Sammanfattning Officersförbundet hade i januari 2022 en mycket hög anslutningsgrad på över 91 %, jämfört med snittet på den svenska arbetsmarknaden om ca 69 %. Det finns ett antal förklaringar till denna höga siffra och beroende på vem som svarar så ges de olika tyngd och betydelse. Några exempel på förklaringar är ett positivt grupptryck då en nöjd medlem är den bästa ambassadören ”det är klart att du ska bli medlem, det är ju alla” en annan är att de militära cheferna är med i samma fack som instruktörerna och soldaterna vilket verkar sammanhållande och skapar gemenskap, slutligen finns det många praktiska fördelar såsom bättre försäkringar, juridisk rådgivning och stöd samt en kompetent organisation som tar strid då AG bryter mot kollektivavtalet. Vi har observerat att trots den stora anslutningsgraden inom Officersförbundet har lokalföreningarna fått det allt svårare med tiden att attrahera nya och yngre medlemmar till att engagera sig ideellt i lokalstyrelserna och därmed kan den svenska modellen äventyras.  Vi har dessutom noterat att många förtroendevalda vittnar om personliga erfarenheter om att ha drabbats negativt med direkt koppling till sitt fackliga engagemang. Vad motiverar dessa människor, vilka drivkrafter får dem att stå upp mot arbetsgivarens vilja och beslut med risk för negativa konsekvenser då vissa chefer har svårt att skilja på roll och individ? Syftet med vår studie är att få fördjupad förståelse för vilka motivationsfaktorer för ideellt arbete som är framträdande hos militära fackliga företrädare inom Försvarsmakten. Studien utgår ifrån egna observationer i verkligheten och syftar till att tolka och förstå vad som motiverar officersföreningarnas förtroendevalda företrädare i styrelserna då vi bedömer att det lokala fackliga arbetet och dess ställningstagande kan påverkas av representanternas personliga motivation.  Vi har utgått från ett antal centrala styrdokument och rapporter som baskunskap och kompletterat denna med datainsamling genom intervjuer och enkätundersökning riktat till förtroendevalda fackliga företrädare inom Officersförbundet, centralt och lokalt.Empirin har sedan klustrats och analyserats utifrån individuell och organisatorisk nivå där vi bland annat tittat på inre och yttre motivation samt medlemsnyttan kopplat till hårda och mjuka fokusfrågor. Vi har i vår undersökning kommit fram till ett antal slutsatser som redovisas i kapitel 7, våra slutsatser grundas på resultatets tre teman och är exempelvis: Yttre och kontrollerad motivation är av underordnad betydelse för det ideella engagemanget medan inre och autonom motivation är direkt avgörande. Yttre motivation, eller kontrollerad motivation fungerar mindre bra på ideella som redan i grund och botten har ett engagemang för sitt ideella arbete. Inre motivation, eller autonom motivation är den/de starkaste och viktigaste motivationsfaktorerna för all verksamhet, i synnerhet den ideella. Upplevelsen av att göra något bra för någon annan och att vara del av något större (medlemsnyttan) är en viktig motivationsfaktor. Fackföreningarna behövs även i framtiden som en motpart till arbetsgivarorganisationerna för att bära den svenska modellen in i framtiden. / Abstract In January 2022, the Swedish officers' union (Officersförbundet) had a very high degree of affiliation of over 91 %, compared with the average in the Swedish labor market of about 69 %. There are a number of explanations for this high number and depending on who answers, they are given different weight and significance. Some examples of explanations are a positive group pressure, a satisfied member is the best ambassador "of course you should become a member, everybody are" another is that the military commanders are in the same union as the instructors and the soldiers which creates community, finally there are many practical benefits such as better insurance, legal advice and support as well as a competent organization that takes action when the employer violates the collective agreement. We have observed that despite the large degree of affiliation within Officersförbundet, the local trade union associations have found it increasingly difficult over time to attract new and younger members to engage voluntarily in the local boards and thus the Swedish model can be jeopardized. We have also noted that many elected representatives testify to personal experiences of having been negatively affected with a direct connection to their union involvement. What motivates these people, which incentives make them stand up against the employer's will and decisions with the risk of negative consequences as some commanders have difficulty distinguishing between role and individual? The purpose of our study is to gain an in-depth understanding of which motivating factors for non-profit work are prominant among military union representatives in the Armed Forces. The study is based on our own observations and the aim is to interpret and understand what motivates the officers' associations' elected representatives on the boards as we assess that the local union work and its position can be influenced by the representatives' personal motivation.  