Information sharing is fundamental in supply chain networks. How information is enabled, kept, and shared is referred to as information sharing. A new predicament occurred for organizations and businesses because of the Covid-19 pandemic. Distributed work was soon implemented, posing additional issues. Employees altered their work habits, and more and more work were completed digitally. Companies resumed to work on site once the virus was no longer recognized as a socially harmful illness. From the standpoint of employees, the study compares how information sharing is experienced before and after dispersed work. A survey was used to perform the research, which included both quantitative questions and open free text questions. The answer options for the quantitative questions are based on a five-point Likert scale. The open free text questions are analyzed using thematic analysis. The findings reveal that following the distributed work, access, sharing, and storage of work-related information has improved. More meetings are being held virtually, and digital technologies have become more prevalent. Furthermore, the findings reveal that employees have improved their ability to use digital technologies, which has resulted in them feeling more confident in their job roles following the distributed work. / I försörjningskedjor så är informationsdelning en central del. Informationsdelning syftar till hur information möjliggörs, lagras och delas. En ny situation uppstod för organisationer och företag i logistikbranschen till följd av Covid-19 pandemin. Distansarbete infördes hastigt och medförde nya utmaningar. Medarbetare fick förändrade arbetssätt och mer arbete utfördes digitalt. När viruset inte längre klassificerades som en samhällsfarlig sjukdom återgick organisationer och företag till arbete på plats. Studien behandlar hur informationsdelningen upplevs innan jämfört med efter distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Undersökningen utfördes genom en enkätundersökning som innehåller både kvantitativa frågor och öppna fritextfrågor. För kvantitativa enkätfrågorna utgår svarsalternativen utifrån en femgradig Likertsskala. De öppna enkätfrågorna är fritextfrågor som analyseras genom en tematisk analys. Resultatet visar tendenser till att tillgång, delning och lagring av arbetsrelaterad information blivit bättre efter distansarbetet. Fler möten anordnas digitalt och digitala verktyg har blivit bättre anpassade för verksamheten. Vidare visar resultatet även att medarbetarna blivit bättre på att använda digitala verktyg efter distansarbetet, detta har i sin tur medfört att de trivs bättre i sin arbetsroll.

DeLaval distribuerar fullständiga mjölkningssystem vilka säljs på drygt 100 olika marknader över hela världen. Det finns alltid en strävan efter att leverera beställningar till kund i tid. Direktören för Inköp och Logistik Asien på DeLaval i Shanghai har uttryckt ett behov av att undersöka hur informationen bör anpassas så att ett stöd för supply chain uppstår med syftet att förbättra tiden för leverans till kund. Detta resulterade i en utredning att kartlägga behoven i informationsflödet och vilka system som behöver stöd för att möjliggöra leverans i tid till kund. Det finns ett mått vilket kallas on time in full (OTIF) som används av DeLaval för att mäta leveransprecision för slutkund. Detta var grunden för att följande frågeställning kunde formulerades: Hur kan informationsflödet inom supply chain anpassas för att förbättra OTIF? För att kunna svara på denna fråga kom författarna fram till att en fallstudie var den mest lämpade metoden att gå tillväga. Både primär och sekundär data samlades in. De primära data kom främst från intervjuer, men även från seminarier och evenemang. De sekundära data bestod av interna dokument, akademiska artiklar, böcker och andra former av information som uppkommit i andra sammanhang. Analysen belyser viktiga aspekter i informationsflödet. Till exempel: befintliga problem i de system som används för att hantera information och ritningar, svagheter i det interna samarbetet och kommunikationen, vikten av internt och externt informationsutbyte. Konkreta förslag på hur belysta aspekter ovan kan lösas är till exempel att börja tillämpa RFID. En supply chain är, likt bilden på framsidan av denna uppsats, en icke linjär process. / DeLaval distributes complete milking systems. They conducts their business in more than 100 markets all over the world. There is always a desire to deliver orders to customers on time. The Director of Purchasing and Logistics Asia at DeLaval in Shanghai has expressed a need to investigate how to adjust the information support for supply chain in order to improve the time for delivery to the customer. This resulted in a commission to clarify the needs