktorer i den inre kontexten på den egna arbetsplatsen vid implementering av 15-metoden. De faktorer som återkom i alla tre perspektiven (förstärkande, försvagande, förbättringsförslag) kan möjligen tillskrivas en särskild tyngd. Ytterligare studier behövs för att undersöka om föreliggande studies resultat återfinns vid implementering av andra metoder. Kvantitativa studier om den inre kontextens effekt på implementering behövs också.

Bakgrund: Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen är överens om att fysisk aktivitet påverkar den fysiska hälsan (den del av hälsan som läkare kan mäta) positivt och gör att människor har lättare att hantera eller helt undvika skador och sjukdomar. Båda är också överens om att den psykiska hälsan (den känslomässiga hälsan) har inflytande över hur väl människor hanterar skador och sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka om friskvård på arbetsplats har någon inverkan på den fysiska och psykiska hälsan samt sjukfrånvaron. Metod: Denna studie är en litteraturundersökning som innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Insamling av data har gjorts via sökmotorer som rekommenderas av universitetsbiblioteket i Skövde. Alla forskningsdokument är granskade av andra forskare. Resultat: Friskvård består av många olika delar som fysisk aktivitet, kostvanor, arbetsplatsmiljö och CBT och stresshantering. Fysisk aktivitet verkar vara den enskilt mest effektiva formen av hälsovård mot sjukledighet och minskad produktivitet, även matvanor och KBT och stresshantering verkar också visa ett inflytande över sjukledighet och produktivitet. Slutsats: Friskvård på arbetsplatsen har ett positivt inflytande på att minska sjukfrånvaron och har en viss potential ör att förbättra produktionen bland de anställda. / Background: The Public Health Authority and the World Health Organization agree that physical activity affects physical health positively, enabling people to deal with or completely avoid injuries and diseases. Both are also convinced that mental health has influence over how well people handle injuries and diseases. Purpose: The purpose is to investigate whether healthcare in the workplace is related to on physical and mental health and sickness absence. Method: This study is a literary survey that contains 20 research papers. Collection of data has been done through search engines recommended by the University library in Skövde. All research papers are peer reviewed. Results: The field of wellness care is composed of many different parts such as physical activity, dietary habits, workplace environment and CBT and stress management. Physical activity appears to be the single most effective form of wellness care against sick-leave and decreased productivity, though dietary habits and CBT and stress management also appears to show some positive influence over sick-leave and productivity as well. Conclusion: Wellness care in the workplace has a positive influence on decreasing the absence of illness and holds some potential to improve the production among the employees.

Bakgrund Detta arbete utgör en del av en studie som genomförs vid Enheten för ergonomi vid KTH inom ramen för projektet ”Projektering och planering av nya arbetsmiljöer – ett kompetenslyft hos fhv för kundnytta”. Mer specifikt finns bristande kunskap om vilken roll arbetsmiljöingenjörer och ergonomer har i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka hur delaktiga arbetsmiljöingenjörer och ergonomer är vid projektering och utformning av arbetsmiljöer eller teknisk utrustning i ny-, om- och tillbyggnationer. Metod  För att få svar på frågeställningarna användes en enkätundersökning. En webenkät skickades ut till de arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som har ett medlemskap i respektive intresseorganisationer. Enkäten innehöll 17 frågor, både multiple-choice frågor och öppna frågor, som besvarades av 531 personer. Resultat  Medicinsk och teknisk utbildning var de vanligaste förekommande grundutbildningarna. De vanligaste anställningarna för arbetsmiljöingenjörer var privatanställning, företagshälsovård och inbyggd företagshälsovård. De vanligaste anställningarna för ergonomerna var företagshälsovård, offentlig anställning och inbyggd företagshälsovård. För arbetsmiljöingenjörer var industri det vanligaste tillämpningsområdet, och för ergonomer det vanligaste tillämpningsområdet kontor. De ergonomer som hade en offentlig anställning var de som deltagit minst i planering och projektering. För arbetsmiljöingenjörer var det vanligast att uppdraget kom från byggherrar. För ergonomer var det vanligast att uppdraget gick direkt till dem personligen. Slutsats Av de som varit delaktiga i planering och projektering var det vanligast att ge synpunkter och förslag på åtgärder i byggprocessen. Detta var mycket vanligare än att delta i hela processen. Cirka 20 % av de som besvarade enkäten hade inte alls varit delaktiga. Av samtliga svarande var det endast ett fåtal som inte ville delta i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. / Background