We have used a number of central documents and reports as basic knowledge and supplemented this with data collection through interviews and surveys aimed at elected union representatives within the Officersförbundet, at central and local level.The empirical data has been clustered and analyzed on the basis of individual and organizational level, where we have looked at internal and external motivation as well as the membership benefits linked to hard and soft focus questions. In our research, we have come to a number of conclusions that are presented in Chapter 7, ourconclusions are based on the three themes of the results and are, for example:  External and controlled motivation is of secondary importance to the non-profit engagement while internal and autonomous motivation is directly decisive. External motivation, or controlled motivation works less well on nonprofits that already basically have a commitment to their nonprofit work. Internal motivation, or autonomous motivation is the strongest and most important motivator(s) of any activity, especially the non-profit. The experience of doing something good for someone else and being part of something bigger (the benefit of the member) is an important motivating factor. The unions are also needed in the future as a counterpart to the employers' organisations in order to carry the Swedish model into the future.

Vi har studerat cyberdomänen i perspektivet från en officer och vad denne förväntas kunna om och implementera ur cyberdomänen på sitt system. Studien är genomförd med fokus mot förståelse för utmaningen och komplexiteten som kommer av att integrera civilt dominerad verksamhet i en militär organisation. Vi har antagit en induktiv ansats med kvalitativ metod genom intervjuer och litteraturstudier. Under tiden som studien genomfördes skedde den ryska invasionen av Ukraina, vilket gav ytterligare bidrag till den empiriska delen av studien när cyberområdet hamnade än mer i fokus. Utgångspunkten för analysen har varit tidigare professionsforskning med fokus på officersprofessionen samt forskning som beskriver cyberområdet och dess komplexitet. Analysen är baserad på de kategorier som framkommit i den data som insamlats. Vid studiens slutförande framkommer behovet av att samtliga blivande, och till viss del nuvarande, officerare erhåller en förståelse för cyberdomänens möjlighet till påverkan på eget system. För att möta områdets komplexitet och kunna utbilda inom behöver styrdokument och utbildningsunderlag utvecklas parallellt. Författarna uppfattar att det militära systemet genomgår en teknikutveckling i vilken cyberdomänens framväxt gör sig mer påträngande för varje dag som går. Stora förändringar som får påverkan på stridsfältet har skett tidigare genom historien och kommer med stor sannolikhet även ske i framtiden, vilket organisationen behöver förhålla sig till. / We have studied the cyber domain in the perspective of an officer and what an officer is expected to know about and implement from the cyber domain on current technical systems. The study is conducted with a focus on understanding the challenge and complexity that comes from integrating civilian-dominated activities into a military organization. We have adopted an inductive approach with qualitative methods through interviews and literature studies. During the course of the study, the Russian invasion of Ukraine took place, which made further contributions to the empirical part of the study when the cyber field came into even more focus. The starting point for the analysis has been previous professional research with a focus on the officer profession as well as research that describes the cyber field and its complexity. The analysis is based on the categories that emerged in the data collected. Upon completion of the study, the need arises for all forthcoming, and to some extent present, officers to gain an understanding of the cyber domain's ability to influence current technical systems. In order to meet the complexity of the area and be able to handle education, regulatory documents and training documents need to be developed in parallel. The authors perceive the armed forces is undergoing a technological and organizational military reform in which the emergence of the cyber domain is becoming more intrusive with each passing day. Technological advancements have taken place earlier in history and will in all probability also take place in the future, which the organization needs to relate to.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.

