Sveriges luftvärn står inför stora utmaningar vilka till stor del har orsakats av ett förändrat omvärldsläge med större osäkerheter. Osäkerheterna har i sin tur lett till att efterfrågan på förmågan luftvärn ökat och getts mer utrymme i samhällsdebatten. Konsekvensen av detta är att nya system ska införas, både på verkanssidan, bland ledningssystemen och bland sambandssystemen. Samtidigt ska en återaktiverad värnplikt implementeras och utgöra grunden för den framtida rekryteringen. Slutligen skall även de gamla systemen vidmakthållas med tillräckligt hög tillgänglighet, både gällande personal- och materieltillgång, så att de kan ingå i försvaret. Den beskrivna situationen innebär att ett avsevärt tekniksteg skall tas. Utmaningen denna studie fördjupar sig i behandlar organisationens förutsättningar att lyckas rekrytera tillräckligt många och tillräckligt duktiga ungdomar med förutsättningar att kunna underhålla denna teknik. Studien inriktas på värnpliktiga med tekniska befattningar och med en bakgrund i teknikinriktat studieförberedande gymnasieprogram. De är en eftertraktad kategori individer på den svenska arbetsmarknaden och många företag deltar i jakten på deras kompetens. Studien har genomförts kvalitativt genom djupintervjuer med individerna. Resultatet av empirin har sedan lett fram till slutsatserna att Försvarsmaktens marknadsföring inte träffar den beskrivna målgruppen. De individer vilka är avgörande för om organisationen kan klara sina uppgifter i framtiden känner endast vagt till Försvarsmakten och förknippar den inte med en teknisk yrkeskarriär. Samtidigt har det visat sig att den främsta påverkanskällan, deras föräldrar, är dåligt insatt i vad en fortsättning efter värnplikten kan innebära. Avgörande för hur den här kategorin individer väljer anställning är hur pass väl deras intressen och visioner passar in på det de uppfattat att Försvarsmakten erbjuder. Detta sammantaget skapar stora osäkerheter kring myndighetens förutsättningar att klara den framtida personalförsörjningen. Hur skall luftvärnet attrahera denna relativt lilla grupp med teknikintresserade ungdomar för att lyckas med en kraftig tillväxt och ett stort tekniksprång samt även behålla äldre materiel i drift? / The ground-based air defence of Sweden face some dire challenges in the near future. These have been caused by multiple converging reasons, the foremost of these being a change in the strategic situation in and around the Baltic Sea. This change has led to a publicly increased demand for army organic, ground based air defence capabilities. This in turn means that the government has ordered new systems to be introduced, both missile systems for intercepting airborne threats, new command and control systems and lastly, new communication systems. Parallel to the described shift in technology, recruitment through conscription has been rein­stalled. The last part of this complex situation is comprised of maintaining all of the legacy systems for use by the national defence forces. Taking such a large technological step raises demands of recruiting a large amount of techno­logically interested young people. The aim of this study is to broaden the understanding of Sweden’s ability to succeed with this endeavour. We have interviewed conscripts during their basic training to become mechanics and maintenance personnel at the Lv 6 regiment in Halm­stad. All our subjects have attended upper school and studied technology intended for pre­paring them for higher education. They are attractive to the general employment market and must be won in the battle for talent. This study has been designed using qualitative methods mainly comprised of individual inter­views. The results from these interviews have been analysed using an inspired by grounded theory approach. Our results have then been analysed a second time on an organisational level and compared to findings in the area of Employer branding. Our main findings are that marketing and informational campaigns, carried out by the Swe­dish armed forces aren’t aimed towards this category of young people. They have no prior experience of the armed forces and the messages sent out are not registered by our subjects. Our study indicates that the parents and closest family project a large amount of influence on these young people. Sadly, this category of influencers also lacks knowledge and information about the armed forces. The studied category of young people chooses their employers through how well their interests match with the perceived job offering. All of this taken in mind raises a question of the ability to succeed with recruitment goals for this category of youths.

