Today’s society is adapting to reduce the climate footprint which is why the Swedish Armed Forces is expected to revise its use of fossil fuel. The choice of fuel is not obvious, and this report aims to examine the possibilities and limitations for a few renewable fuel’simplementation in the Swedish Armed Forces. Based on Moche Kress logistics concept an analyzing tool were created. The analyzing tool is based on the category’s economy, industry/engine technology, technology/characteristics, inventory, storage facilities and transports. Methods used is a mixture of document collection and interviews with an expert in the area of alternative fuels and combustion engines. The renewable fuels analyzed are FAME, HVO, biogas and DME. Results of the analysis show that FAME has a relative low cost for production, only requires small-scale modifications in engines, the domestic production is expected to expand and is interoperable with the current supply chain. The biggest limitations are the bad qualities regarding cold temperatures and can’t be stored longer periods of time. HVO has a bit higher production cost but has good qualities even in colder temperatures, high energy density, can beused in all diesel engines after an approval from the manufacturer and can be implemented incurrent infrastructure as well as supply chain. Raw materials consist on the other hand largely from palm oil production. Biogas has a relatively high production cost, low energy density, requires extensive renovations/installations of engines/fuel systems and can neither be implemented in current infrastructure nor supply chain. Positive features are its good qualities in cold temperatures and big part domestic production. DME also has good qualities in cold temperatures but requires a new injection system and a new tank, can’t be implemented in neither current infrastructure nor supply chain and is not produced anywhere globally today. Based on the results from the analysis HVO were concluded as the most realistic alternative for the Swedish Armed Forces. Further conclusions were that FAME is not the best alternative and neither biogas nor DME were estimated as a realistic choice today. The last conclusion of the analysis is that none of the alternatives had possible self-sufficiency in Sweden as of now. / Mot bakgrund av att samhället ställer om till att bli mer klimatpolitiskt hållbart förväntas ett drivmedelsbyte vara aktuellt för Försvarsmakten. Vilket drivmedel som är aktuellt för detta är inte självklart och detta arbete syftar till att undersöka vilka förutsättningar ett antal förnybara drivmedelsalternativ har för implementering i Försvarsmakten. Utifrån Moche Kress logistikkoncept togs ett analysverktyg fram som utgår från kategorierna ekonomi, industri/motorteknik, teknologi/egenskaper, lagerhållning/tillgänglighet, infrastruktur för lagerhållning och transporter. Empiri samlades därefter in via en dokumentinsamling samt intervjuer med en expert inom alternativa drivmedel och förbränningsmotorer. Alternativen som analyserats är FAME, HVO, biogas och DME. Resultat av analysen var att FAME har en relativt låg produktionskostnad, enbart kräver mindre anpassningar i motorer, har inhemsk produktion som förväntas expandera och kan implementeras i befintlig försörjningskedja. Största begränsningarna är att det har begränsade köldegenskaper samt låg lagringsbeständighet. HVO har en något högre produktionskostnad men goda köldegenskaper, högt energiinnehåll, kan nyttjas i samtliga dieselmotorer efter tillverkarens godkännande och kan implementeras i befintlig försörjningskedja respektive infrastruktur. Råvaror kommer dock till stor del från palmoljeproduktion. Biogas har en relativt hög produktionskostnad, lågt energiinnehåll, kräver omfattande renoveringar/installationer av motorer/bränslesystem och kan inte implementeras i varken befintlig försörjningskedja eller infrastruktur. Det har dock bra köldegenskaper och hög andel inhemsk produktion. DME har bra köldegenskaper, men kräver nytt insprutningssystem och ny tank, kan inte implementeras i dagens försörjningskedja eller infrastruktur och produceras ingenstans i världen idag. Utifrån analysens resultat bedömdes HVO som det mest realistiska alternativet för Försvarsmakten. Utöver det bedöms inte FAME som mindre fördelaktigt, och biogas respektive DME som orealistiska alternativ i dagsläget. Den sista slutsatsen av analysen var att inget alternativ medger självförsörjning i Sverige idag.