Rapporten utforskar möjligheten till implementering av prediktivt underhåll genom maskininlärning för markfordon i svenska Försvarsmakten. Undersökningen syftade till att finna nya metoder att planera och bedriva underhåll av militära fordon. Detta baserades på en litteraturstudie där civila och militära tillämpningar av maskininlärning granskades. Därefter analyserades empirin utifrån Kent Anderssons teori om militär nytta.  Analysen visar att det ur en teknologisk synpunkt skulle vara möjligt att implementera maskininlärning för prediktiva analyser av underhåll i militära fordon. Däremot tillkommer många utmaningar kopplade till datainsamling, interoperabilitet, cybersäkerhet, krav på höga kompetenser och ett behov av avancerade algoritmer. Militär verksamhet präglas även av mycket osäkerhet och fordon nyttjas i väldigt varierande miljöer. Detta försvårar omständigheterna för en AI att förutspå framtida utfall.  För att prediktiva analyser skulle kunna nyttjas effektivt skulle Försvarsmakten behöva ändra sitt förhållningssätt till materielunderhåll. Vidare forskning är emellertid nödvändig för att undersöka en faktisk implementering, eller ett maskininlärningssystems fullständiga militära nytta. / This work explores the possibility of implementing predictive maintenance through machine learning for ground vehicles in the Swedish Armed Forces. The investigation aimed to find new methods for planning and carrying out maintenance of military vehicles. This was based on a literature review that reviewed civilian and military applications of machine learning. The empirical data was then analyzed based on Kent Andersson's theory of military utility.  The analysis shows that from a technological point of view it would be possible to implement machine learning for predictive analysis of maintenance in military vehicles. However, there are many challenges linked to data collection, interoperability, cyber security, requirements for high skills and a need for advanced algorithms. Military operations are also characterized by a lot of uncertainty and vehicles are used in very varied environments. This makes it difficult for an AI to predict future outcomes.  For predictive analyzes to become a reality, the Swedish Armed Forces would have to change their approach to maintenance. However, further research is necessary to investigate an actual implementation and the full military utility of a machine learning system.

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till.  Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad.  Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land.  Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt.  Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället.  Studien resulterade till följande slutsatser:  De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring och en förstärkning av Försvarsmaktens varumärke ökar ungdomars motivation. Individen påverkas av vänners inställning och åsikter, det beror på rädslan att hamna utanför gemenskapen. Detta påverkar motivationen hos unga att mönstra och göra värnplikt. En ökad kunskap och förståelse om hur mönstring och värnplikt bidrar till att skydda landet ger ungdomar en högre motivation. Meriterande utbildning och ekonomiska bidrag ger unga en ökad motivation till mönstring och värnplikt Det som gör ett land värt att försvara är individens eget behov och detta väger tyngre än landets. / Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation.  The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases.  This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country.  The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training.  This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society.  The study resulted in the following conclusions:  The most significant role models, according to this study, are the respondents’ parents, and they have a significant impact on their motivation. A stronger connection to the public and enhancing the Swedish Armed Forces’ brand increases motivation among young people. The individual is influenced by friends´ attitudes and opinions, which is due to the fear of being excluded from the community. This affects the motivation of young people to muster and do basic training. Increased knowledge and understanding of how conscription and military service contribute to protecting the country led to higher motivation among young individuals. Recognizing educational achievements and providing financial support enhance motivation for mustering and do basic training. What makes a country worth defending is the individual´s own need, and this weighs more than the country´s.

