Bakgrunden till examensarbetet är att det ställs alltmer krav på byggindustrin när det gäller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nå projektframgång. Byggandet är ett nödvändigt villkor för bland annat samhällsutveckling och tillväxt. Byggindustrin får dock många gånger kritik för bland annat brister gällande kundtillfredsställelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmåga.Ett sätt att nå projektframgång är effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bättre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och även en indirekt bättre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar när det gäller tid. Byggindustrin har trots dessa insikter inte utvecklat relationerna jämfört med andra tillverkningsindustrier.Transporter är en stor och grundläggande del för byggföretag och leverantörsledet utgör en stor del av kostnaderna i byggproduktionen. Med leverantörsledet menas bland annat tillverkare av byggmaterial och utrustning. Eftersom en stor del av kostnaderna uppstår i leverantörsledet, finns det en stor potential i effektivisering av hela försörjningskedjan mellan entreprenörer och leverantörer. Entreprenörer skulle kunna gynnas av om de satsar på långsiktiga relationer till sina leverantörer. Leverantörerna bör i sin tur ta reda på vad entreprenörerna/kunderna värdesätter för att sedan kunna tillfredsställa medvetna och omedvetna behov.Syftet med denna studie är att hjälpa uppdragsgivaren Ulricehamns Betong AB att öka förståelsen för vad kunderna värdesätter hos en leverantör förutom priset. Motiven bakom kundens val av leverantör skall genom denna studie undersökas, detta för att upptäcka vilka mervärden Ulricehamns Betong AB kan tillföra sina produkter. Syftet är även att ta fram och förstå tänkbara faktorer och förbättringsåtgärder som kan effektivisera och förbättra relationen mellan Ulricehamns Betong AB och dess kunder. Genom en bättre relation kan eventuella möjligheter till synergier upptäckas för att minska slöserier.Metoden för denna studie är en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ karaktär. Tjugotre av uppdragsgivarens kunder valdes för skriftliga intervjuer med öppna frågor. Dessa skriftliga intervjuer sändes till nyckelpersoner på dessa företag för insamling av empirisk data. Studien beskriver dagens byggindustri och utifrån den insamlade empirin kunde ett antal olika förslag tas fram för framtida möjligheter och utveckling. Studien kan även användas som underlag för eventuella marknadsundersökningar.

Idag befinner sig produktionsföretag under konkurrenskraftiga och snabba förändringar i en global marknad. Det utmanar företag som jobbar med materialtillverkning och distributionsnät på en global nivå till att ständigt förbättra deras verksamhet. Aktörerna som verkar inom en och samma supply chain bör enas för att kunna bli konkurrenskraftiga och flexibla, som respons på globaliseringen. Genom att företag skapar gemensamma mål, delar information, risker och vinster kan alla aktörer inom kedjan gynnas. Denna fallstudie har genomförts på en av Oxelösunds Hamns verksamheter, nämligen SSAB:s Stålhamn, som de driver åt SSAB i Oxelösund kommun. Stålhamnen har en viktig roll i SSAB:s supply chain eftersom den agerar som SSAB:s skeppningshamn där material som kommer från SSAB i Borlänge och Oxelösund lagras tills de ska skeppas vidare till andra hamnar i världen. Idag upplever Oxelösunds Hamn ineffektiv information- och materialflöde inom Stålhamnens verksamhet. Syftet med studien är att undersöka materialhantering i form av vilka transport- och lagringsmetoder som sker inne i en av Stålhamnens verksamheter, Coilsterminalen. Därefter klargörs vilka slöserier som finns samt hitta förbättringar för att effektivisera information- och materialflödet vid hanteringar av plåtrullar i Coilsterminalen. Studien har primärt genomförts genom observationer, ostrukturerade och några strukturerade intervjuer samt strukturerade mejlkonversationer och insamling av data. Fokuset låg på att hitta de möjliga effektiviseringsområden i praktiken för att sedan hitta teori och litteratur som belyser de upphittade bristerna. Några teorier som kommer att betonas på grund av deras relevans är Lean, lager- och supply chain teori. Studiens resultat och analys visar att utmaningarna som hindrar effektivisering i Coilsterminalen är baserad på interna och externa faktorer. Interna faktorer består av onödig förflyttning av material, omarbetning i kontor och outnyttjat arbetsskift. Externa faktorer orsakas på grund av leverantörer i form av osäkerhet av informationsinput samt material input/output. Studien resulterar i att den optimala lösningen är att samarbetet mellan aktörerna i kedjan förbättras så att flöde av information blir bättre och förminska osäkerheten i leverans och utleverans. Vidare uppmuntrar studien Oxelösund Hamn att samla in data, i form av statistik, om dagliga händelser i Stålhamnen så att de belyser problem och kostnader som är dolda. Oxelösund Hamn uppmuntras också införa det outnyttjade arbetsskiftet under natten och förminskning av lagret. / Today, manufacturing companies are under competitive and rapid changes in the global market. It challenges companies working with material manufacturing and distribution networks at a global level