The military has always been viewed as something very masculine. In order to evolve as an institution, Försvarsmakten, as with many institutions, need to keep up with current norms and changes to gender equality and implement these in the structure of the institution. This ideal type analytical paper investigates the changes of norms and quantitative and qualitative measures taken by Försvarsmakten in order to implement gender integration into their institution. It examines Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 as a main source and applies concept from feminist political theory and new institutionalist theory in order to determine if there has been a feminization in the institution based on the measures taken both qualitative and quantitative and changes in norms. Feminization of the institution has taken place as is shown by the qualitative and quantitative measures taken as well as by the norm changes.

Totalförsvar är en verksamhet vars syfte är att bistå samhället vid kris och krig och består av både militärt- och civilt försvar. Syftet med den föreliggande studien är att ge en djupare förståelse för den rådande samverkan mellan Försvarsmakten, Hemvärnet och det civila försvaret ur ett totalförsvarsperspektiv. Totalt intervjuades åtta respondenter och datamaterialet analyserades induktivt med hjälp av den klassiska versionen av Grundad teori-metoden. Efter analysens genomförande valdes teorin om Collaborative Governance som slutligen jämfördes med resultatedelen och där operationaliseringen skedde först i diskussionskapitlet. Analysen av genomförda intervjuer resulterade i följande kärnvariabel: samverkan mellan ovannämnda tre aktörer kan förstås genom en aktörssynkroniserande process där man å ena sidan arbetar för en återuppbyggnad och ett upprätthållande av totalförsvarsförmågan i Sverige med ambition att kunna verka i kris och krig. Kärnvariabeln Aktörssynkronisering byggs vidare upp av tre överkategorier: Gynnsamma faktorer, Ogynnsamma faktorer och Förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga som presenteras närmare i resultatavsnittet. Resultatet diskuteras teoretiskt och empiriskt mot bakgrund av tidigare forskning. Mycket av tidigare forskning kan bekräftas av den nuvarande studien, med den grundade teorin med dess kärnvariabel i spetsen, vilken gestaltas i NIDAS triangelteori för samverkan. Teorin är i sig ett unikt teoretiskt bidrag. Uppsatsen avslutas med ett antal förslag för fortsatt forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur diskursen ser ut på diverse försvarsbloggar gällande kvinnor inom försvarsmakten. Med hjälp av textanalys så redogör uppsatsen för hur motståndet mot dessa kvinnor framstår och hur detta motstånd yttrar sig. Studien kommer även att identifiera vilka som främjar detta motstånd mot kvinnorna inom försvarsmakten. För att visa att det faktiskt är en skillnad på att vara kvinna inom försvarsmakten samt att motstånd existerar har teorierna Hirdmans genuskontrakt, Connells hegemoniska maskulinitet, Björks likhetsfeminism, Ås härskartekniker och Millets patriarkatet används för att förstå detta. Textanalys som metod användes för att analysera hur diskursen ser ut på bloggar knutna till försvarsmakten och metoden användes primärt för att identifiera olika mönster på bloggarna. Uppsatsen analyserar både diskurs som belyser hur det pratas om kvinnor inom försvarsmakten och språk, ordval och formuleringar som visar hur motståndet mot dessa kvinnor yttrar sig. Resultatet visar att motstånd existerar på ett organisatoriskt plan, på ett samhällsplan och även på individ nivå. Motståndet yttrar sig olika i de olika teman som presenteras men motståndet yttrar sig kontinuerligt emot kvinnor. Ett motstånd som många gånger riktar sig emot kvinnor endast för att de utmanar Försvarsmaktens maskulina värld.

