Subject: Independent essay in War Science (15 points) which debate the question if PrivateMilitary Companies is an asset or a threat to the Swedish Armed Forces regarding rerecruitmentwith focus on the soldiers of FS21.That which is investigated is the general attitude amongst soldiers who have completed theirconscript duty according to the old conscript system and now is employed in order to conducta tour abroad with Afghanistan as area of operations. Further investigated is their attitudeagainst the Swedish Armed Forces as an employer, as well as the private sector whichwant/could benefit from the skills the soldiers is possessing. Could the soldiers se themselvesleave the Armed Forces before the contract has expired in benefit of private companies whichclaim they solve similar tasks. Purpose: The purpose with this essay is to contribute with knowledge about a number ofemployed soldiers’ attitude against Private Military Companies. Further; if the soldiersbelieve the Armed Forces provide them as they think they deserve/ want in order to stay andnot leave their job in favour of PMC:s, and through it clarify what the soldiers value asemployees. Order of Approach, Method and Material: The method I’m using is a survey in whichsoldiers and squad leaders have answered the questions. The soldiers and squad leaders isfurther referred to as “the soldiers”. These soldiers were consisting of 59 males and femaleswhich were in the final stage of the preparation for their Afghanistan tour. The name of thetour is FS21. Result: According to the survey a great number of respondent soldiers claimed they wouldleave the Swedish Armed Forces in order to be employed in a PMC if the salary would proveto be better. The things that were most important to the soldiers were the colleagues and a funjob as well as the closest in command. After that the salary was vital. At the bottom,according to the soldiers, was an ethical and fair job which would be highly valued in the eyesof the public. According to the statements made by the soldiers the main reasons to stay in theArmed Forces was the group cohesion, the fellowship, the friends and the closet in command.It’s not about the Armed Forces as a department or an employer, it’s the colleagues. Conclusion: This doesn’t collide with van Doorns theory1, it merely enhance the statementwhich van Doorn expresses; that the abandonment of the conscript system will force the statemanagement out on the labour market embossed by a harsh competition of the working force.In lack of possibility to measure up with the civil salary capacity the consequence could fairlybe that the troops are recruited from marginalized groups, which threatens the Armed Forcescapacity. This could also mean that the Armed Forces train and educate individuals frommarginalized groups, as well as the ordinary male or female, and of a sudden they are mostattractive at the civil sector which appreciate military skills and knowledge and se it assomething they could benefit from.This request that the Swedish Armed Forces have an ambition to keep the soldiers it educate,a more active work in keeping the soldiers in the own organisation – merely by meeting theneeds of the soldiers. It is a constant necessitate re-recruiting every day, not when thecontracts reaches its due date. / Ämne: Självständigt arbete i Krigsvetenskap (15HP) som behandlar frågan huruvida PrivataMilitära Företag är en tillgång eller ett hot mot den svenska Försvarsmakten gällandeåterrekrytering med soldaterna ur FS21 i huvudfokus. Med återrekrytering menas förnyelse avkontrakt som löper mot sitt slut.Det som undersöks är bland annat den generella inställningen hos soldater som har gjortmilitärtjänst enligt det gamla värnpliktssystemet och nu är anställda med målsättning attgenomföra utlandsmission med Afghanistan som operationsområde. Vidare undersöks derasinställning till Försvarsmaktens personalpolitik samt deras inställning till den privata sektornsom vill/kan dra nytta av kompetensen som soldaterna besitter. Skulle dessa soldater kunnatänka sig att lämna Försvarsmakten till förmån för privata företag som säger sig kunna lösaliknande uppgifter, och detta innan kontraktet med Försvarsmakten löpt ut? Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om inställningen hos anställdasoldater ur FS21. Hur är deras inställning till Privata Militära Företag? Vidare att undersökaom Försvarsmakten, enligt dessa soldater, erbjuder dem det som önskas/anses skäligt för attinte lämna sin anställning till förmån för PMF och därigenom klargöra vad det är soldaternavärderar som anställd. Genomförande, Metod, Material: Metoden jag nyttjat mig av är en respondentundersökninggenom en enkät. Enkätundersökningen har genomförts där soldater och gruppchefer har svaratpå frågorna. Soldaterna och gruppcheferna benämns genom uppsatsen som enbart”soldaterna”. Dessa soldater utgjordes av 59 män och kvinnor som då var i slutskedet på sinutbildning och i sina förberedelser för utlandsmission till Afghanistan. Missionens benämningär FS21. Resultat: Genom enkätundersökningen påpekade väldigt många av de tillfrågade soldaternaatt de skulle