This interdisciplinary study shows that because of the changing demands from consumer caused by the growing influence of the internet and file-sharing the Nordic Gaming industry is going through an economic evolution. This result was derived by using qualitative questionnaires directed towards Gaming industry decision makers in the Nordic region combined with critical discourse analysis based on the methodology of Norman Fairclough, using theories of different characters to understand the field. In this thesis the case of the Nordic Gaming industry is used to assert that because of changing demands of consumers and an ever growing piracy movement, societies are evolving into transitional economies where it is increasingly harder to sell products consisting of pure information.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar. Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut? Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund. Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar. I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation. / The purpose of the study is to see how the social services whit their child welfare inquiries can be a part in maintaining the gender specific norms, expectations and values. Our research questions are: How does the discourse about boys look; how are the boys described and valued in the inquiries? How does the discourse about girls look; how are the girls described and valued in the inquiries? What are the differences between the genders? Our theoretical base is social construtivism and gendertheory. This is a qualitative study and critical discourse analysis is our method of choice. Our material is 14 child welfare inquiries made by social services, half of them are about girls and half about boys. In the analyse we have come to the conclusion that the focus in the girl inquiries differs some what from where the focus in the boy inquiries lays. When investigating the girls there social intercourse and sexual relations make out a big part of the texts, the later isn’t even mentioned in the boy inquiries. We do however find that the differences have changed in comparison with the previous research that’s presented in our study where it emphasized that girls are perceived as passive objects and the boys as active subjects. We have in our material been able to see that both boys and girls are perceived as subjects, but also objects depending on the situation.

The purpose of this essay was to analyse the way two Swedish parties, The Swedish Democrats and the Nordic Resistance Movement, represent women in articles written for members of their parties. The qualitative analysis was done on a small number of articles using Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis and with the theoretical framework of mainly Frank Ankersmits aesthetic representation, but also metapolitics and red and blue pill. The main questions that has been answered are how women are represented in the articles, i.e. what roles they are given, and how this is motivated, including also how women can be attracted to these discourses. The result of this essay has shown that the discourses uses by the two parties are connected in a way, to support each other, instead of putting forth other arguments. The role of the woman as mother and wife works because as a part of it, her role is also to support men. Without that he cannot be the man he is supposed to be, and the woman cannot either, because feminism is destroying that possibility.

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption. In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used. The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse. Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?

När ett Coronavirus uppdagades i Kina fick det stor medial uppmärksamhet och den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen virusspridningen som en pandemi. Förenta Nationerna slog i april 2020 larm om ett världsproblem som ökat kraftigt i samband med rekommendationerna till äldre personer i och med CoVid-19, nämligen åldersdiskriminering. Till följd av att mängden personer över 60 år ökar i hela världen och att världsbefolkningen år 2050 beräknas bestå av två miljarder människor 60 år och äldre, ställer det krav på världens länder att se till att ha en fungerande hälso- och sjukvård samt ett fungerande välfärdssystem.  Media besitter stor makt att genom den information som sprids påverka människors känslor och tankar, särskilt i oroliga tider. Syftet med denna uppsats är, att utifrån hur media skildrar rekommendationer i och med CoVid-19 för medborgare 70 år och äldre, undersöka om och i så fall hur medias diskurser präglas av ålderism. Vi har analyserat 29 stycken artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen som vi hämtat från tidningarnas elektroniska upplaga under perioden 16–22 mars 2020. Vi har studerat publicerad forskning samt tillgodogjort oss relevant litteratur för studiens syfte. Teorin och metoden utgörs av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell där vi med hjälp av verktygen modalitet, transitivitet och interdiskursivitet analyserat vårt material.  I materialet noterade vi tre diskursteman relaterat till människor som är 70 år och äldre gällande Folkhälsomyndighetens rekommendationer i och med CoVid-19. Den ena diskursen framställer ett “vi och dem”, den andra beskriver personer 70 år och äldre som en belastning för sjukvården och i den tredje diskursen framställs “de äldre” som lydiga eller egoister, vilket synliggörs i mediala reaktioner och motreaktioner. Med hjälp av begreppet ålderism som ramverk för analysen har vi kunnat urskilja att diskursen i media innehåller ålderistiska framställningar av “de äldre”. I socialt arbete kan stereotypa framställningar medföra att insatser fördelas ojämlikt och människor 70 år och äldre riskerar att ses som en homogen grupp. / When a coronavirus was discovered in China it got a great media attention, and on March 11, 2020 the World Health Organization classified the virus as a pendemic. In April, 2020 the United Nations raised an alarm about a world problem that has been seen to increase sharply in line with the recommendations from Folkhälsomyndigheten regarding older people and CoVid-19 – age discrimination, also known as ageism. As the number of people over the age of 60 increases worldwide, and the world population is estimated to consist of two billion people of 60 years and older in 2050, it requires the countries of the world to ensure that they have a functioning healthcare and welfare system.  The media has great power to influence people's feelings and thoughts through the information disseminated, especially in troubled times. The purpose of this essay is to, based on how the media portrays the recommendations of CoVid-19 for citizens 70 years and older, investigate whether and if so, how media discourses are characterized by ageism. We have analyzed 29 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen which we retrieved from the newspaper’s electronical edition during the period 16th-22nd of March 2020. We have studied previous reserach and relevant literature for the purpose of the study. The theory and method are a critical discourse analysis and Norman Fairclough’s three-dimensional analysis model, where we with the help of the tools modality, trasitivity and interdiscursivity analyzed our material.  In the material we noted three themes of discourse related to people 70 years and older in the articles about the recommendations of CoVid-19. One discourse presents a “we and them”, the second describes people 70 years and older as a burden on healthcare and in the third discourse the elderly are portrayed as obedient or selfish, which is made visible in medial reactions and counter-reactions. With the help of the concept of ageism as a framework for the analysis we were able to discern that the discourse in media contains age discriminating portrayals of the elderly. In the social work, stereotypical representations can mean that efforts distribute unequally and people 70 years and older are at risk of being seen as a homogeneous group.