to continually improve their business. The actors operating within a single supply chain should unite to increase their ability to compete and remain flexible, as a response to the effects of globalization. By creating business goals, sharing information, risks, and profits, all operators in the chain can benefit. This case study has been carried out in one of Oxelösund Harbor's operations, namely SSAB's Steel Port, which they operate for SSAB in Oxelösund municipality. The steel harbor has an important role in SSAB's supply chain because it acts as SSAB's port of shipment where materials coming from SSAB in Borlänge and Oxelösund are stored until they are shipped to other ports in the world. Today, Oxelösund Harbor is experiencing inefficient information and material flow within the Steel Harbor's operations. The purpose of the study is to investigate material handling in terms of which transport and storage methods are carried out in one of the steel ports operations, the coil terminal. Thereafter, the study will clarify what kind of waste there is and find improvements to streamline information and material flow when handling coils in the coil terminal. The study was primarily conducted through observations, unstructured and to a lesser extent structured interviews, structured email conversations and data collection. The focus was on finding the possible areas that could become more efficient in practice and then finding the theory and literature that highlight the shortcomings found. Some theories that will be emphasized, because of their relevance, are Lean, inventory and supply chain theory. The study's results and analysis show that the challenges that hinder the efficiency of the coil terminal are based on internal and external factors. Internal factors consist of unnecessary movement of materials, reworking in office and unused work shifts. External factors are caused by vendors in the form of information insufficiency and material input/output. The results of the study conclude that the optimal solution is that the cooperation between the operators in the chain is improved so that flow of information becomes better and reduce uncertainty in delivery and shipping. Furthermore, the study encourages Oxelösund Harbor to collect data, in the form of statistics, concerning daily events in Stålhamnen, highlighting problems and costs that are hidden and start utilizing the unused work shift during the night, as well as reducing the stock.

Bakgrund: I maj 2017 beslutades det att EU-reglering 2017/821 om konfliktmineraler kommer träda i kraft den 1a januari 2021. Regleringen kräver att företag inom EU kan försäkra sig om att tenn, volfram, tantal och guld (3TG) endast importeras från ansvarsfulla och konfliktfria källor. Inom litteraturen presenteras en problematik kring försörjningskedjors komplexitet och svårigheterna att spåra konfliktmineraler. Studien avser därför att skapa ökad förståelse för leverantörshantering avseende konfliktmineraler och praktiska implikationer för bolag som önskar ökad förståelse inför införandet av EU-reglering 2017/821.  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för hur företag strategiskt arbetar mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler, samt vilka möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå under detta förändringsarbete. Metod: Studien har ett realistiskt perspektiv samt ett induktivt angreppssätt med abduktiva inslag. Kvalitativ data har inhämtats genom sex semistrukturerade intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsfunktioner, från två affärsområden, som arbetar med alternativt är bekanta med Atlas Copcos upprättade process för leverantörshantering avseende konfliktmineraler. Slutsats: Studieförfattarna finner att strategiskt arbete mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler kan delas upp i tre övergripande områden; identifiering av prioriterade intressenter, utveckling av förändringsarbetesstrategier samt strategiska partnerskaps bidrag till synlighet inom leverantörskedjan. Dessa tre aspekter bidrar tillsammans till identifieringen och arbetet med möjligheter respektive utmaningar inför fortsatt hållbarhetsarbete med leverantörshantering avseende konfliktmineraler, vilket kan sammanfattas genom fortsatt utveckling av intern dialog samt värdet av att arbeta med Supplier Relationship Management. Kunskapsbidrag: Studiens teoretiska kunskapsbidrag är att skapa ökad förståelse för hur drivkrafter för implementering av hållbarhetsarbete, förändringsarbete samt arbete med försörjningskedjan kan bearbetas inom kontexten för leverantörshantering vid hållbarhetsarbete, samt hur dessa aspekter inverkar på varandra. / Problem discussion: In May 2017, it was determined that EU-regulation 2017/821 will enter into force the 1st of January 2021. The regulation requires that companies within the EU are able to assure that tin, tungsten, tantalum and gold (3TG) merely is imported from responsible and conflict free sources. Within literature, issues regarding supply chain complexity and difficulties with tracking conflict minerals are presented. This study therefore aims to create increased understanding for supplier management regarding conflict minerals and practical implications for other companies that