regarding the information flow and to identify what system support is needed to enable delivery on time in full to the end‐ customer. There is a measurement called on time in full (OTIF) which is used by DeLaval to measure the performance of delivery of their supply chain at the interface to customer. This was the basis for the following issue was formulated: How can information flows within the supply chain be adapted to improve OTIF? To be able to respond to this question a case study had to be carried out. Both primary and secondary data was collected. The primary data came primarily from interviews, but also from seminars and events. The secondary data consisted of internal documents, academic articles, books and other forms of information available to read. The analysis was able to enlighten important issues in the information flow. For example: existing problems in the systems used to manage information and drawings, weaknesses in the internal collaboration and communication, the importance of internal and external information sharing. Concrete suggestions on how the enlighten issues above can be solved is for example to implement RFID. A supply chain is as in the front picture of this thesis; never completely straight.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.   Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering.  Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa. Beräkningar i rapporten är på transportkostnad, lagerkostnad, personalkostnad. Transporttid och kultur är två inre faktorer som tas hänsyn till.  Metod: Metodiken i arbetet sker genom en omfattande litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med företaget och externa företag för förståelse och beräkningar. Beräkningar grundas i tyngdpunktsmodellen. Avgränsningar: Casestudien är en förstudie med jämförelse mellan Sverige, Polen och Holland. Fokus ligger på lagerlokalisering, således är inte lagereffektivitet inkluderad. Resultat: Ett konceptuellt ramverk presenteras med 3 huvudfaktorer; Strategi, Ekonomi och Miljö som leder till att beslut kan tas kring lagerlokalisering och flera inre faktorer. Huvudfaktorerna visar generella faktorer som lagerlokalisering måste ta hänsyn till. De inre faktorerna är faktorer som ett företag måste prioritera vilka som ska analyseras.  Resultatet av casestudien visar att transportkostnad är den största kostnadsposten samt att personalkostnad och lagerkostnad är stora poster i Sverige men relativt sett små vid lagerlokalisering i Polen. Optimala platsen för Hydroscand att placera ett centrallager är i nuläget, enligt tyngdpunktsmetoden, i Örebro men med hänsyn till omsättningstillväxt i Östeuropa förflyttas tyngdpunkten mot Stockholm. Det är stor skillnad i kulturen mellan Polen och Sverige vilket visar på att det krävs annat ledarskap i Polen.  Slutsats: Ett konceptuellt ramverk har gjorts som är applicerbar även praktiskt. Ramverket står inte för sig själv utan kräver kompetens inom lagerlokalisering samt övriga modeller. Den ger en bra grund för lagerlokalisering. Casestudien resulterar i material som ger grund till beslut om fortsatta analyser med lagerlokalisering. Praktisk påföljd: Studien resulterar i ett ramverk som är praktiskt användbart för personer och företag som ska se över lagerlokalisering samt redovisar en jämförelse mellan tre olika länder. Ramverket och studien ger en bra grund för fortsatta analyser.   Fortsatta studier: Fortsatt forskning bör ske inom praktiskt tillämpbara metoder för valet av lagerlokalisering. Att reda i vilka modeller som lämpas i olika stadier för företag? Vilka modeller används praktiskt av företag?. / Background: Globalization has made the supply chain into a complex network with many different factors involved. The design of the supply chain and warehouse location is important for the competitiveness of a business. Choosing warehouse location has a major impact on a company’s success. Problem: The decision-making of the warehouse location is a complex process with many influential factors which implicates that effectively applying existing models is complicated. There is lack of a conceptual framework for the decision-making of choosing warehouse location. Objective: The aim for this study is to create a conceptual model for decision-making of choosing warehouse location, finding the key factors and to do a real-life feasibility study for a company with operations in Northern Europe. Calculations are made on the transportation cost, inventory cost, personnel cost. Transportation and culture are two internal factors also taken into account. Methodology: The methodology of the study is through a literature review, qualitative interviews with the case company, and other companies for understanding and calculations. Calculations are based on the gravity model. Boundaries: The case study is a feasibility study with comparisons between Sweden, Poland and Holland. The focus is on warehouse location, thus warehouse efficiency is not included. Results: A conceptual framework is presented with three main factors: Strategy, Economics and Environment. The main factors are general factors whereas the internal factors are more specific. The main factors are always taken into consideration while the internal factors must be prioritized, since there are too many.  