By using a poststructural discourse analysis, this study aims to investigate how the Swedish Armed Forces formulates the preventive work against discrimination due to sexual orientation and transgender identity or expression. The aim is to also bring knowledge of how the preventive work affect the work environment and the possible consequences for LGBTQ-people within the organisation.  The method “What’s the problem represented to be” by Carol Bacchi is used to analyse the chosen material of policies and qualitative interviews to find out what shapes the preventive work, how it has come about and the effects on different groups in the organisation. Theoretical concepts as hegemonic masculinity, queer, heteronormativity, peripheral inclusion and homonationalism is used as theoretical frame and applied throughout the method. This study shows preventive work tend to focus on Pride and attitudes, rather than questioning structures within the organisation. As result, the heteronormativity and hegemonic masculinity within the organisation is not disrupted and LGB-people in the organisation still perceive homophobic tendencies as part of the work environment.

Som en följd av Försvarsmaktens brist på officerare har Försvarsmakten skapat ett snabbspår in till officersyrket via en särskild officersutbildning (SOFU). SOFU har funnits sedan 2017. I dagsläget finns det begränsat med forskning på vad som lockar människor att söka utbildningen. Syftet med denna studie var att undersöka vad som attraherar människor med en akademisk examen att karriärväxla och utbilda sig till officer, samt vad som sedan motiverar dem att stanna i officersyrket. Metoden för studien är en kvalitativ metod baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Analysen av resultatet är genomförd via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev tre kategorier vilka kronologiskt presenterar respondenternas; attraktion till officersyrket, deras beslut till karriärväxling samt deras motivation till att stanna i officersyrket i framtiden. Militär bakgrund var en avgörande faktor till att respondenterna fick kännedom om, och sökte till utbildningen. För att nå efterfrågad kompetens behöver Försvarsmakten öka kännedomen om SOFU både tidigt hos soldater under grundutbildning, men även riktat mot det civila. Det som attraherade till yrket var att Försvarsmakten erbjöd något som respondenterna saknade i sina civila arbeten i form av främst; bra gemenskap, roliga arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter. Slutsatsen är att i dagsläget är en militär bakgrund grunden för att hitta utbildningen, och faktorerna som attraherar till yrket är även de faktorer som sedan motiverar dem att stanna. / The Swedish armed forces (SAF) have shortage of officers, as a result of that, the SAF have created a fast-track to the officer profession through a special officers program.  The special officers program started in 2017 and there is not much research to find in what attracts individuals to apply to the program. The purpose of this study is to research what attracts individuals with a higher academic degree, to change profession and study to become an officer, and what later motivates them to continue in the profession. The method of the study is through a qualitative method based on four semi structured interviews. The analysis of the result is based on a qualitative content analysis. The result of the study is three categories, which in a chronologically order presents; the respondents attraction to the profession, their decision to change career and what motivates them to continue in the profession. Today military background is a vital factor for the respondents to find knowledge of, and to apply for the education. In order to reach the competence required the SAF need to increase the knowledge of the special officers program in an early stage with the conscripts and direct it outside the SAF towards the civilian world. What attracted respondents to the profession was that the SAF could offer something that they could not find in their civilian jobs in form of; a community, enjoyable duties and good professional development opportunities. The conclusion of the study is that today a military background is a key factor towards the special officers program and what motivates to the profession is also what motivates to stay in the profession.