aim for increased understanding before the introduction of EU-regulation 2017/821. Aim: The aim is to create increased understanding for how companies strategically work towards sustainability through supplier management regarding conflict minerals, and which opportunities respective challenges that may occur during the process of change. Method: This study has a realistic perspective and an inductive approach with abductive features. Qualitative data has been obtained through six semi structured interviews with representatives from Atlas Copco’s sourcing functions, from two business areas, who work with or are familiar with Atlas Copco’s constructed process for supplier management regarding conflict minerals. Results: The authors of this study find that strategic work towards sustainability regarding conflict minerals can be divided into three overall subjects; the identification of prioritized stakeholders, development of change management strategies and strategic partnerships contribution to visibility within the upstream part of the supply chain. These three aspects contribute to the identification and work with possibilities and challenges regarding continued sustainability efforts with supplier management concerning conflict minerals, which can be summarized through continued development of internal communication and the value of working with supplier relationship management. Science contributions: The study’s theoretical science contribution is to create increased understanding for how drivers for implementation of sustainability efforts, change management and work with the supply chain can be processed within the context of supplier management concerning sustainability work, and how these aspects affect each other.

Purpose: To map the companies’ use of the specific 3R’s (reuse, remanufacture and recycle) as well as gain an understanding of  the cooperation opportunities between manufacturing organizations and companies that work with the 3R’s:      1) What factors play a role in the companies’ use of the specific 3R’s?    2) Which cooperation opportunities do the companies’ see from a sustainability perspective?   Method: The study was based on a multiple case design which consisted interviews. The interviews were based on companies that manufacture and develop electronic and electrical equipment (EEE) and companies who are engaged in taking care of the used EEE. The study also contained different literature studies in sustainability, which further lead to the creation of the theoretical framework in cooperation with the purpose of the study. Between the theoretical framework and the study's empiricism an analysis could be carried out, which also contributed to the results of the study.   Result: The study has resulted in the identification of several different factors for the specific 3R’s, together with cooperation opportunities between manufacturing organizations of EEE and companies that take care of the consumed EEE based on the specific 3R’s. Where economic sustainability, i.e. profit maximization has been the factor that has permeated a large part of the results, together with some influence from environmental considerations.   Implications: The study does not establish a new theory but bases itself on existing theories that have been tested in reality through interviews. During this study, it has been clear that the economic factors are one of the most important elements that determine how companies choose to work. Profit maximization is such a big factor that it also affects and outweighs environmental considerations when placed against each other. Environmental considerations are usually less considered than profit maximization but should weigh at least as much as profit maximization during the decision-making process.   Limitations: • The study is based only on companies located in Sweden. • This study does not address/treat social sustainability or social considerations. • The study is based on producer companies that manufacture and develop electronic and electrical products as well as companies that work with reuse, remanufacture and recycling of electronic and electrical products.   Key words: Waste management, End of life, supply chain, Life cycle analysis, reverse logistic, Waste electrical and electronic equipment, reuse, remanufacture, recycle. / Syfte: Att kartlägga företagens användning av de specifika 3R:en (återanvändning, produktuppgradering och återvinning) samt se över samarbetsmöjligheter mellan tillverkande organisationer och företag som jobbar med de 3R:en: 1)      Vilka faktorer spelar roll för företagens användning av de specifika 3R: en? 2)      Vilka samarbetsmöjligheter ser företagen ur ett hållbarhetsperspektiv? Metod: Studien utgick från en flerfallsdesign som bestod av intervjuer. Intervjuer skedde enbart på företag som tillverkar och utvecklar elektroniska och elektriska utrustningar (EEE) och företag som sysselsätter sig med att ta hand om de konsumerade EEE. Det utfördes även litteraturstudier inom hållbarhet som kunde bana väg för skapandet av studiens teoretiska ramverk utifrån relevanta teorier inom hållbarhet utifrån studiens syfte. Genom ett samarbete mellan det teoretiska ramverket och studiens empiri kunde en analys ske som även bidrog