The further a company is to making the decision; more internal factors must be taken into account.  The outcome of the feasibility study shows that the transportation costs are the largest cost unit for all of the countries. Personnel and inventory cost are major cost units in Sweden, but relatively small in Poland. The Optimal location for a central warehouse to the case company is currently Örebro, according to the gravity model. As sales grow in Eastern Europe, the optimal location is moved towards Stockholm. There are differences in culture between Poland and Sweden, which indicates the need for different leadership style in Poland. Conclusion: A conceptual framework has been made that can be applied to a real case.  The framework requires some understanding of the process of choosing location for a warehouse since it does not stand on its own. There are other models to be use by combining this framework with others. The framework gives a good basis in the decision-making process of choosing warehouse location. The case study results in material that provides the basis for decisions on further analysis of warehouse location. Practical implications: The study results in a framework that is practical for individuals and companies to review warehouse location, and presents a comparison of three different countries. The framework and the study provide a good basis for further analysis. Further research: Further research should be done within practically applicable methods for the selection of warehouse location. To find out which models apply at different stages of business? What models are used in practice by companies?

Endimensionell kod ska fasas ut som informationsbärare i dagligvarubranschen och ersättas med tvådimensionell kod, något som anses kunna leda till ett paradigmskifte enligt GS1. Syftet med studien är att analysera den potentiella påverkan ersättandet av endimensionell kod till tvådimensionell kod kommer ha på orderhanteringsprocessen i dagligvarubutiker. Förändringen antas i sin tur påverka andra processer i butik samt den direkta försörjningskedjan. Studien hade en induktiv ansats och information från GS1 har legat till grund för teorivalen. En digital intervju utfördes för att diskutera aktiviteter som sker i en orderhanteringsprocess. Resultatet från studien visade på att QR-koden i sig inte kommer skapa ett paradigmskifte, mycket kommer att bero på hur QR-koden implementeras och på vilket sätt organisationer drar nytta av informationen som blir tillgänglig. QR-kod (typ 3) kommer inte påverka de nuvarande aktiviteterna i orderhanteringsprocessen nämnvärt, men QR-koden har desto större potential att påverka aktiviteter som indirekt har kopplingar till orderhanteringen. Eftersom den tvådimensionella koden har kapacitet för mer information kan det potentiellt bidra till att varuflöden effektiviseras och att samtliga medlemmar i försörjningskedjan får tillgång till information som skapar affärsnyttor för både leverantör, butik och kund. / One-dimensional code will be phased out in the grocery industry and replaced with two-dimensional code, something that is considered to lead to a paradigm shift according to GS1. The purpose of the study is to analyze the potential impact the replacement of one-dimensional code to two-dimensional code will have on the order fulfillment process in grocery stores. The change is in turn assumed to affect other processes in the store as well as the direct supply chain. The study had an inductive approach, information from GS1 has been the basis for the theories chosen. A digital interview was conducted to discuss activities that take place in an order fulfillment process. The results from the study showed that the QR code itself will not create a paradigm shift, much will depend on what way organizations benefit from the information that becomes available. QR code will not significantly affect the current activities in the order fulfillment process, the QR code has greater potential to affect activities that are indirectly linked to order fulfillment. Two-dimensional code has the capacity for more information, it can potentially contribute to streamlining of product flows and contribute to business benefits for the members of the supply chain.