Vissa yrkesofficerare slutar alltför tidigt i Försvarsmakten. Andra börjar för sent. Yrkesofficeren är idag inte bunden av något tidskontrakt, vilket skapar oreda när den enskilda medarbetaren kan välja att sluta när som helst. Denna experimentella studie avhandlar vad som skulle förmå en yrkesofficer vid Livregementets husarer (K3) att skriva på ett kontrakt som binder individen till förbandet under sju års tid. Kontraktet som stipuleras innehåller bl a följande delar: det gäller för sju år, regementschefen har full handlingsfrihet med yrkesofficeren men man är fortfarande arbetstidsreglerad. Vissa förmåner tar man del av direkt, medan andra utfaller efter ett fullgjort kontrakt. Vår forskning utgår från ett hermeneutiskt paradigm med en experimentell ansats. Metoden som används för insamling av empiri är en fokusgrupp med respondenter ur K3. Referensramen utgörs av tre olika teorier: Etzionis styrformer för organisationer, Pinks X- och I-teori, samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Slutsatserna innehåller tre delar: Det behövs nya villkor samt förmåner för att yrkesofficeren ska vilja skriva på kontraktet.Yrkesofficer måste inte vara en tillsvidareanställning.Gemenskapen, kulturen och samhällsnyttan är det som attraherar till yrket, men det är de varierande arbetsuppgifterna och möjligheten att planera sitt liv som skapar fortsatt motivation. Studien avslutas med rekommendationer till både Försvarsmakten och till Livregementets husarer, eftersom det skiljer sig i hur komplexa rekommendationerna vore i införande. / Some officers quit their career within the Swedish Armed Forces too early. Others enter theirs too late. The Swedish officer is not bound by a contract, thus s/he can quit at any time they choose. This experimental study asks the question of what would induce an officer at the Life Regiment Hussars (K3) to sign a seven year long binding contract. The contract would span seven years, would grant the regimental commanding officer full freedom of action with the officer, who would still be subdued to regulations considering work hours. Some benefits would be provided throughout the contract time, while others would occur after fulfillment of the contract. Our research springs from a hermeneutic paradigm with an experimental approach. The method used to gather data is a focus group, with participants from Life Regiment Hussars (K3). Our frame of reference is based on three theories: the organizational powers by Etzioni, the X- and I-theories by Pink, and the Self-determination theory by Deci and Ryan. We have come to the following three conclusions: New terms and benefits are required to induce the officer to sign the contract.Being an officer does not require permanent employment, which it does today.The camaraderie, the culture and the higher purpose are what attracts people to become officers, but it is the variation of tasks and the possibility to organize one’s life which contribute to continued motivation. The study ends with recommendations divided between the Swedish Armed Forces and the Life Regiment Hussars, because they differ in how complex they would be to introduce.

Inledning: Det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina har lyft fram behovet av militär internationell samverkan. Den svenska regeringen beslutade om ett medlemskap i NATO och Sverige blev fullvärdig medlem den 7 mars 2024. Försvarsmakten har lång erfarenhet av samarbete med NATO och andra allierade länder, men det samarbetet har inte inneburit samma typ av kravställning som ställs för en medlemsstat. Ett NATO-medlemskap i denna kontext innebär att lagar och förordningar kan behöva anpassas och Försvarsmakten kan uppleva ett behov av att justera sina styrande dokument. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka om den organisatoriska riskhanteringen är en del av målstyrningen inom Försvarsmakten och om inträdet i NATO kan komma att påverka Försvarsmaktens organisatoriska riskhantering. Metod: En kvalitativ studie som till del är jämförande och en innehållsanalys mellan Försvarsmaktens och NATO:s riskhanteringsdokument. Materialet består av styrande dokument som beskriver den organisatoriska riskhanteringen samt den övergripande organisatoriska styrningen i respektive organisation. Semistrukturerade intervjuer av tjänstemän inom Försvarsmakten har också genomförts. Data kategoriserades sedan tematisk med hjälp det av utmaningar och framgångsfaktorer kopplat till kapacitetsutveckling och tolkades utifrån dessa samt teorin riskstyrning. Resultat:  Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader mellan Försvarsmaktens och NATO:s riskhanteringsdokument, samt att riskhanteringen är beskriven i relation till Försvarsmaktens uppdrag och mål. Respondenterna bekräftar och ger en djupare inblick i Försvarsmaktens riskhantering. Slutsatser: Resultatet visar på att den organisatoriska riskhanteringen är en del av målstyrningen. Dock framkommer det att det finns utmaningar bland annat politiskt. Skillnaderna mellan Försvarsmaktens och NATO:s riskhanteringsdokument visar även att dessa kan komma att påverka Försvarsmakten i form av ställningstagande och eventuell anpassning av styrande dokument. / Introduction: The Russian Federation’s war of aggression against Ukraine have altered the security environment and have highlighted the need for military international cooperation. The Swedish government decided that Sweden would apply for NATO membership and Sweden became a full member on March 7, 2024. The Swedish Armed Forces have a long experience of cooperation with NATO and other allied countries, but that cooperation has not entailed the same demands that of its member states. NATO membership in this context means that laws and regulations may need to be adapted and the Swedish Armed Forces may experience a need to adjust their governing documents. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate whether the organizational risk management is part of the management by objectives within the Swedish Armed Forces and whether the entry into NATO may affect the Swedish Armed Forces' organizational risk management. Method: A qualitative comparative and content analysis study between the Swedish Armed Forces' and NATO's risk management documents. The material consists of governing documents that describe the organizational risk management as well as the overall organizational management, in each organization. Semi-structured interviews of officials within the Swedish Armed Forces have also been conducted. The data was then categorized thematically using challenges and success factors linked to capacity development and interpreted based on these and the theory of risk governance. Results: The results show that there are similarities and differences between the Swedish Armed Forces' and NATO's risk management documents, and that risk management is described in relation to the Swedish Armed Forces' missions and goals. The respondents confirm and further describe the Swedish Armed Forces' risk management. Conclusions: The results show that organizational risk management is part of goal management within the Swedish Armed Forces. However, it appears that there are challenges, political ones among other things. The differences between the Swedish Armed Forces' and NATO's risk management documents also show that these may affect the Swedish Armed Forces in terms of taking a position towards these differences and possible adaptation of governing documents.

Försvarsmakten har genomfört en HR-transformation enligt en modell som har fått stor spridning i såväl Sverige, som internationellt. Det finns likheter i hur andra organisationer har hanterat motsvarande förändringar, och det väcker frågor kring beslutsfattande i en organisatorisk kontext. Studien syftar till att få förståelse för beslutsprocessen inför Försvarsmaktens projekt HR-T, vilket gjorts genom att undersöka vilka faktorer som har påverkat processen och därmed det slutliga valet av alternativ.  Studien är en kvalitativ dokument- och intervjustudie, där såväl interna som officiella projektdokument analyserats tillsammans med data från intervjuer av personer knutna till projektet. Våra slutsatser är att beslutsprocessen påverkats av faktorer och ett handlande enligt institutionell teori, en homogenisering orsakad av extern jämförelse samt nyttjandet av konsulter. / The Swedish Armed Forces have completed an HR transformation in accordance with a model that has spread worldwide as well as in Sweden. There are similarities regarding how organizations have handled these changes which also raise questions on organizational decision-making. The purpose of this study is to gain an understanding of the decision-making process leading up to project HR transformation of the Swedish Armed Forces. This has been accomplished by researching factors that have affected the process and thereby the final choice of alternative. This study is a document- and interview-based qualitative study where data from both published and unpublished documents combined with data collected from interviews with respondents affiliated with the project, have been analyzed. Our conclusions are that the decision-making process has been affected by factors and actions in accordance with institutional theory, which is a conforming due to external comparison and the use of external consultants.

Denna uppsats undersöker intentionen att använda smarta enheter i tjänst hos personal i Försvarsmakten, som är en organisation med högt behov av verksamhetssäkerhet. Verksamhetens säkerhet är direkt beroende av hur personal inom verksamheten agerar utifrån ett säkerhetsperspektiv. Syftet är att belysa hur Försvarsmakten förmedlar informationssäkerheten kring smarta enheter och hur personalen påverkas utifrån det. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med två olika grupper. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av Protection Motivation Theory (PMT) och General Deterrence Theory (GDT) i syfte att belysa vad det är som avgör personalens beteende. Teorierna utgår från att beteendet påverkas av rädsla för sanktioner eller för hot mot verksamhet och individ. Resultatet visar att aspekter från de båda teorierna är närvarande hos personalen och att det som påverkar den enskildes agerande beror på vilken information organisationen delgett och individernas personliga uppfattningar. Personalen är medveten om de risker som följer av användningen av smarta enheter, men enheterna används ändå i stor utsträckning. Faktorer som spelar in i intentionen är kunskapsnivån, befattningen individen besitteroch arbetsområdet individen verkar inom. / This paper examines the intention to use smart devices by staff in the Swedish Armed Forces,which is an organization with a high need for operational security. The security of the business isdependent on how staff within the business behave, in a security perspective. The purpose is toelucidate how the Swedish Armed Forces conveys information security regarding smart devicesand how their staff are affected. The empirical material has been collected through a qualitativecase study in the form of semi-structured interviews with two different groups. The results areanalyzed using a theoretical framework consisting of Protection Motivation Theory (PMT) andGeneral Deterrence Theory (GDT) in order to elucidate what determines the behavior of the staff.The theories are based on the fact that behavior is affected by fear of sanctions or threats to thebusiness and individuals. The result shows that aspects in both theories are present in the staffbehavior. What influences the individual's actions depends on what information the organizationhas shared and the personal perceptions of the individuals. Factors that play into the intention arethe level of knowledge, the position the individual possesses and the area of work the individualoperates within.

