Flera av de funktioner som vi i allmänhet anser vara nödvändiga för att ha ett fungerandesamhälle lider idag av rekryteringsproblem. I media rapporteras det om underskott av såvällärare som sjukvårdspersonal men även Försvarsmakten har problem med att fyllakrigsorganisation. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett intresse blandungdomar att söka sig till det som vi kallar “Kallyrken” och vilka motiv och attityder somungdomar har till dessa. Vår undersökning fokuserar på värnplikten och syftar till attidentifiera vilka drivkrafter ungdomar har för att genomföra eller avstå från den.Vårt teoretiska ramverk utgår från Fabrizio Battistellis motivationstypologi som beskriverdrivkrafter som endera paleomoderna, moderna eller postmoderna. Han menar att strömningari samhället påverkar våra motiv och att vi i dagens postmoderna samhälle snarare drivs avviljan att finna sig själv och söka äventyr än av patriotism och ekonomiska fördelar. Vi hardärutöver utvecklat vårt ramverk med delar ur careershipsteorin i syfte förstå vilkabakgrundsfaktorer som kan ha påverkat ungdomars motiv.Våra data har samlats in genom att intervjua tio ungdomar, fem som genomför sin värnpliktoch fem som går sista året på gymnasiet. I vår undersökning har vi kommit fram till att deundersökta ungdomarna i huvudsak har en positiv inställning till värnplikten och att de serfördelar med att genomföra den. Postmoderna drivkrafter är i huvudsak dominerade men vinoterar även en något högre frekvens av paleomoderna drivkrafter, såsom skyddet avnationen, jämfört med Battistellis tidigare forskning. En av de faktorer som de undersöktaungdomarna lyfter fram som mest betydelsefullt inför mönstring och värnplikt är tillgångentill trovärdig information. Den bild som förmedlas på sociala medier bidrar till ett ökatintresse, men den behöver kompletteras med information som ökar förståelsen för varför detär viktigt att alla är med och bidrar. Samtliga undersökta rekryter meddelar att värnplikten harvarit en positiv upplevelse och kan tänka sig en framtid i Försvarsmakten på något sätt.Studenter är inte heller främmande för ett engagemang i Försvarsmakten utan ser det som enframtida möjlighet. / Many of the social and governmental institutions, such as schools and hospitals, that wegenerally consider a necessity in a functioning society suffer from recruitment problems. TheSwedish Armed Forces are not exempted from this and also have problems manning theirorganisation. The purpose of this study is to determine the underlying motives today's youthexpress towards the newly reinstated compulsory service in the Armed Forces.Our theoretical framework derives from Fabrizio Battistellis motivation trichotomy in whichhe explains that a person's motivation can be either paleomodern, modern or postmodern. Hisconclusion is that today's youth are more motivated by the desire for adventure thanpatriotism and economic benefits. In addition we have used the careership theory in order tounderstand the underlying circumstances that may have influenced a person's motivation.Our data has been collected by interviewing ten young people, five who are in the midst ofcarrying out their military service and five who are attending their last year in high school.We can, in our study, determine, among today’s youth the postmodern motives and values arestill the main driving force, but we have also observed an increase in paleomodern motivesand values compared to Battistelli's previous research.

COMMON ENDS OR COMMON MEANS? The Cold War is over and Sweden and Finland are starting to deal with the new security enviroment that has emerged. Grand Strategy in both countries is changing to meet the new Europe and surroundings. Both Sweden and Finland consider the risk of a direct attack in the near future to be highly unlikely and this has effects on the respective countries grand strategy. A broadened approach to security is applied and the military instrument is no longer the primary concern in the strategy. Both Sweden and Finland become members of the European Union in 1995 but neither is a member of NATO, the countries both consider themselves as military non-aligned, the only two countries with a coastline to the Baltic Sea with that stance. This makes for a logic choice to cooperate for the common security and a cooperation is formed to cover security policies to be relevant in peace, crisis and war. Even though the countries are existing in and interpret the new security enviroment in similar ways they approach the challanges in differing ways. This creates the differences that we identify and describe in this thesis. The purpose of this thesis is to identify and describe the differences between Sweden's and Finland's grand strategy, how this difference has changed from 1996 to 2018 and if these differences can have consequences for the cooperation between the two countries, mainly military and at the highest strategic level. The thesis is focused on the elements of the grand strategy that involves the armed forces of the respective countries. This comparative text analysis compares political policy documents within the grand strategy field from both Sweden and Finland. We will compare the period from 1996-2018. The comparison will be made by examining three occasions in the period, year 1996, Year 2004 and year 2018. The documents used have relevance against these years and are analyzed by applying Jacob Westberg's model; ends, means, ways and environment. The differences and the consequences that are the conclusions of this thesis are that cooperation are not always formed because it is the best possible option but sometimest the only possible options. Sweden and Finland's history differ in some parts and this has affected the respective country's security strategies. Finland has a history of coping for itself and has thus a national focus with focus on a stable national defense while Sweden has a history without war in modern times and a constant glance at military international engagement and the political benefits that can be achieved on the international scene.