till studiens resultat. Resultat: Studien har resulterat i att flera olika faktorer har identifierats fram för de specifika 3R:en tillsammans med samarbetsmöjligheter mellan tillverknings organisationer av EEE samt företag som tar hand om de konsumerade EEE utifrån de specifika 3R:en. Där den ekonomiska hållbarheten d.v.s. vinstmaximeringen har varit det som har genomsyrat stora delar av resultat med inflytande av miljömässiga överväganden Implikationer: Studien upprättar ingen ny teori utan tar sin utgångspunkt från redan befintliga teorier som har prövats i verkligheten genom intervjuer. Under denna studiens gång har det varit klart att de ekonomiska faktorerna är en av de viktigaste faktorerna som bestämmer hur företagen väljer att jobba. Vinstmaximeringen är en sådan stor faktor så att det även påverkar och väger tyngre än miljömässiga överväganden när de ställs emot varandra. Miljömässiga överväganden är något som väger mindre när det ställs emot vinstmaximeringen men som bör väga lika mycket som vinstmaximeringen under beslutsfattanden. Avgränsningar: <ul type="disc">Studien baseras endast på företag som är lokaliserade i Sverige. I denna studie behandlas inte den sociala hållbarheten eller sociala överväganden. Studien utgår ifrån producentföretag som tillverkar och utvecklar elektroniska och elektriska produkter samt företag som jobbar med återanvändning, produktuppgradering och återvinning av elektroniska och elektriska produkter.   Nyckelord: Waste management, End of life, försörjningskedja, Life cycle analysis, reverse logistic, Waste electrical and electronic equipment, reuse, remanufacture, recycle.

Det blir allt viktigare med en väl fungerande flödeskedja som kan hantera material och tjänster på ett så effektivt sätt som möjligt. Studier visar på att det är flödeskedjorna som konkurrerar med varandra och inte företagen, vilket medför att kedjorna behöver vara konkurrenskraftiga. Detta sker genom att de aktiviteter som flödeskedjan består av integreras med varandra för att minimera slöseri av värdefulla resurser. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort effektiv integrering med hjälp av automatisering. Implementering och införande av automatisering i flödeskedjan ökar möjligheten till att integrera olika aktiviteter inom kedjan då det bland annat möjliggör datainsamling av information som kan delas och spridas genom hela flödeskedjan. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera flödeskedjan för materialförsörjning hos fallföretaget LKAB, för att sedan utreda huruvida de med hjälp av automatisering och utveckling av de processer som kedjan består av kan förbättra sin produktivitet. Studien fokuserar på processerna i materialförsörjningen ända från den hubbverksamhet som i dagsläget används, hela vägen till de interna slutkunderna, vilket är de anställda på LKAB. Målet med studien är att leverera konkreta förslag som är väl anpassade efter företagets miljö och som fokuserar på de interna slutkunderna. Utifrån den nulägesbild som togs fram med hjälp av intervjuer, observationer och genomgångar, tillsammans med den genomförda litteraturstudien, analyserades de olika processerna i flödeskedjan. Genom analysen framgick det bland annat att det arbete som utförs vid hubbverksamheten inte är integrerat med resterande delar av flödeskedjan. Utöver detta framgick det att det nuvarande arbetssättet vid centralförrådet och framförallt godsmottagningen involverar mycket manuellt men nödvändigt arbete. Litteraturstudien användes sedan för att utvärdera och identifiera tänkbara lösningar för att effektivisera dessa processer för att uppnå ökad produktivitet i flödeskedjan. Via studien framgick det att automatisering leder till ökad produktivitet genom bland annat avlastning av manuellt arbete, ökad arbetsproduktivitet och minskade ledtider. Utifrån detta studerades och analyserades tre olika automatiseringslösningar, streckkod-, RFID-, och IoT-lösningar. Resultatet visade på att de tre olika lösningarna har olika fördelar och utmaningar kopplade till en implementering hos fallföretaget. Av de tre lösningarna anses streckkoder vara minst fördelaktig men också medföra minst utmaningar, medan RFID och IoT är mer fördelaktiga men också är kopplade till större utmaningar. Rekommendationerna till LKAB är att optimera det befintliga arbetet med cross-docking som i nuläget utförs vid hubbverksamheten. Detta genom att utveckla uppdelningen av gods för att minska dubbelhantering av gods i flödeskedjan. Fallföretaget rekommenderas även att implementera RFID-, och IoT-märkning av gods, för att minimera den manuella hanteringen, öka spårbarheten och öka flexibiliteten. En implementering av dessa rekommendationer skapar möjlighet till att delar av det inkommande godset inte längre behöver hanteras i centralförrådet. Detta gäller för det gods som ska levereras direkt till de interna slutkunderna och därmed inte lagerläggas. / The importance of a well-functioning supply chain that can handle materials and services in the most efficient way possible is increasing. According to several studies it is the supply chains that compete with each other rather than the companies themselves, which implies requirements for competitive chains. This can be done by integrating the activities in the