lämna Försvarsmakten för att istället ta anställning inom ett PMF om lönenvisade sig vara bättre. Det som var viktigast för soldaterna var arbetskamrater och ett roligtjobb samt den närmaste chefen. Därefter var lönen att betrakta som vital. På näst sista platshamnade enligt soldaterna ett etiskt och korrekt arbete som i allmänhetens ögon är högtvärderat. Enligt de uttalanden som soldaterna gjort i fritextsvaren så är det främstgruppsammanhållningen, samhörigheten, kamraterna och den närmsta chefen som äranledningen till att stanna. Det är inte Försvarsmakten som myndighet eller arbetsgivare i sig,utan kollegorna. Slutsatser: Detta krockar inte med van Doorns teori2, utan snarare förstärker det påståendetsom van Doorn uttrycker om att övergivandet av värnpliktssystemet medför att statsledningentvingas ut på en arbetsmarknad präglad av en hård konkurrens om arbetskraften. I brist avmöjligheter att följa de civila lönetrenderna kan följderna bli att manskapet kan komma attrekryteras ur marginaliserade grupper och därigenom äventyra försvarskraften. Det kan ävenbetyda att Försvarsmakten tränar upp och utbildar individer ur marginaliserade grupper, tillikasom gemene man och kvinna, så att dessa plötsligt blir attraktiva hos den civila sektorn somser soldaternas kunskap och militära färdigheter som något de kan dra nytta av.Det krävs av Försvarsmakten att det finns en ambition att behålla de soldater som utbildas, ettmer aktivt arbete i att behålla soldaterna i de egna leden – främst genom att möta soldaternasbehov.Det är en ständig nödvändighet att återrekrytera varje dag, inte enbart när kontrakten börjarnärma sig sina slut.

Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet. Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument . Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet. / Flight safety relies on trust between the person and the organization. There is a deficiency in the Swedish armed forces reporting system whereas the distribution between human factor reports and other reports is deviant from the normal distribution in flying operations. Why is that? A perspective that could help explaining this is the just culture perspective. The purpose of this essay is to discus whether the uneven distribution in the reporting system in regards of human error in the Swedish armed forces can be explained by a just culture perspective in regards of rules and documents. The result is that the Swedish armed forces are not considered a just culture. Mainly because of the insufficient foundation of the flight safety culture, the existence of a disciplinary system and the failure to protect the reporting system.

Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras. De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten. Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse. De skilda vetenskapliga skolorna befruktar varandra med insiktsfulla vinklingar. Teoritrianguleringen indikerar att tid är viktigt vid analys eller planering av ett förändringsarbete och att perspektivens giltighet beror på när i en förändringsprocess de appliceras. Under olika faser i ett planerat förändringsarbete kan perspektiven bidra på olika sätt och samtliga perspektiv tillför kunskap i en förändringsprocess. Teoritrianguleringen visar vikten av att kunna förhålla sig till flera verktyg (perspektiv) och flera skolor vid genomförandet av en förändring i en organisation.  Försvarsmakten är en komplex organisation och samtliga perspektiv beskriver problem sammanknippade med förändringsarbete. De beskrivna problemen skiljer sig i omfattning och art vilket indikerar att enbart ett perspektiv inte kan erbjuda en heltäckande förklaring. Försvarsmakten har stora utmaningar framför sig då det gäller förändringsarbete, oavsett ur vilket perspektiv organisationen väljer att se det.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta? Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga. / The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces. The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Försvarsmakten och Transformativt ledarskap. Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Gällande genomförda intervjuer bestod urvalet av åtta informanter från Försvarsmakten och Försvarshögskolan, vilka var experter inom ämnet ledarskap. Intervjuerna varade mellan 45- 60 minuter vardera. Gällande dokumenten analyserades av Försvarsmakten och Försvarshögskolan publicerade material såsom: beslutsdokument, broschyrer, utbildningsmaterial och en lärobok. Utifrån studiens analytiska ramverk visade resultatet att ledarskapsmodeller sprids i en tydlig riktning. Spridningsprocessen inleds nämligen med ett behov som efterföljs av att en ledarskapsmodell inhämtas och anpassas till verksamheten samt att den sedermera sprids vidare till andra organisationer. I diskussionsdelen diskuteras detta mönster med hjälp av Nyinstitutionell teori och tidigare forskning kring idéspridning. Som konklusion konstaterades slutligen att införandet av en ny ledarskapsmodell var av dubbelbottnad karaktär för fallet Försvarsmakten. I detta avseende poängteras att det fanns rationella anledningar