I en tid då Försvarsmakten brottas med hög personalomsättning av soldater står Luftvärnsregementet i Halmstad inför en ombeväpning av historiska proportioner, med nya luftvärnssystem och en utökad organisation, för att möta det rådande säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen. I denna utveckling utgör den kontinuerligt anställda soldaten en viktig betydelse för att luftvärnsförbanden ska kunna lösa de tilldelade uppgifterna. För att djupare förstå och finna klarhet varför kontinuerligt anställda soldater väljer att sluta användes en kvalitativ forskningsmetod, genomsyrad av en induktiv ansats. Genom intervjuer med tidigare anställda soldater insamlades empiri som står på egen grund. Med en analysmetod inspirerad av Grounded Theory skapades det emotionella spänningsdiagrammet som förklarar varför individen väljer att sluta. I diskussionen kopplades forskningens resultat främst mot Herzbergs tvåfaktorsteori men resultatet sågs även ur ett generationsperspektiv. För den unga generation Z är personifiering genom personlig utveckling tillsammans med ledarskapet avgörande i soldaternas beslut att lämna sin anställning. Den omväxlande och utmanande verksamheten i Försvarsmakten bidrar till en stark känsla av gemenskap som i sin tur påverkar soldatens motivation att stanna kvar längre i sin anställning. Soldaten är även påverkad i sitt val att lämna eller stanna kvar vid förbandet av basala behov så som anställningsvillkor, lön och geografiskt läge. / At a time when the Swedish Armed Forces struggle with high soldier turnover, the Air Defense Regiment in Halmstad is facing a re-arming of historical proportions such as new air defense systems and an expanded organization to meet the current security policy situation in the Baltic Sea Region. In this development, the continuously employed soldier is an important factor in ensuring that the air defense units are able to fulfill their assigned tasks. In order to understand more deeply and find clarity why the continuously employed soldiers choose to leave, a qualitative research method, imbued with an inductive approach, was used. Through interviews with formerly employed soldiers empirics that stand on their own were collected. With an analysis method inspired by Grounded Theory, the emotional tension diagram was created that explains why the individual chooses to leave. In the discussion, the results of the research were mainly linked to Herzberg's two-factor theory, but the result was also seen from a generation perspective. For the young generation Z, personalization through personal development together with leadership is of major importance why the soldiers are determined to leave their employment. The varied and challenging activities of the Swedish Armed Forces contribute to a strong sense of community that affects the soldier's motivation to stay longer in one´s employment. The soldier is also influenced by basic needs in one´s choice to leave or stay at the unit such as employment conditions, salary and geographical location.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för det militära försvaret att kunna försörjas med drivmedel från näringslivet under ett väpnat angrepp. Vi har genomfört undersökningen utifrån dagens totalförsvarsförmåga som är under uppbyggnad sedan ett antal år tillbaka.Genom en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten, utvalda bevakningsansvariga myndigheter och näringslivet undersökte vi om det finns en vilja och förutsättningar hos de aktörer vi identifierat som avgörande.Vi tillämpade en analysmetod inspirerad av grundad teori och identifierade de förhållanden som råder inom och mellan våra undersökningsenheter. Analysen leder till ett resultat som vi bekräftar med flera befintliga organisatoriska och interorganisatoriska teorier.Våra slutsatser är att det trots stora skillnader mellan undersökningsenheternas egenskaper, ändå finns goda förutsättningar inom och mellan dem, för att uppnå ett gemensamt mål. Däremot saknas andra yttre förutsättningar främst i form av mandat och regelverk som skulle reglera ansvar och uppgifter inom totalförsvaret. / The aim of this thesis, is to investigate the conditions for the Swedish Military Defence Force to incorporate support from the Business sector. The study focusses on the provision of fuel from business sector in the event of an armed attack.Our thesis is conducted from current military and civil defence capabilities, which have been under reconstruction for a couple of years.By conducting a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces, selected Public Agencies and the Business sector, we investigated if there is a will and identified preconditions and factors that we deem crucial for success.We applied a method of the analysis inspired by Grounded Theory and search for factors that can affect the different actors in this study. Results lead to different theories that are supported by existing organisational and inter organisational theories.Our conclusions are that in spite of great differences between the different actors’ properties, there are still good expectations within and between the actors to reach a common goal. However, at present there are limiting factors preventing exploring the position, such as the requirement for mandates and regulations to regulate responsibilities and tasks within, and between the military and the civilian defence.