The Swedish Armed Forces is Sweden’s second to largest government agency, employing more than 20 000 people. Today, only a fifth of the personnel is female. This, even though women have had full access to the organisation since 1989, and the basic military training has been gender neutral since 2010. The Swedish Armed Forces is aiming to achieve equality by recruiting more women, but they have not been successful in their pursuit.   With a theoretical background in Moss Kanter’s and Hirdman’s feminist theories, as well as critical discourse analysis, control documents were analysed using Fairclough’s three-dimensional model. We chose three campaign images intending specifically to recruit young women to the Swedish Armed Forces. By pursuing focus group interviews with young women eligible for basic military training, focusing on the campaign images, we found that physical and biological differences between men and women are very potent in the young women’s perception of the Swedish Armed Forces and their campaigns. Focus group interviews were analysed using content analysis.   Based on the completed analyses, we could derive that the Swedish Armed Forces is constructing two different types of equality: quantitative and qualitative. The definition of the two differs extensively. Quantitative equality is more detailed, giving it a central and more prioritised position in the agency. The vague concept of qualitative equality is also considered in the focus group discussions, where the young women favor clarity and directness.

Introduktion: Syftet var att undersöka hur Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig vid distansarbete. Den globala trenden med ökat distansarbete, som förstärktes av Coronapandemin, har gjort distansarbete till ett aktuellt ämne. Officeren är skolad i det militära ledarskapet, anpassat efter krigets krav. På grund av Försvarsmaktens uppgifter återfinns förutsättningar för distansarbete först på stabsnivå, men även där påverkas förutsättningarna av nuvarande tekniska lösningar samt krav på sekretess. Denna studie fokuserar på möjligheter och utmaningar när militärt ledarskap appliceras på distansarbete. Metod: Data insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med marinofficerare, medan armé, flygvapen och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter avgränsades bort. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på materialet. Resultat: För att utöva Försvarsmaktens ledarskapsmodell lyckas chefer bättre om de fysiskt befinner sig på samma plats som sina underställda. Distansarbete över tiden skulle inte vara möjligt, dock del av tid, under förutsättning att den personliga relationen byggts upp tidigare. Vid distansarbete krävs ökad tydlighet i kommunikation gällande uppgifter och ledarskap. Diskussion: Fjärråtkomst till IT-system och utvecklade arbetsmetoder skulle möjliggöra för yrkesofficerare och reservofficerare att utföra stabsarbete på distans. Men för att ledarskapet ska fungera behöver chefer utbildas och tränas i att leda på distans, vilket nu inte sker. Kulturen samt Försvarsmaktens huvuduppgifter har lett till att distansarbete sällan förekommer. Annan forskning på ledarskap vid distansarbete antyder samtidigt att de förutsättningar som finns med Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig väl för distansarbete. / Introduction: The aim of the study was to investigate how the Swedish Armed Forces’ leadership model functions in telework. The global trend of increased teleworking, reinforced by the Covid-19 pandemic, has made telework a hot topic. Officers are trained in military leadership based on the requirements of war. Due to the tasks of the Armed Forces, it is not until at staff level conditions for telework are found. And even there, the conditions are restricted by security demands and present technical solutions. This study focuses on possibilities and challenges when military leadership is applied on telework. Method: Data was collected through seven semi-structured interviews, limited to naval fleet and marine officers, excluding army, air force and joint forces. A qualitative content analysis was conducted on the data collected. Results: In order to practice the Swedish Armed Forces’ leadership model, leaders will perform better if they are physically in the same place as their subordinates. Full time telework would not be possible. However part of time it would be, provided an interpersonal relationship has been established prior to starting. For teleworking, greater clarity is required in communication regarding tasks and leadership compared to working under normal circumstances. Discussion: Remote access to IT-systems and developed methods would enable teleworking for career officers and reserve officers while performing staff duties. But, in order for leadership to function, officers need training in leading telework, and such training is not being done at present. The Armed Forces’ core tasks and culture has resulted in teleworking scarcely being used. At the same time, other research on leadership for telework suggests that the conditions in place with the Swedish Armed Forces’ leadership model are well suited for teleworking.