supply chain with each other, in order to minimize waste of valuable resources. The development of technology has enabled effective integration through automation. Implementation of automation in the supply chain increases the ability to integrate different activities within the chain, as it, among other things, enables data collection of information that can be shared and spread throughout the entire supply chain. The purpose of this study is to map and analyze the material supply chain at LKAB, followed by investigating whether, through automation and development of the consisting processes of the supply chain, they can improve their productivity. The study focuses on all the activities in the material supply chain, from the hub that is currently in use, to the internal end customer, which are the employees at LKAB. The purpose of the study is to develop concrete proposals that are well adapted to the company's environment and with focus on the internal end customers. Based on the image of the current situation, developed using interviews, observations and reviews, along with the conducted literature study, the different activities of the supply chain were analyzed. Through the analysis it was noted, among other things, that the work performed in the hub is not integrated with the remaining parts of the supply chain. In addition to this, it was found that the current procedure of work at the central warehouse, and especially the goods reception, involves a lot of manual but necessary work. The literature study was then used to evaluate and identify possible solutions to streamline these processes in order to achieve increased productivity in the supply chain. Through the study, it was found that automation leads to an increase in productivity though, among other things, relieving of manual work, increased labor productivity and reduced lead times. Based on this, three different automation solutions, barcode, RFID and IoT solutions were studied and analyzed. The results from this showed that the three different solutions have different advantages and challenges linked to an implementation at the case company. Out of the three solutions, barcodes are considered to be the least advantageous but it also involves the least amount of challenges, while RFID and IoT are more beneficial but in turn are connected to greater challenges. The recommendations to LKAB are firstly to optimize the already existing work with cross docking performed at the hub. This by developing the division of goods to reduce the dual processing of goods in the supply chain. The second recommendation to the case company is to implement RFID, and IoT marking of goods, to minimize manual handling, increase traceability, and increase flexibility. An implementation of these recommendations will also enable some parts of the incoming goods to no longer require being handled in the central warehouse. These parts include the goods that are to be delivered directly to the internal end customer and thus not being stored.

The construction industry is considered an industry where manual handling is preferable to digital tools. A construction project includes many different actors who perform different services for the client. The information associated with a specific product group is massive, information is often lost, misinterpreted, or forgotten. This in turn leads to the studied company losing money, time, and efficiency. In today's construction industry, there are a variety of digital tools that companies use.The aim of the study is to study the challenges of digitizing the supply chain to a construction site and how these challenges can be addressed. The study was based on a combination of the theory applied with an abductive approach. This is followed by a qualitative research method to gain a broader and more detailed view of the selected subject. The theory is based on primary and secondary data in the form of three interviews conducted at the studied company linked to the study's two issues. Secondary data has been used when the theory is taken from scientific articles, course literatures and the case company intranet. With the help of the respondents' experiences, a result has been produced.For example, change means that an organization corrects existing ways of working. To achieve this, it is necessary to analyse the current situation to identify deficiencies, deviations, and present opportunities for improvement. An organization can adjust its way of working and be ready for change without creating major difficulties and complications. The Internet of Things and the digital tools have made working methods more efficient. This has made it possible to develop difficulties and deviations much more easily, which means that companies can act in real time to remove their difficulties. A system like ERP enables organizations to further develop their digitization into more specific business systems that cover and manage the flow of information effectively.The conclusion is that it requires knowledge and a conscious selection of digital systems for it to work well. This reduces the risk of different types of waste. The limitations of the work are that only three interviews have been conducted, which limits the strength of the results.