Att Försvarsmakten och våra soldater i alla händelser har ammunition till sina vapen kan tyckas vara en självklarhet. Men att skapa de mest optimala och kostnadseffektiva förutsättningarna för att trygga försörjningen av all denna ammunition är en utmaning. Addera därtill att försörjningslösningen ska fungera i både fred, kris och i krig. Den viktigaste slutsatsen är att Försvarsmakten saknar en adekvat försörjningstrygghet inom finkalibrig ammunitionsförsörjning. Den nuvarande försörjningslösningen har enligt författarna inte en sammansatt helhet, som bygger på en genomtänkt och riskanalyserad design, som kan säkerställa tillgången av ammunition i fred, kris och i krig. Författarna har valt att kvalitativt utreda om Försvarsmaktens nuvarande försörjningslösning för finkalibrig ammunition är robust och motståndskraftig. Med en induktiv ansats har författarna genomfört djupintervjuer med respondenter inom både Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarsberedningen. Resultaten analyseras därefter deduktivt mot en referensram bestående av forskning inom riskhantering i försörjningskedjan, single- och dubbelloopslärande och tvärfunktionellt arbetssätt. Resultatet av den empiriska analysen är genomgående samstämmigt och tydligt. Det finns övergripande strategier och verktyg för att skapa goda förutsättningar, men det finns ingen genomtänkt och riskanpassad design och helhetslösning för hur hela försörjningslösningen ska fungera i fred, kris och i krig. Författarna ger avslutningsvis ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, vilka baseras på arbetets analys och slutsatser.

Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om. / The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.

SAMMANFATTNING Tid för förändring av krigföringens principer. Världen är i en konstant förändring, allianser bildas och överenskommelser tecknas. Detta har drivit omvärldsutvecklingen och globaliseringen till där vi är idag och där det militära maktmedlet används i syfte att uppnå politiska och religiösa målsättningar. Precis som världen har utvecklats så har även de militära styrkorna och vapensystem utvecklats. Att bli segrare i nästa konflikt är en innovationskraft som har drivit utvecklingen av den militära förmågan framåt runt om i världen. Krigen och konflikterna har fungerat som en testanläggning där vapensystem och den militära personalen prövas i strid. Erfarenheter från krigen har dragits och sedan implementerats i syfte att bli ännu starkare och militärt överlägsen.     Krigföringens principer, även kallade de militära grundprinciperna, är ett antal olika principer vilka syftar till att ge en vägledning i planering och genomförandet av militära operationer. Dessa principer togs fram och utvecklades under mitten av 1800-talet av militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini. Båda dessa militärteoretiker hade framgångar på slagfältet vilket gjorde att de fick genomslag för sina teorier. Dessa teorier har sedan, genom utbildning, applicerats på officerskårer världen över och på så sätt ”cementerats” fast och blivit en basplatta i militärteorin.  Dagens militärteoretiker, framförallt med en amerikansk anknytning, menar på att grundprinciperna är föråldrade på dagens slagfält. Principerna skrevs för att vinna ett lokalt slag på en begränsad plats, inte för att vinna ett krig som påverkar ett helt samhälle under en lång tid. Med en accelererande teknikutveckling och globalisering så har vissa av dessa grundprinciper blivit föråldrade och bör således omformuleras för att vara relevanta i en modern konflikt. Denna studie syftar till att undersöka om krigföringens principer, ur en svensk kontext, behöver förändras för att på ett mer adekvat sätt kunna möta en modern konflikt. Detta görs genom att undersöka utvalda amerikanska militärteoretikers teorier gällande vilka grundprinciper som är inaktuella och därmed behöver ersättas eller omformuleras. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks sedan om dessa nya grundprinciper kan återfinnas i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner vilket kan utgöra stöd för att dessa principer kan implementeras i en svensk kontext. Analysen och resultatet av denna studie påvisar att det finns grundprinciper vilka, ur en svensk kontext, är i behov av revidering för att på ett mer adekvat sätt vara applicerbara i en framtida konflikt. Vidare påvisar resultatet att dessa principer tydligt återfinns i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner. Dessutom har teknikutvecklingen spelat en stor roll i vidareutvecklingen av grundprinciperna, då den kan fungera som ett stöd och komplement till grundprinciperna. Således bör de militära grundprinciperna omformuleras alternativt revideras i svenska doktriner syftande till att göra det möjligt för Sverige att stå som vinnare i nästa konflikt. Nyckelord: Försvarsmakten, Krigföringens principer, teknisk utveckling, Militärstrategisk doktrin, Precision, Förskjutning, Överraskning, Modern krigsföring, Hybridkrigsföring. / ABSTRACT Time to change the principles of war. The world is under constant change, alliances and agreements are made. This has pushed the development and globalization to where we stand today, and the military force is used to achieve political and religious objectives. The armed military forces and weapon systems have been refined, just like the world has. The strive to win the next armed conflict has been an innovation force, pushing the augmentation of armed forces around the world. The wars and conflicts have served as test facilities, were weapon systems and personnel have been proven on the battlefield. Experiences from the battlefield have been implemented, with the purpose to achieve more military superiority.        The principles of war are principles that are meant to give guidance in the planning and implementation of military operations. These principles were created during the mid-19th century by the two military theorists Carl Von Clausewitz and Antoine-Henri Jomini. Both these military theorists had successful careers on the battlefield, contributing to the impact of their theories. These theories have been implemented in the education of officers worldwide, thereby forming a foundation in military theory.        Modern military theorists, especially from the US, states that the principles of war are outdated on the modern battlefield. The principles were written to win a battle in a constrained area, not for winning an entire war, affecting a whole society during a long period of time. With accelerating development of technology and globalization, some of the principles of war are outdated and should be rewritten or replaced to be relevant in a modern conflict.     The aim of this thesis is to examine if the principles of war, in a Swedish context, needs to be altered in order to confront a modern conflict more aptly. This is conducted through an examination of selected American military theorists’ theories in terms of which of the principles that are obsolete and in need of replacement or rephrasing. Swedish doctrines are then to be examined through qualitative content analysis in order to find wordings that can support the ability of these new principles of war to be implemented in a Swedish context. The analysis and result of this thesis demonstrates that there are principles of war that needs reformulation to be applicable on the battlefield of the future. Furthermore, the result demonstrates that these principles clearly are found in the Swedish doctrines writings. Also, the advancing technology has been a significant contributor in the development of the new principles of war, as a complement and support. The principles of war must be rewritten or changed in Swedish doctrines in order to enable Sweden to become the winner in the next modern conflict.           Keywords: Swedish armed forces, Principles of war, Technology development, Military Strategic Doctrine, Precision, Dislocate, Surprise, Modern Warfare, Hybrid Warfare.