och ett behov av att införa en ny ledarskapsmodell, men att ledarskapsmodellen däremot inte alltid upplevdes som praktiskt tillämpbar inom organisationen. Exempel på praktiska implikationer ges. / The aim of this study was to examine how leadership models are being spread through the example of the Swedish Armed Forces and Transformative Leadership. The survey was based on a qualitative approach as a case study that included interviews and documents. The selection of the interviews consisted of eight informants from the Swedish Armed Forces and Swedish National Defence College, who were experts in the subject of leadership. The interviews lasted between 45-60 minutes each. The documents that were analyzed were published by the Swedish Armed Forces and the Swedish National Defence College and included materials such as: decision documents, brochures, training materials and a textbook. Based on the study's analytical framework, the results showed that leadership models are being spread in a clear direction. In this case, the process of spreading the model starts with a need of a new leadership model which is then obtained by the existing demand. Thereafter the organization adapts the model to the context of the organization, which later on is being spread to other organizations. This pattern is later discussed in the thesis using New Institutional Theory and previous research based on the diffusion of ideas. The conclusion is that the introduction of a new leadership model within the Swedish Armed Forces was of equivocal nature. In this regard it was emphasized that there were rational reasons and a need to introduce a new leadership model, but that the leadership model did not always perceived as practically applicable within the organization. Examples of practical implications are presented.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument. Förmågan till nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna är begränsade. Främst beror det på svagheter i Försvarsmaktens strategiska koncept som inte tillräckligt beskriver betydelsen av gemensam krigföring på alla nivåer och vikten av interoperabilitet mellan försvarsgrenarna. En annan slutsats är att Försvarsmaktens doktrinära agerande riskerar att urvattna Försvarsmakten och dess försvarsgrenar på viktiga teoretiska och kulturella skillnader som behövs för att synergier skall kunna uppstå vid gemensam krigföring. / The Swedish Armed Forces tend to ask themselves if it is sufficiently multinational interoperablefor participation in international operations. An equally valid question today should be whether theSwedish Armed Forces are sufficiently nationally / internally interoperable, between their branchesof service, to be able to conduct independent operations based on the joint warfare theory.The lack of ability to joint warfare in the armed forces in general and the Swedish Armed Forcesspecially constitutes the essay´s fundamental problem. By using Codners and Sjöbloms custominteroperability theory, the Swedish Armed Forces documents were analyzed to highlight anyweaknesses related to joint warfare and national interoperability between Ground and Air Forces.The survey shows weaknesses linked to the custom theory and Swedish Armed Forces governingdocuments. The ability of a national interoperability is limited between Ground and Air Forcestoday, mostly because of weaknesses in the Swedish Armed Forces strategic concept which doesnot describe the importance of joint warfare at all levels sufficiently. This leads to deficienciesreflected in doctrines, regulations, technology, techniques and exercises. Lack of common documents,techniques, methods and exercises in turn affects armed services understanding of theirdifferent backgrounds and unique perspectives. The result will therefore be low national interoperabilityamong the armed services.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar. Slutligen förs en diskussion om hur en framtida organisation skulle kunna se ut. / The states maritime activity is today an area with many authorities involved with an unclear division of tasks. It is also difficult to see how well it is organized to withstand a crisis or war. The purpose of this paper is to examine how effective the states maritime authorities is in a crisis, how well the requirements for maritime security are met and how the Defense Forces role is formed.In the form of a case study with a theoretical deductive base and qualitative textual analysis, Graham Allison's organizational theory and theories of maritime security is used to analyze the efficiency of the maritime authorities. The empirical data is in the form of regulations, instructions and rules letters that are set to the each authority.The study shows that the current organization of the states maritime authorities is not optimal to act in a crisis and the requirements for maritime security are met, but room for improvement exists. One conclusion is that a closer collaboration between the authorities would solve many of the problems that currently exist. Finally there is a discussion of how a future organization could take shape.