Voice over IP (VoIP) is a relatively new technology that enables voice calls over data networks.With VoIP it is possible to lower expenses, and increase functionality and flexibility. FromSwedish Armed Forces point of view, the security issue is of great importance, why the focus inthis report is on the security aspect of the two most common open-source VoIP-protocols H.323and SIP, some of the most common attacks, and counter-measures for those attacks.Because of the level of complexity with a network running H.323 or SIP, and the fact that it hasyet to stand the same level of trial as of traditional telephony, a VoIP-system includes manyknown security-issues, and probably at present many unknown security flaws. The conclusion is that it takes great knowledge and insight about a VoIP-network based onH.323 or SIP to make the network satisfyingly safe as it is today, and is therefore perhaps not asuitable solution for the Swedish Armed Forces today for their more sensitive communications. / Voice over IP (VoIP) är en datakommunkationsteknik som möjliggör röstsamtal överdatanätverk. Med VoIP är det möjligt att sänka kostnader, utöka funktionalitet och flexibilitet.Från Försvarsmaktens perspektiv är säkerhetsfrågan med VoIP av stor vikt, därför läggs speciellfokus för denna rapport på säkerhetsaspekten av de två största öppna VoIP-protokollen H.323och SIP, några av de vanligaste attackerna, och åtgärder mot dessa attacker. Eftersom uppbyggnaden av ett H.323- eller SIP-baserat nätverk är komplext och inte allsbeprövat i samma utsträckning som traditionell telefoni, innehåller det många kända säkerhetshåloch förmodligen för närvarande många okända säkerhetsbrister. Slutsatsen är att det krävs mycket stor kunskap och insikt hur ett VoIP-nätverk baserat på H.323eller SIP fungerar för att göra nätverket tillräckligt säkert i nuläget, vilket gör det till en tveksamttillfredställande lösning för Försvarsmakten idag för deras kommunikation av känsligare slag.

Sverige har en lång tradition av att delta i internationella militära insatser. Under insatserna lyder det svenska förbandet under både den internationella organisationen och under Försvarsmakten. Denna ledningsdualitet skapar friktioner.  Det svenska deltagandet i den FN-ledda insatsen i Mali har studerats under perioden 2014-2021 med ett särskilt fokus på vilka effekter den svenska nationella styrningen får på förbandsnivån. Empirin utgörs av offentliga styrdokument samt intervjuer med de som varit kontingentschefer för de svenska förbanden under perioden.  Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning som avhandlar den svenska insatsen i Afghanistan. Bland slutsatserna pekas på att nationell styrning av den svenska insatsen i Mali har inneburit begränsningar för förbandet som möjligen inte ligger i linje med den svenska politiska viljan. Därtill pekas på att kontingentscheferna har stort handlingsutrymme att tolka och utforma svensk strategi i insatsområdet och att handlingsutrymmet är beroende av kontingentschefernas lojalitetsband. Den nationella styrningen av internationella insatser bör reformeras för att uppnå koherens mellan de övergripande politiska målsättningarna och förbandsnivån.

When it comes to steering large and complex organisations like the Swedish Armed Forces and others in the public sector, it can be both complex and challenging. People and processes are bound to function in an advanced environment. A well balanced steering model is essential to accomplish assigned duties.  While the main part of the public sector is steered by “Management by Objectives” the Armed Forces uses “Mission Command” as a management philosophy. This study aims to examine what differences and similarities there are between these two management models. Could either part learn something from the other? The study is carried out as a qualitative text analysis of the chosen literature for Management by Objectives and Mission Command. The comparison of the two models is based on two opposing theorys. The first is Webers bureaucracy theory about strict hierarchical organizations. The other is Fiedlers theory that an organization have to adapt to the present conditions by constantly reorganizing to find the optimal form for the moment, the Contingency theory. Based on these two theories we have created a model for the comparative analysis.  The chosen texts regarding Management by Objectives are, two of the Swedish Governments official investigations, and for the Mission Command, the two leading doctrines of the Swedish Armed Forces. The result from the qualitative text analysis is the foundation of the comparative analysis which measures the models against different aspects grounded in the two theories. Even though the two models have much in common we have also found several distinguishing features. One of the most striking differences is how well adjusted Mission Command is for leading activities with great command intensity in short time periods while Management by Objectives is the preferred method for a more systematic control focusing on performance monitoring in a longer time perspective. Our view is that both the public sector and the Armed Forces could take benefit in learning from each other by adopting parts of each other’s management models based of the character of the present task to be performed. / Styrning av stora organisationer såsom den svenska Försvarsmakten och övriga offentliga sektorn kan vara komplex och utmanande. När många människor och processer ska fungera tillsammans i en avancerad miljö, är en fungerande styrmetod avgörande för att lösa ställda uppgifter.  Försvarsmakten använder sig av ledningsfilosofin uppdragstaktik medan övrig offentlig sektor till stor del styrs med mål- och resultatstyrning. Studien syftar till att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet och uppdragstaktik i Försvarsmakten. Kan de två metoderna dra lärdom från varandra? Studien undersöker begreppen på normativ nivå. Arbetet är genomfört som en kvalitativ textanalys av utvald litteratur för mål- och resultatstyrning respektive uppdragstaktik. Jämförelsen av de två styrmodellerna tar sin utgångspunkt i Webers teorier om byråkratier med strikt hierarkiska och regelstyrda arbetssätt och Fiedlers tankar om ett styrsätt som ständigt anpassas efter rådande omständigheter, den så kallade Contingency synen. Med stöd av dessa båda statsvetenskapliga teorier har vi skapat en analysmodell för jämförelsen av de två olika styrsätten. I fokus för jämförelsens huvudfokus ligger två stycken av Statens offentliga utredningar rörande styrningen från Regeringskansliet samt på den militära sidan, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för gemensamma operationer. Dessa texter kompletteras även av en skrift om mål- och resultatstyrning från Statskontoret samt en lärobok från Försvarshögskolan, då båda dessa skrifter tillför bredd och djup till de båda valda styrmodellerna. Resultatet ur innehållsanalysen ligger till grund för jämförelsen utifrån den framtagna analysmodellens aspekter. Även om de båda jämförda styrmodellerna har mycket gemensamt har vi också funnit tydliga särdrag. Mest påfallande är hur uppdragstaktiken lämpar sig väl för ledningsintensiva kortare aktiviteter medan mål- och resultatstyrning gör sig bra för en mer systematisk, kalenderbunden styrning med tydligt fokus på uppföljning. Vi vill hävda att de båda jämförda verksamhetsområdena skulle kunna vinna på att lära av varandra och utnyttja delar från styrmodellerna beroende på aktuell verksamhets utstäckning i tid och bedömd ledningsintensitet.

Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer.  Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders.  The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

This study has examined how young people who are in their final year of upper secondary school experience and perceive the Swedish Armed Force's advertisements by finding what the Swedish Armed Forces has chosen to represent in the two selected commercials that the study examines. Using the theory of representation along with denotation and connotation in a detailed image analysis of images taken from the respective commercials, representations have been extracted. These representations that have been found from the image analysis includes; tradition, defense, “action and the soldier” as well as “camaraderie and fellowship”. In order to get answers on how the high school students experience and perceive the representations, a focusgroup has been carried out where the students have been given different basic questions according to each theme to discuss afterwards. The theory of encoding and decoding has been used to analyze the results that have occurred based on what the high school students have answered to the various questions. The theory has been used to understand how the Armed Forces has encoded their representations and how high school students decode them if they assume a negotiating position, an opposition or if they agree with the various representations that the Armed Forces may have represented in the commercials. The results have shown that high school students mostly have a negotiating position. They can understand what is represented, however, it is mixed in what position they take. The theme of tradition, however, they could only see in relation to the graduation. Opinions and how they perceive the representation are different depending on the person, but in general it has been similar to each other. What happened and was mentioned relatively often was a form of fear for life. That is, they can risk their lives in the Armed Forces, which led to an oppositional position in certain representations. In general, high school students appreciated the Armed Forces more after seeing the commercials. High school students take a some what advantageous position around the community and educational opportunities.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde har lett till förnyat fokus på nationellt försvar med ökade krav på sjöoperativ förmåga i höjd beredskap och krig. Marinteoretisk forskning menar att sjöoperativ förmåga, särskilt i kustnära miljöer, i sin tur kräver en fungerande civil-militär samverkan. Då marin samverkan i en totalförsvarskontext är så gott som outforskad önskar denna studie bidra med krigsvetenskaplig kunskap inom detta område. Denna kvalitativa enfallsstudie undersöker totalförsvarssamverkan mellan Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Utifrån Emersons och Nabatchis teoretiska ramverk för styrning genom samverkan syftar studien till att förstå vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar marin totalförsvars­samverkan. Empirin inhämtas genom intervjuer och policydokument.  Studien visar att marin totalförsvarssamverkan är i en etableringsfas men att samtliga tre myndigheter ser behov att samverka och nyttja varandras resurser för att så effektivt som möjligt hantera utmaningar i höjd beredskap och krig. Viljan finns där. Likaså många förutsättningar men viss översyn av lagstiftning, ramstyrningar samt resurstillskott krävs och inte minst att fortsatt försöka minska den civil-militära klyftan i samhället och mellan myndigheterna. Undersökta myndigheter ser en förenande kraft i ett gemensamt operativt fokus och en marin förståelse. Därmed finns all anledning för politiker och sjöverkande myndigheter att fortsätta utveckla marin totalförsvarssamverkan.