Att anamma hållbarhet och ta strategiska beslut har blivit allt viktigare för textilföretag idag då kraven på socialt och miljömässigt ansvar har ökat. Genom den roll som inköpare besitter och sin delaktighet i inköpsprocessen har de möjligheter att påverka flera beslut i företag som kan kopplas till hållbarhet. Trots detta är inköparens roll i textilföretags hållbarhetsarbete ett område som saknas i tidigare forskning. För att skapa mer hållbara inköpsprocesser krävs således en djupare förståelse för inköparens roll i textilföretag. Denna studie syftar därmed till att undersöka inköparens roll för hållbara inköp i svenska textil- och modeföretag genom att studera hur de kan påverka hållbarhetsbeslut och vad som påverkar deras möjlighet att arbeta med hållbarhet i inköpsprocessen. Teori: Studiens teoretiska referensram bygger på Van Weeles inköpsprocessmodell, inköpsorganisationsstruktur, sustainable supply chain management (SSCM) strategier samt intressentteorin. Metod: En etnografiskt inspirerad forskningsmetod har använts då materialet samlats in genom deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt bestod materialinsamlingen av intervjuer med sju inköpare från fyra textil- och modeföretag, samt åtta veckor av observationer inom inköpsfunktionen på ett av modeföretagen. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och reducerades för att därefter analyseras genom en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att arbete med social och miljömässig hållbarhet är en pågående process inom inköp och viktigt i alla led i textil- och modeföretagen. Arbetet syns i att studien identifierar fem SSCM-verktyg som inköparna använder sig av. Däremot har både organisationen och intressenter inflytande över inköparens möjlighet att påverka beslut kring hållbarhet i inköpsprocessen. Detta innefattar inköparens frihet i organisationen att ta beslut, de mål och krav företaget har, kundens villighet att betala mer, konkurrenters strategier samt leverantörers krav och utbud. Vidare spelar även inköparens egna intresse och kunskap om hållbarhet en avgörande roll. Diskussion: Studien bidrar till forskningen genom de tre områdena: inköparens strategiska roll för implementering av hållbarhetsstrategier, inköparens möjlighet i organisationen att ta beslut samt begränsningar för inköpare att välja mer hållbara inköpsalternativ. Slutsats: Genom att ta eget ansvar kan inköparen påverka hållbarhet i samtliga delar av inköpsprocessen. Detta innefattar att aktivt tänka på hållbarhet i alla beslut de tar, vara proaktiva och använda sig av de fem identifierade SSCM-verktygen. Samtidigt behöver de parera de begränsningar som finns. För att underlätta inköparens arbete är det viktigt att textil- och modeföretagen utvecklar kompatibla mål, utbildar inköparna i hållbarhet samt förenklar de hållbara processerna. / Embracing sustainability and making strategic decisions have become increasingly important for textile companies today as the demands for social and environmental responsibility have increased. Through the role that purchasers hold and their involvement in the procurement process, they have the opportunity to influence several decisions within companies that are connected to sustainability. However, the purchaser's role in sustainability efforts within textile companies is an area that is lacking in previous research. To create more sustainable procurement processes, a deeper understanding of the purchaser's role in textile companies is therefore required. Consequently, this study aims to investigate the purchaser's role in procurement in Swedish textile and fashion companies by examining how they can influence sustainability decisions and what factors affect their ability to work on sustainability in the procurement process. Theory: The study's theoretical framework is based on Van Weele's procurement process model, procurement organisational structure, sustainable supply chain management (SSCM) strategies and the stakeholder theory. Method: An ethnographically inspired research method has been used, with data that was collected through participant observations and semi-structured interviews. In total, the data collection consisted of interviews with seven buyers from four textile and fashion companies, as well as eight weeks of observations within the purchasing function of one of the fashion companies. All interviews were recorded, transcribed, and condensed, and analysed using a thematic analysis method. Results: The study shows that working on social and environmental sustainability is an ongoing process within procurement and is crucial at all levels in textile and fashion companies. The work is evident as the study identifies five SSCM-tools that purchasers utilise. However, both the organisation and stakeholders have influence over the purchaser's role in influencing sustainability decisions in the procurement process. This encompasses the purchaser's freedom within the organisation to make decisions, the goals and requirements set by the company, the customer's willingness to pay more, competitors' strategies, as well as supplier demands and offerings. Furthermore, the purchaser's own interest and knowledge about sustainability also play a decisive role. Discussion: The study contributes to the research through three areas: the purchaser's strategic role in the implementation of sustainability strategies, the purchaser's decision-making capability within the organisation, and the limitations on purchasers in selecting more sustainable procurement alternatives. Conclusion: By taking personal responsibility, the purchaser’s can influence sustainability in the purchasing process. This includes actively thinking about sustainability in all decisions they make, being proactive and using the five identified SSCM-tools. At the same time, they need to parry the limitations that exist. In order to facilitate the buyer's work, it is important that the textile companies develop compatible goals, educate the buyers in sustainability and simplify the sustainable processes.