I dagens samhälle är det oerhört viktigt att hitta nya sätt att kunna förbättra sitt företag på och genom förbättringar öka lönsamheten. Ett förbättringsområde är företagets försörjningskedja som kan göras bättre genom effektivisering och att se över försörjningskedjans design vilket kan leda till ökad konkurrenskraft. Effektivisering av försörjningskedjan kan bland annat åstadkommas genom att införa kategoriseringsmodeller för att strukturera, prioritera och använda försörjningskedjans resurser optimalt. Målet med examensarbetet är att visa vad användandet av olika kategoriseringsmodeller kan bidra med, hur dessa modeller fungerar i verkligheten och hur de kan användas för att nå optimalt resultat. Fokusen för examensarbetet ligger på kategorisering när det kommer till företagets försörjningskedja och hur kategoriseringen av produkter och leverantörer kan påverka olika delar inom försörjningskedjan som lager, inköp, produkt/leverantör styrning, relationer och strategier. Uppdragsgivaren för detta examensarbete är Cykloteket som ska förändra och effektivisera deras försörjningskedja. Genom att bland annat införa ett centrallager istället för butikslager undersöks möjligheten att strukturera verksamheten för att förtydliga dagliga uppgifter som rör försörjningskedjan. Resultatet från examensarbetet tar upp lämpliga modeller för kategorisering, vad kategorisering bidrar med, rekommendationer hur produkter/ leverantörer bör klassificeras för en tydlig kategorisering och diskuterar vad som kan generaliseras från studien. / In today's society, it is extremely important to find new ways for companies to improve their businesses and in that way increase profitability. One area for improvement is the company's supply chain that can be improved by streamlining and reviewing the supply chain design which can lead to increased competiveness. Streamlining the supply chain can be achieved by introducing categorization models to structure, prioritize and to use supply chain resources optimally. The aim of the thesis is to show what the usage of categorization models can contribute with, how these models work in reality and how they can be used to achieve optimal results. The focus of the thesis is the categorization when it comes to the company's supply chain and how the categorization of products/ suppliers can affect different parts in the supply chain such as inventory, purchasing, product / supplier management, relationships and strategies. The commissioner for this thesis is Cykloteket they are in the process of modifying and streamlining their supply chain. For instance they will introduce a central warehouse instead of local warehouses and examine the possibility of structuring the business to clarify the daily tasks related to the supply chain. The result of the thesis addresses the appropriate models for categorization, what categorization contributes with, recommendations how products / suppliers should be classified for a distinct categorization and discusses what can be generalized from the study.