This project is a part of the project “Planning of new work environments - improvements of OHS competence for customer utility” which is a study conducted by the Unit of ergonomics at the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. The role which ergonomists and work environment engineers play in the development of new work environments is today unclear, and an issue this study addresses. Aim The aim of this study was to investigate how involved work environment engineers and ergonomists are in planning and designing new work environments or technical equipment prior to building, rebuilding or extending premises. Method A survey was used to obtain information. An online survey was sent to ergonomists and work enviroment engineers with memberships in respective associations. The survey contained 17 questions, both multiple choice and open-ended questions, and was answered by 531 respondents. Result The most common basic educations were medical or technological. The most common employment forms were for work environment engineers private sector, occupational health services and joined occupational health services, and for ergonomists occupational health services, public employment and joined occupational health. The work environment engineers applied their knowledge primarily in industry settings, whereas the ergonomists worked with offices. The ergonomists with public employment participated least in planning and designing work environments. The work environment engineers primarily received their tasks from property developers. The tasks given to the ergonomists were given to them personally Conclusion Those involved in planning and designing of work environments were often advisors in parts of the constructions process, and did not participate throughout the entire process. Approximately 20 % of those answering the survey had never been part of such processes. Out of all repliers, only a few did not wish to participate in planning and designing of new work places.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden. This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved. A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective. Six persons between 30 and 65 years of age were interviewed. The interviewed people’s occupations were ergonomist, safety engineer, home health aides and managers from both companies. To gain a deeper understanding of the phenomenon the interviews were transcribed. Key themes for the interviewees were collaboration, economy and engagement, important health and safety issues, prevention, the home help service needs of OHS and what support OHS need in their work with the home maker services. The studied parties agreed that they had no developed cooperation and that there was a gap between them. All interviewees consisted on the work environment problems in the industry. These were stress, time pressure, heavy physical work, patients’ homes were not always suited for the home health aides, lack of colleagues, intimidation and violence and smoking patients. There was found a barrier between the preventive work that could be undertaken and what was ordered from the home maker service. / Företagshälsovården (FHV) har en betydelsefull roll i samhället. Den finns till för att förebygga ohälsa och stärka hälsan hos arbetstagare. Företagshälsovårdens verksamhet och utveckling studeras just nu på skolan för teknik och hälsa på Kungliga Tekniska Högskolan. En av de branscher som åskådliggörs är hemtjänsten. Under 00-talet var arbetstagarna i hemtjänsten en av de mest sjukskrivna grupperna i Sverige. Det här magister-examensarbetet inom arbetsmiljöutveckling och förändringsledning fokuserar på att undersöka vilken specialkunskap FHV behöver för att stärka hemtjänstbranschens arbetstagare samt ta reda på hur samverkan mellan FHV och hemtjänsten fungerar och hur den kan utvecklas. En kvalitativ intervjustudie utfördes i en svensk storstad med utgångspunkt i ett organisationsperspektiv. Sex personer mellan 30 och 65 år intervjuades. Intervjuobjektens yrken var ergonom, arbetsmiljöingenjör, undersköterska i hemtjänsten och chefer från båda parter. För att få en djupare förståelse för fenomenet transkriberades intervjuerna. Betydelsefulla gemensamma teman för intervjupersonerna var samverkan, ekonomi och engagemang, viktiga arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete i dag, hemtjänstens tjänstebehov av FHV och vilket stöd FHV behöver i sitt arbete med hemtjänsten.   De studerade parterna var överens om att de inte hade något utvecklat samarbete och att det bestod ett glapp mellan dem. Alla intervjupersoner var eniga om arbetsmiljöproblemen i branschen. Dessa var stress, tidspress, tungt fysisk arbete, att brukarnas hem inte alltid var anpassade för hemtjänstpersonalen, avsaknad av kollegor, hot och våld samt rökande brukare. Det fanns idag en barriär mellan det förebyggande arbete som skulle kunna bedrivas och vad som beställdes av hemtjänsten. / "Nyttiggörande av branschkunskap – implementering av nätverk” med projektledare Annika Vänje