An increasing number of companies are creating and implementing sustainability strategies that extend beyond their own organization and consider both their customers' and suppliers' emissions in order to achieve carbon emissions targets throughout the supply chain. By comparing the sustainability strategies of 6 case companies with historical procurement data, this study investigates the difference between operational activity and the formulation of strategies. Furthermore, the underlying reasons of this discrepancy are mapped out through surveys and interviews with the case companies. The study finds a generally weak link between the strategies and actual ways of working, which primarily revolves around economic aspects. Among possible explanations for this discrepancy, the lack of a common standard for the acquisition and quantification of sustainability information, a lack of dynamic evaluation of suppliers based on transport distances, and a lack of a combination of technical knowledge and sustainability knowledge are identified as key factors. The report concludes that there is a need for common standards and systems for evaluating and quantifying sustainability in transport procurement for the sustainability strategies to be incorporated. / Allt fler företag skapar och implementerar hållbarhetsstrategier som sträcker sig utanför den egna organisationen och beaktar både deras kunder och leverantörers utsläpp för att uppnå mål om koldioxidutsläpp i hela försörjningskedjan. Genom att jämföra 6 fallföretags hållbarhetsstrategier med historiska upphandlingsdata undersöker detta arbete skillnaden mellan operativ verksamhet och strategiernas formulering. Vidare kartläggs bakomliggande orsaker till denna skillnad genom enkäter och intervjuer med fallföretagen. Arbetet finner en generellt svag koppling mellan strategierna och faktiska arbetssätt som främst kretsar kring ekonomiska aspekter. Bland möjliga förklaringar till denna diskrepans identifieras avsaknaden av en gemensam standard för inhämtning och kvantifiering av hållbarhetsinformation, en brist i dynamisk värdering av leverantörer utifrån transportsträckor samt en brist på kombinationen av teknisk kunskap och hållbarhetskunskap som viktiga faktorer. Rapporten konkluderar att det finns ett behov av gemensamma standarder och system för utvärdering och kvantifiering av hållbarhet i transportupphandlingar för att hållbarhetsstrategierna skall införlivas.

Denna studie handlar om hur användare av informationssystem inom last-mile-distribution som del av försörjningskedjan upplever deras digitala logistiksystem. Genom en syntes av mjuka-systemmetodologi [SSM] (Eng: Soft-systems-methodology) och Nielsens 10 designprinciper granskas hur de digitaliserade systemen idag inom försörjningskedjan karaktäriseras och upplevs. Det empiriska resultatet samlades in genom en kombination av både intervjuer och enkäter med sex olika deltagare med erfarenhet inom försörjningskedjan. Resultatet av studien visade på att användare av logistiksystemen idag har problem primärt inom tre områden: informationsöverblickar, åtgärdandet av fel samt inkonsekvens mellan system. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet och hur de olika problemområdena hänger ihop, vilket presenterar några riktlinjer som kan vara av intresse inom analyser av informationssystem inom last-mile-distribution. / This study is about how users of information systems in last-mile distribution as part of the supply chain experience their digital logistics system. Through a synthesis of soft-systems methodology [SSM] and Nielsen's 10 design principles, how the digitized systems today within the supply chain are characterized and experienced is reviewed. The empirical results were gathered through a combination of both interviews and questionnaires with six different participants with experience in the supply chain. The results of the study showed that users of logistics systems today have problems primarily in three areas: information overviews, fixing errors and inconsistencies between systems. The study concludes with a discussion of the results and how the various problem areas are connected, which presents some guidelines that may be of interest in analyses of information systems within last-mile distribution.