<p>The Swedish Military Defence is about to make a large reorganization. Surplus, everything from tanks to personal underwear, enough to equip 800,000 soldiers will be destroyed or sold to the highest bidder. This thesis is a discourse analysis about the argumentation in media between the Military and the enthusiast, who are interested in military vehicles and military surplus.</p> / <p>Uppsatsen är en kartläggning och diskursanalys av den argumentation som förekommit i den mediala debatten rörande den svenska Försvarsmaktens avveckling av överskott. Morgondagens försvar ska vara baserat på kvalité istället för kvantitet. Från att ha haft ett försvar som omfattat omkring 800 000 personer under vapen i händelse av ofred ska det nya försvaret skäras ned till att omfatta omkring 200 000 personer. En mängd materiel, allt från stridsvagnar och underkläder, blir således överflödig. Försvarsmakten skall fram till utgången av 2004 ha genomfört omorganisationen. Tillvägagångssättet att avveckla överskottet varierar, destruktion, försäljning och som bistånd är exempel på avvecklingsalternativ. De olika tillvägagångssätten har fått kritik från olika aktörer som deltagit i debatten. Det opinionen reagerat på är att, i många fall, helt fungerande och ny materiel destruerats eller så har kritik riktats mot de olika försäljningsförfarandena som Försvarsmakten tillämpat. Uppsatsen undersöker aktörernas argumentering i debatten och försöker att analysera varför argumenteringen ser ut som den gör. </p>

<p>14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt</p><p> Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.</p><p>I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:</p><p>-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?</p><p>-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?</p><p>De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:</p><p>Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer.</p><p>-          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner.</p><p>-          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media.</p><p>-          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. </p> / <p>This essay - <em>Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health</em> – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the <em>Veteransoldatutredning’</em>s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission.</p><p>The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.</p>

<p>Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten.</p><p>Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst.</p><p>Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.</p><p>Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.</p><p>En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst.</p> / <p>The Swedish Armed Forces is an organization having difficulties achieving a higher representation of women, nationally as well as internationally. Since the founding of the United Nations Security Council Resolution 1325 in year 2000, which addresses the issue women, peace and security, the Swedish Government has formed an action plan demanding more women to be recruited to the Armed Forces. A variety of measures have been taken but women are still not even a minority among officers at only 4.7 percent. This thesis studies and compares the female representation in two missions to Afghanistan in 2008. The study is based on literature and statistics. The results do not attempt to picture a general image of the conditions applying to recruiting women, since the study is reduced to two missions in 2008. It can, however give some general indications since the statistics can be applied to the representation of women in the Swedish Armed Forces in general.</p><p>   The results show that the Swedish Armed Forces did not manage to recruit enough women to either of the missions in order to fulfil the demand set by the government. Never the less, this study shows that the Armed Forces was not far from reaching the goals set by the Swedish government in the category female officers. A possible explanation to the negative results is the way the recruitment process is constituted together with the lack of precise instructions concerning the recruitment of women.</p>