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. / Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen, vilken påverkas i stor utsträckning av officerarnas ledarskap. Utvecklande ledarskap är ledarskapsmodellen som tillämpas i Försvarsmakten och den karaktäriseras av att ledaren uppträder som ett föredöme som inspirerar och motiverar. Ledaren stimulerar delaktighet, ger stöd och konfronterar i ett gott syfte. Den gemensamma och viktigaste tiden i en officers ledarskapsutveckling torde vara de tre år individen studerar vid Officersprogrammet (Försvarshögskolan) och genomför Försvarsmaktstid (MHS Karlberg, Försvarsmakten). I denna uppsats utreds under vilka betingelser en blivande officers ledarskap utvecklas under officersutbildningen. Kadetterna läser ledarskap i officersutbildningen dels genom akademiska studier vid Försvarshögskolan, dels genom ledarskapsutbildning i Försvarsmakten. Ledarskapet utvecklas även genom handledning och feedback av mentorer samt egen reflektion. Dessutom träffar kadetterna många föredömen att ta efter, i form av chefer, lärare och mentorer. Vår empiri visar att ledarskapskurserna vid Officersprogrammet ger en bra teoretisk kunskapsgrund för att förstå ledarskapsteorier och modeller. Dock innehåller utbildningen för lite praktisk tillämpning och övning, särskilt med extern trupp. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger kadetterna möjlighet att sätta teoretisk utbildning i en militär kontext, men möjligheterna skiljer sig åt mellan olika VFU-skolor. Handledning från mentorer är ett viktigt verktyg i kadetternas ledarskapsutveckling och kvaliteten på denna håller inte alltid önskad nivå, på grund av personalbrist, personalomsättning eller att mentorn inte är lämplig. Det finns bra föredömen vid officersutbildningen, men även exempel på motsatsen. Ledarskapsutbildningarna håller hög kvalitet och ger en bra teoretisk grund, men vi rekommenderar att det genomförs en översyn av officersutbildningen i syfte att öka praktisk tillämpning av ledarskap. Mentorernas roll är viktig och vi anser att Försvarsmakten bör prioritera bemanning vid Kadettbataljonen och även bibehålla den förberedande utbildningen ”termin 0”. Vi rekommenderar att mentorernas roller och arbete utvärderas samt att arbetsuppgifter och ansvar tydligare dokumenteras. Vad avser kopplingen mellan Försvarshögskolans och Försvarsmaktens utbildningsdelar inom ledarskap, rekommenderar vi att det införs löpande samordningsmöten. Vår slutsats rörande kadetternas medinflytande över utbildningarna är att man bör fortsätta genomföra utveckling av kurser med stöd av de studerandes kursvärderingar och studeranderepresentanter, men att den begränsade möjligheten att påverka kursers innehåll innevarande år, är i sin ordning. / The Swedish Armed Forces’ most valuable resource is personnel, which is greatly influenced by the officer’s leadership. Transformational leadership is the leadership model applied in the Armed Forces and it is characterized by the leader acting as a role model who inspires and motivates. The leader stimulates participation, provides support, and confronts for a good cause. The common and most crucial time in an officer's leadership development is probably the three years the individual studies at the Officers' Programme majoring in War Studies (The Swedish Defence University) and completes the Armed Forces period (Military Academy Karlberg, Swedish Armed Forces). This essay investigates the conditions under which a prospective officer's leadership is developed during officer training. The students study leadership in officer training, partly through academic studies at the Swedish Defence University, and partly through leadership training in the Armed Forces. Leadership is also developed through self-reflection and development with the support of mentors who supervise and provide feedback. In addition, the cadets will gain many role models to follow, in the form of managers, teachers and mentors. Our empirical evidence shows that the leadership courses at the Officers’ program provide a good theoretical knowledge base for understanding leadership theories and models. However, the training includes too little practical application and practice, especially with external squads. The company-based training gives the cadets the opportunity to put theoretical training in a military context, but the possibilities differ between different schools. Supervision from mentors is a useful tool in the cadets' leadership development and the quality of this varies, depending on staff shortages, staff turnover or that the mentor is not suitable. There are good examples in officer training, but also examples of the opposite. The leadership training is of high quality and provides a good theoretical basis, but we recommend that a review of the officer training be carried out to increase the practical application of leadership. The role of the mentors is important, and we believe that the Armed Forces should prioritise staffing at the Cadet Battalion and also maintain the preparatory training "semester 0". We recommend that the mentors' roles and work are evaluated, and that tasks and responsibilities are documented more clearly. About the connection between The Swedish Defence University’s and the Swedish Armed Forces' training parts in leadership, we recommend that ongoing coordination meetings be introduced. Our conclusion regarding the cadets’ co-influence over the educations is that the development of courses should be continued with the support of the students' course evaluations and student representatives, but that the limited opportunity to influence the course content this year is in order.