The Defence Commission has proposed that the Swedish Armed Forces once again will be assigned the main task of defending Sweden against an armed attack. Defence against an armed attack has gained more focus since the defence decision 2015 and prior to the upcoming defence decision it is even more emphasized. Are the politics and the Swedish Armed Forces in agreement regarding the meaning and implications of this on basis of contemporary threats? The overall aim of the study is to understand the interaction between politics and the Swedish Armed Forces in the designing and shaping of the Swedish Armed Forces. This study has a starting point in the prelude to the planned political defence decision 2020 and aims to understand some of this major context. It is focusing on identifying the coherence between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces’ military strategic leadership in terms of the meaning of an armed attack being the primary basis of designing and shaping the Swedish Armed Forces. In addition, important factors that have an impact on the interaction between politics and the Swedish Armed Forces are identified. The empiricism is taken from international law, the military strategic doctrine of the Swedish Armed Forces, reports from the Defence Commission and interviews with members of the Defence Committee and the military strategic leadership of the Swedish Armed Forces. The results show that there is lack of coherence within the Defence Committee as well as between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces regarding the meaning of the proposed main task to the Swedish Armed Forces and how it should relate to other tasks. There is an illusion regarding the definition of an armed attack. In reality it is the government that, under constitutional responsibility, defines an armed attack when there is an act of aggression. In addition, it is identified that it is suitable to mutually improve trust between politics and the Swedish Armed Forces by increasing knowledge of each other's realities. / Försvarsberedningen har föreslagit att Försvarsmakten åter ska få huvuduppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvar mot väpnat angrepp har fått ett allt större fokus sedan försvarsbeslutet 2015 och inför det kommande försvarsbeslutet föreslås en ytterligare inskärpning. Är politiken och Försvarsmakten överens om innebörden utifrån samtidens hot? Studiens övergripande syfte är att förstå samspelet mellan politiken och Försvarsmakten i utformningen och inriktningen av Försvarsmakten. Studien tar avstamp i förspelet inför det planerade försvarsbeslutet 2020 och tar sikte på att förstå en del av detta stora sammanhang genom att fokusera på att identifiera samstämmigheten mellan försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning om innebörden av att väpnat angrepp ska vara dimensionerande för Försvarsmaktens inriktning. Därtill identifieras viktiga faktorer som påverkar samspelet mellan politiken och Försvarsmakten. Empirin är hämtad från internationell rätt, Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, försvarsberedningens rapporter samt intervjuer med försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning. Resultatet visar på att det saknas samstämmighet såväl inom försvarsutskottet som mellan försvarsutskottet och Försvarsmakten avseende innebörden av Försvarsmaktens föreslagna huvuduppgift samt hur den ska förhålla sig till övriga uppgifter. Det råder en illusion om innebörden av ett väpnat angrepp. I verkligheten är det regeringen som under konstitutionellt ansvar fastställer vad som är ett väpnat angrepp när en aggressionshandling sker. Därtill identifieras lämpligheten av att ömsesidigt förbättra förtroendet mellan politiken och Försvarsmakten genom att öka kunskapen om varandras realiteter.