- 62 - 8. SUMMARY The thesis deals with the television policy of the Labour Parry, 1992-1997. The topic works as a framework for interpretation of Norman Fairclough's concepts, applying his transdisciplinary approach and Critical Discourse Analysis (CDA). Within the framework, I answer simple questions such as whether discourse that had reached the status of policy can have real economic impact (in the case of Campaign for Press and Broadcasting not) or where the global discourse meets the local (issues of cross media ownership and new technologies). In my quest to better understand the relationship between social change and discourse, I follow the history of deregulation of the broadcasting duopoly, the way of the Labour Party towards deregulation and in the light of this information analyse three different texts and shortly follow up on coherence in the 1992 and 1997 Labour and Conservative manifestos. To conclude, I appreciate the wide academic freedom that discourse and its interconnectivity provides. As discourses can influence society, a free society should understand and participate in its discourses. In Labour Party television policy, the participation was certainly not complete.

I denna uppsats analyseras tio stycken artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, med syftet att undersöka hur svenska kvällstidningar reproducerar eller utmanar stereotyper i sin rapportering om det svenska damlandslaget under fotbolls-VM i Australien och Nya Zeeland 2023, utifrån genus- och inramningsteorin. Vi använder en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Genom att analysera textuella, diskursiva och sociala praktiker i rapporteringen avslöjar vi de underliggande maktstrukturerna som formar hur det svenska damlandslaget framställs och uppfattas i medierna under fotbolls-VM 2023. Analysen av artiklar från Aftonbladet och Expressen avslöjar tydligt att kvällstidningarna i hög grad reproducerar och förstärker stereotyper samt bevarar könsmaktsordningen. Även om artiklarna var skrivna av kvinnor, kunde vi observera tendenser till stereotypisk rapportering. Kvällstidningarnas logik bidrar till att dessa tendenser består. De återkommande stereotyperna och den underliggande genusslentrianen inom media pekar mot nödvändigheten av kulturella och sociala förändringar. Det krävs en djupare förändring för att bryta de rotade strukturerna och normer som fortsätter att forma representationen av kvinnliga idrottare i medierna. / In this thesis, ten articles from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed with the aim of examining how Swedish evening newspapers reproduce or challenge stereotypes in their reporting on the Swedish women's national football team during the 2023 FIFA Women's World Cup in Australia and New Zealand, based on gender and framing theory. We employ a critical discourse analysis rooted in Norman Fairclough's three-dimensional model. By analyzing textual, discursive, and social practices in the reporting, we uncover the underlying power structures that shape how the Swedish women's national team is portrayed and perceived in the media during the 2023 Women's World Cup. The analysis of articles from Aftonbladet and Expressen reveals clearly that the evening newspapers largely reproduce and reinforce stereotypes, preserving the gender power hierarchy. Even though the articles were written by women, tendencies toward stereotypical reporting were observed. The logic of the evening newspapers contributes to the persistence of these tendencies. The recurring stereotypes and the underlying gender bias in the media point to the necessity of cultural and social changes. A deeper transformation is required to break the entrenched structures and norms that continue to shape the representation of female athletes in the media.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

No description available.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.