Much has been researched on CSR and its meaning. This also applies to the purchasing function and its work. However, not much research has been done on the practical application of CSR and its problems and opportunities. The purpose of this report is to analyze how these issues and opportunities appear in relation to actors as well as stakeholders, such as suppliers and customers. The report is based on previous theories, among which journal articles have been used and on the other hand has been based on own researches, which the authors have done in six Swedish firms. The purpose of the report is of interest, since CSR is a fuzzy terminology, not least in the purchasing function. Describing the problems and possibilities that exist when the purchasing function practically applies CSR in interaction with suppliers can be a step closer and contribute to more sustainability. A closer step towards sustainability and a greener future is something in more demand than ever. The report treats the theory of sustainability in the purchasing function. Thus, its building blocks appear economic, social and environmental aspects as well as the responsibilities that the concepts give rise to. The report's results indicate that there are different types of problems and opportunities. They are distinguished in such a way that they occur more or less to a large extent among the responding firms. A conclusion shows that firms and their purchasing function must work together and with close relationships with their suppliers as well as customers in order to promote sustainability. An isolated actor can’t work sustainably on its own and depends on its supply chain. Another conclusion indicates that there are problems with both supplier and customer. Mainly, comprehensive requirements are the problem that occurs most, which in turn creates problems with the purchasing function's interaction with the supplier. The problem with the supplier is primarily in the form of non-compliance, or availability of requested products and services. The report also shows how the six responding firms differ, but they also match the basis of the theoretical framework. / Mycket har forskats på CSR och dess innebörd. Detta gäller även inköpsfunktionen och dess arbete. Dock har inte lika mycket forskats på inköpsfunktionens praktiska tillämpning av CSR och dess problematik och möjligheter. Denna rapports syfte är att undersöka hur denna problematik och möjligheter ser ut i samband med aktörer samt intressenter som leverantör och kund. Rapporten baseras på dels tidigare teorier där bland annat vetenskapliga artiklar använts och dels har baseringen varit på egen undersökning som författarna har gjort på 6 stycken producerande företag i Sverige. Rapportens syfte är av intresse då CSR kan upplevas som diffus, inte minst vid inköpsfunktionen. Att redogöra den problematik samt vilka möjligheter som finns då inköpsfunktionen praktiskt tillämpar CSR i interaktion med leverantör, kan vara ett steg och bidrag till mer hållbarhet. Ett närmare steg mot hållbarhet och en grönare framtid är något som efterfrågas mer än någonsin. Rapporten behandlar teori kring hållbarhet vid inköpsfunktionen. Således framkommer dess byggstenar, dvs. ekonomiska-, sociala-och miljömässiga aspekter samt de ansvar som begreppen ger upphov till. Rapportens resultat visar på att det finns olika typer av problematik och möjligheter. De olika typerna särskiljer sig på så vis att de förekommer mer eller mindre i omfattande grad bland de responderande företagen. En slutsats visar på att producerande företag och dess inköpsfunktion måste arbeta tillsammans och med nära relationer med sina leverantörer och kunder för att kunna främja hållbarhet. En isolerande aktör kan inte själv verka hållbart utan är beroende av sin försörjningskedja. En annan slutsats visar på att det finns problematik med både leverantör och kund. Främst är omfattande krav det problem som förekommer allra mest och som i sin tur skapar problematik på inköpsfunktionens interaktion med leverantör. Problematiken med leverantör förekommer främst i form av att krav inte kan tillmötesgås eller att det inte finns någon tillgänglighet på efterfrågade produkter och tjänster. Rapporten visar också på hur de sex responderande företag, både skiljer sig åt men också stämmer överens med det underlag som finns i den teoretiska referensramen.