Information sharing is fundamental in supply chain networks. How information is enabled, kept, and shared is referred to as information sharing. A new predicament occurred for organizations and businesses because of the Covid-19 pandemic. Distributed work was soon implemented, posing additional issues. Employees altered their work habits, and more and more work were completed digitally. Companies resumed to work on site once the virus was no longer recognized as a socially harmful illness. From the standpoint of employees, the study compares how information sharing is experienced before and after dispersed work. A survey was used to perform the research, which included both quantitative questions and open free text questions. The answer options for the quantitative questions are based on a five-point Likert scale. The open free text questions are analyzed using thematic analysis. The findings reveal that following the distributed work, access, sharing, and storage of work-related information has improved. More meetings are being held virtually, and digital technologies have become more prevalent. Furthermore, the findings reveal that employees have improved their ability to use digital technologies, which has resulted in them feeling more confident in their job roles following the distributed work. / I försörjningskedjor så är informationsdelning en central del. Informationsdelning syftar till hur information möjliggörs, lagras och delas. En ny situation uppstod för organisationer och företag i logistikbranschen till följd av Covid-19 pandemin. Distansarbete infördes hastigt och medförde nya utmaningar. Medarbetare fick förändrade arbetssätt och mer arbete utfördes digitalt. När viruset inte längre klassificerades som en samhällsfarlig sjukdom återgick organisationer och företag till arbete på plats. Studien behandlar hur informationsdelningen upplevs innan jämfört med efter distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Undersökningen utfördes genom en enkätundersökning som innehåller både kvantitativa frågor och öppna fritextfrågor. För kvantitativa enkätfrågorna utgår svarsalternativen utifrån en femgradig Likertsskala. De öppna enkätfrågorna är fritextfrågor som analyseras genom en tematisk analys. Resultatet visar tendenser till att tillgång, delning och lagring av arbetsrelaterad information blivit bättre efter distansarbetet. Fler möten anordnas digitalt och digitala verktyg har blivit bättre anpassade för verksamheten. Vidare visar resultatet även att medarbetarna blivit bättre på att använda digitala verktyg efter distansarbetet, detta har i sin tur medfört att de trivs bättre i sin arbetsroll.

DeLaval distribuerar fullständiga mjölkningssystem vilka säljs på drygt 100 olika marknader över hela världen. Det finns alltid en strävan efter att leverera beställningar till kund i tid. Direktören för Inköp och Logistik Asien på DeLaval i Shanghai har uttryckt ett behov av att undersöka hur informationen bör anpassas så att ett stöd för supply chain uppstår med syftet att förbättra tiden för leverans till kund. Detta resulterade i en utredning att kartlägga behoven i informationsflödet och vilka system som behöver stöd för att möjliggöra leverans i tid till kund. Det finns ett mått vilket kallas on time in full (OTIF) som används av DeLaval för att mäta leveransprecision för slutkund. Detta var grunden för att följande frågeställning kunde formulerades: Hur kan informationsflödet inom supply chain anpassas för att förbättra OTIF? För att kunna svara på denna fråga kom författarna fram till att en fallstudie var den mest lämpade metoden att gå tillväga. Både primär och sekundär data samlades in. De primära data kom främst från intervjuer, men även från seminarier och evenemang. De sekundära data bestod av interna dokument, akademiska artiklar, böcker och andra former av information som uppkommit i andra sammanhang. Analysen belyser viktiga aspekter i informationsflödet. Till exempel: befintliga problem i de system som används för att hantera information och ritningar, svagheter i det interna samarbetet och kommunikationen, vikten av internt och externt informationsutbyte. Konkreta förslag på hur belysta aspekter ovan kan lösas är till exempel att börja tillämpa RFID. En supply chain är, likt bilden på framsidan av denna uppsats, en icke linjär process. / DeLaval distributes complete milking systems. They conducts their business in more than 100 markets all over the world. There is always a desire to deliver orders to customers on time. The Director of Purchasing and Logistics Asia at DeLaval in Shanghai has expressed a need to investigate how to adjust the information support for supply chain in order to improve the time for delivery to the customer. This resulted in a commission to clarify the needs regarding the information flow and to identify what system support is needed to enable delivery on time in full to the end‐ customer. There is a measurement called on time in full (OTIF) which is used by DeLaval to measure the performance of delivery of their supply chain at the interface to customer. This was the basis for the following issue was formulated: How can information flows within the supply chain be adapted to improve OTIF? To be able to respond to this question a case study had to be carried out. Both primary and secondary data was collected. The primary data came primarily from interviews, but also from seminars and events. The secondary data consisted of internal documents, academic articles, books and other forms of information available to read. The analysis was able to enlighten important issues in the information flow. For example: existing problems in the systems used to manage information and drawings, weaknesses in the internal collaboration and communication, the importance of internal and external information sharing. Concrete suggestions on how the enlighten issues above can be solved is for example to implement RFID. A supply chain is as in the front picture of this thesis; never completely straight.