Det finns flera teorier som försöker beskriva och förstå doktriner. Flera av dem har identifierat den kommunikativa aspekten av doktrin, men ingen av teorierna har ett utvecklat ramverk för att kunna analysera detta. Denna studie ställer frågan hur doktrin kan förstås utifrån teori om strategisk kommunikation och syftar till att se om Høibacks teori om doktrin går att komplettera med aspekten kommunikation. Studiens frågeställning besvaras genom en idéanalys av Militärstrategisk Doktrin 2011 (MSD12) och Militärstrategisk Doktrin 2016 (MSD16). För att genomföra analysen används teori om strategisk kommunikation. Slutsatsen är att båda doktrinerna går att beskriva och förstås utifrån teori om strategisk kommunikation och att strategisk kommunikation med fördel kan användas för att komplettera Høibacks teori.

När Försvarsmakten brukar sitt materiel under krigslika förhållanden kan både personer och materiel ta skada. Hur mänskliga kvarlevor skall omhändertas ur ett reperationsobjekt är idag okänt. Problemet med hanteringen av mänskliga kvarlevor återfinns inte i teknisk tjänst reglemente eller någon annan styrning. Problemet med mänskliga kvarlevor i ett objekt kan både vara en fråga för logistik, sjukvård, polis, juridik, teknisk tjänst eller en kombination av dessa. Chefen på plats behöver ha i åtanke tre stycken olika huvudskeenden, såsom att ta hand om den avlidne, sanera utrustningen och slutligen reparera utrustningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur hanteringen av mänskliga kvarlevor på en skadeplats bör regleras. Arbetet är avgränsat till att studera hur mänskliga kvarlevor lämpligen borde hanteras av den svenska försvarsmakten, från att en person blir skadad eller dödad i ett fordon, tills att vagnen kan bli lagad.  De metoder som används för datainsamling är intervju, frågeformulär och litteraturstudie. Resultat har visat att mänskliga kvarlevor indirekt påverkas nästan alla åtgärderna på en skadeplats och teknisk åtgärdstid. Det uppstår ett behov av att ta hand om den avlidna kroppen och att sanera utrustningen, vilket det finns bristande eller inga rutiner för. De rutiner som finns i reglementena är för generella för att ge stöd till beslutsfattaren. Vem som ska sanera och hur det ska genomföras inom försvarsmakten är fortfarande okänt. Författaren har tagit fram sju olika rekommendationer för fortsatta studier. / When the Armed Forces use their material under warlike conditions, both persons and material can come to harm. How human remains are to be disposed of from a damage vehicle is unknown today. The problem of managing human remains is not found in technical service regulations or any other control. The issue of human remains in an object can be an issue both for the logistical, medical, police, legal, technical service or a combination of those. The man in charge needs to keep in mind three different steps, such as taking care of the deceased, cleaning the equipment and finally repairing the equipment. The purpose of the essay is to investigate how the management of human remains in scene of an accident should be regulated. The work is limited to studying how human remains should suitably be handled by the Swedish Armed Forces, from when a person has been injured or killed in a vehicle, until the vehicle can be repaired. The methods used for data collecting are interview, questionnaire and literature study. The results of the study show that indirectly, almost all measures on a scene of an accident and technical response time are affected due to human remains. There is a need to take care of the deceased body and to clean the equipment, which is lacking or no routines for. The procedures available are too general to provide support to the decision maker. Who to clean and how to implement it within the Armed Forces is still unknown. The author has developed seven different recommendations for further studies