Uppsatsen avhandlar hur Försvarsmakten kan försörjas med färska livsmedel under en längre säkerhetspolitisk kris. Syftet med uppsatsen är att utreda vad som krävs för att försörjning av färska livsmedel till Försvarsmakten ska fungera, då samhället utsätts för stora påfrestningar inom livsmedelsförsörjningen under en långvarig säkerhetspolitisk kris. Inledningsvis har styrande dokument avseende livsmedelsförsörjning och vilka krav som våra folkvalda ställer på den svenska försörjningsberedskapen avseende färska livsmedel studerats för att skapa en bakgrund till problemställningen. Inhämtningen av empiri har skett genom intervjuer med nyckelpersoner inom Försvarsmakten, Livsmedelsverket och MSB samt en genomförd workshop med delvis samma aktörer samt från Försvarshögskolan. Empirin från intervjuer och workshop har analyserats genom en grounded theory-ansats och sammanförts till en sammanställd empiri. Den sammanställda empirin diskuteras mot vald referensram; Ledning av försörjningskedja, Designa effektiva organisationer, Krishantering samt ett mer nutida exempel; Coronakommissionens slutbetänkande. Det resultat och slutsatser vi kommit fram till är: En tvärfunktionell ledning över Sveriges försörjningsnätverk avseende livsmedel behöver tillsättas Underhållssäkerhetsnivåer i försörjningskedjan behöver fastställas och ett svenskt livsmedelskoncept behöver skapas Livsmedelssektorn behöver åläggas att tidigarelägga den svenska livsmedelsberedskapen Livsmedelspersonal, -transportresurser och -anläggningar behöver krigsplaceras. Kraven på näringslivet och den svenska befolkningen behöver tydliggöras och kommuniceras Försvarsmakten behöver öka mängden personal som omsätter deras hållbara livsmedel Sveriges internationella samarbeten behöver stärkas Avslutningsvis lämnas ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, MSB, livsmedelssektorn (Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt) och Försvarshögskolan.

Dometic är ett stort industribolag som tillverkar lösningar främst för mobila hem. Fem procent av bolagets omsättning utgörs av en typ av kylbox, så kallad TE-box. TE-boxar består av kropp och ett lock där kylteknologin finns. Långa genomloppstider har resulterat i svårigheter med höga kostnader, långa ledtider från beställning till kund samt svårigheter att hantera fluktuationer i efterfrågan och planera lager. Syftet med detta arbete är att analysera Försörjningskedja för TE-boxarna och föreslå eventuelle förändrings- och förbättringsåtgärder gällande, material-, information- och penningflöde (direkta kostnader). Arbetet är utformat som en fallstudie hos Dometics huvudkontor i Solna strand. Metodvalet för att skapa en förståelse kring operationerna blev möten med intressepersoner. För att skapa en djupare förståelse kring hur problematiken och vilka delar av Supply Chain som är intressanta att undersöka användes teorier inom verksamhetsledning. För att lösa problem användes metoder från optimeringslära och systemteknik. All data som används i studien har tillhandahållits av olika representanter för Dometic. Resultatet visar att informationsflödet bör effektiviseras och att ledtiderna kan sänkas genom att ställa krav på underleverantörer att hålla råvarulager. Det visar även att den nuvarande placeringen av produktionsenheter är den optimala om man väger in olika kostnader och jämför med andra alternativ. Om resultatet skall användas som ett verkligt beslutsunderlag bör fler intressepersoner vara inblandade då man viktar kostnaderna. / Dometic group is a company that produces and sells products for mobile lifestyles. One of many products is a type of coolingbox, called TE-box. The TE-box stands for approximately five percent (5%) of Dometics revenue. Long lead times and presumably avoidable high costs are some problems connected to the production of TE-bxes. There are also imposing difficulties of meeting changes in demand and planning stock. The main purpose of this paper is to examine the supply chain of Dometic, with the TE-box in focus. Recommendations including improvement strategies with respect to material, information and money flows. These will be based on the results of our mathematical analysis and approach to the presented problem. The framework of this paper is the application of relevant mathematical theory to this real-life industrial problem. The models are derived from optimization and systems theory. Data was received directly from the source.