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.   Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering.  Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa. Beräkningar i rapporten är på transportkostnad, lagerkostnad, personalkostnad. Transporttid och kultur är två inre faktorer som tas hänsyn till.  Metod: Metodiken i arbetet sker genom en omfattande litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med företaget och externa företag för förståelse och beräkningar. Beräkningar grundas i tyngdpunktsmodellen. Avgränsningar: Casestudien är en förstudie med jämförelse mellan Sverige, Polen och Holland. Fokus ligger på lagerlokalisering, således är inte lagereffektivitet inkluderad. Resultat: Ett konceptuellt ramverk presenteras med 3 huvudfaktorer; Strategi, Ekonomi och Miljö som leder till att beslut kan tas kring lagerlokalisering och flera inre faktorer. Huvudfaktorerna visar generella faktorer som lagerlokalisering måste ta hänsyn till. De inre faktorerna är faktorer som ett företag måste prioritera vilka som ska analyseras.  Resultatet av casestudien visar att transportkostnad är den största kostnadsposten samt att personalkostnad och lagerkostnad är stora poster i Sverige men relativt sett små vid lagerlokalisering i Polen. Optimala platsen för Hydroscand att placera ett centrallager är i nuläget, enligt tyngdpunktsmetoden, i Örebro men med hänsyn till omsättningstillväxt i Östeuropa förflyttas tyngdpunkten mot Stockholm. Det är stor skillnad i kulturen mellan Polen och Sverige vilket visar på att det krävs annat ledarskap i Polen.  Slutsats: Ett konceptuellt ramverk har gjorts som är applicerbar även praktiskt. Ramverket står inte för sig själv utan kräver kompetens inom lagerlokalisering samt övriga modeller. Den ger en bra grund för lagerlokalisering. Casestudien resulterar i material som ger grund till beslut om fortsatta analyser med lagerlokalisering. Praktisk påföljd: Studien resulterar i ett ramverk som är praktiskt användbart för personer och företag som ska se över lagerlokalisering samt redovisar en jämförelse mellan tre olika länder. Ramverket och studien ger en bra grund för fortsatta analyser.   Fortsatta studier: Fortsatt forskning bör ske inom praktiskt tillämpbara metoder för valet av lagerlokalisering. Att reda i vilka modeller som lämpas i olika stadier för företag? Vilka modeller används praktiskt av företag?. / Background: Globalization has made the supply chain into a complex network with many different factors involved. The design of the supply chain and warehouse location is important for the competitiveness of a business. Choosing warehouse location has a major impact on a company’s success. Problem: The decision-making of the warehouse location is a complex process with many influential factors which implicates that effectively applying existing models is complicated. There is lack of a conceptual framework for the decision-making of choosing warehouse location. Objective: The aim for this study is to create a conceptual model for decision-making of choosing warehouse location, finding the key factors and to do a real-life feasibility study for a company with operations in Northern Europe. Calculations are made on the transportation cost, inventory cost, personnel cost. Transportation and culture are two internal factors also taken into account. Methodology: The methodology of the study is through a literature review, qualitative interviews with the case company, and other companies for understanding and calculations. Calculations are based on the gravity model. Boundaries: The case study is a feasibility study with comparisons between Sweden, Poland and Holland. The focus is on warehouse location, thus warehouse efficiency is not included. Results: A conceptual framework is presented with three main factors: Strategy, Economics and Environment. The main factors are general factors whereas the internal factors are more specific. The main factors are always taken into consideration while the internal factors must be prioritized, since there are too many.  The further a company is to making the decision; more internal factors must be taken into account.  The outcome of the feasibility study shows that the transportation costs are the largest cost unit for all of the countries. Personnel and inventory cost are major cost units in Sweden, but relatively small in Poland. The Optimal location for a central warehouse to the case company is currently Örebro, according to the gravity model. As sales grow in Eastern Europe, the optimal location is moved towards Stockholm. There are differences in culture between Poland and Sweden, which indicates the need for different leadership style in Poland. Conclusion: A conceptual framework has been made that can be applied to a real case.  The framework requires some understanding of the process of choosing location for a warehouse since it does not stand on its own. There are other models to be use by combining this framework with others. The framework gives a good basis in the decision-making process of choosing warehouse location. The case study results in material that provides the basis for decisions on further analysis of warehouse location. Practical implications: The study results in a framework that is practical for individuals and companies to review warehouse location, and presents a comparison of three different countries. The framework and the study provide a good basis for further analysis. Further research: Further research should be done within practically applicable methods for the selection of warehouse location. To find out which models apply at different stages of business? What models are used in practice by companies?