This thesis focus on creating data warehouse and process of its implementation. The content is: Introduction into data warhousing, implemetation of data warehouse and process of its population.

Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp.Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det tycks dessutom finnas viss form av obalans i värderingen av de fyra aspekterna, där faktakunskap är dominerande som en bas och förutsättning för övriga kunskapsformer men att den däremot inte premieras med höga betyg. Resultaten visar också att hierarkin i kunskapsbegreppet blir tydligast i resonemangen kring praktisk kunskap, färdighetsaspekten. Ytterligare ett resultat är samsynen på att den viktigaste kunskapen eleverna måste ha med sig från skolan är förmågan att hantera och värdera all information som finns tillgänglig i samhället och göra rimliga och välgrundade ställningstaganden.

Vi har valt att titulera vår studie; ”Korsord eller charader? Ett undervisningsförsök med jämförelse mellan läs & skriv och pedagogiskt drama som metod”. Vårt problemområde inriktar sig på en jämförelse mellan två olika metoder; läs- och skriv och pedagogiskt drama. Vi har valt den här undersökningen för att vi vill bidra till forskningen kring dramaanvändning i skolundervisningen. Frågeställningen som ligger till grund för studien lyder; Vilken skillnad kan ämneskunskapen bli vid användning av läs och skriv respektive pedagogiskt drama som metod för lärandet? För att undersöka dessa undervisningsmetoder har vi valt att genomföra ett antal undervisningsförsök med en urvalsgrupp som funnits i Linas närhet. Utifrån dessa försök har vi studerat vilka kunskaper de deltagande barnen har tagit till sig. Temat för lärandet har varit Picassos liv. Lina har fungerat som en sorts observatör då hon agerat pedagog i försöken. Sarah har spelat rollen som den passiva observatören och studerat undervisningsförsöken med objektiva ögon. Våra resultat blev inte som vi tänkt oss. Vi väntade oss större skillnader mellan de båda grupperna och de två metoderna. Det blev istället jämt men det var inte många begrepp som barnen tog till sig. Vårt resultat visar att använder pedagogen sig av de båda lärandemetoderna som t.ex. läs & skriv och pedagogiskt drama bildas den optimala undervisningen.

Den 26:e april 1986 i Prypjat, Ukraina, fallerade ett säkerhetstest i kärnkraftverket Tjernobyl som resulterade i en explosion. Denna förödande olycka förstörde en hel stad och hundratusentals människor behövde lämna sina hem. Delar av Europa påverkades av spridningen av strålningen och Forsmarks kärnkraftverk i Sverige upptäckte höga halter av strålningen vilket resulterade i att olyckan uppmärksammades innan den Sovjetrepublikanska staten erkände allvaret med situationen. Dramadokumentärer, dokudrama, utvecklades på 1930-talet och har kommit att bli populärt inom televisionen. Exempel på detta är dramaserier som The Act, The Crown och Chernobyl. Denna uppsats omfattar en analys av miniserien Chernobyl som hade premiär den 6:e maj 2019 som är skapad av Craig Mazin. Serien är baserad på Tjernobylolyckan och det omfattande arbetet med att minska spridningen av den livsfarliga strålningen. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Chernobyl har förhållit sig till fakta och fiktion, seriens genre och narrativ. Serien har visat flera kännetecken på att vissa händelser har delvis eller har helt blivit fiktionaliserade. Detta har mött en del kritik men trots att serien har visat på att den delvis är en förenkling av Tjernobylolyckan har Craig Mazin skapat en serie som sanningsenligt ligger nära den verkliga händelsen. Resultatet visar även på att Chernobyl, utifrån denna uppsats, kategoriseras som ett historiskt drama och ett dokudrama, samt skildrar flera karaktärer vars roller är nödvändiga för seriens narrativ och uppbyggnad.

<p>En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.</p>

En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop &amp; Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013). Resultatet visade ett högre resultat för lässättet tyst läsning med textstöd och för frågetypen faktafrågor. Gällande lässätt i förhållande till frågetyp fick faktafrågor högre resultat då texten fanns tillgänglig vid efterföljande frågor, medan resultatet på inferensfrågorna inte påverkades av olika lässätt. Eleverna i årskurs 5 presterade bättre på tyst läsning samt på inferensfrågor än de i årskurs 3. Ett samband mellan textförståelse och andra variabler återfanns för årskurs 3 och årskurs 5, främst gällande ordförråd. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan eleverna med Aspergers syndrom/högfungerande autism och de andra undersökningsgrupperna, vilket kan bero på att gruppen hade få deltagare och stor spridning. Slutsatser utifrån föreliggande studie är att årskurs 5 har en mer utvecklad läsförmåga än årskurs 3. Elever med Aspergers syndrom/högfungerande autism i årskurs 5 ligger resultatmässigt mellan årskurs 3 och 5, men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. / The aim of the present study was to examine reading ability in younger students with or without autism spectrum disorder. In total, 72 students participated; 30 in grade 3 (9-10 years old), 31 in grade 5 (11-12 years old) and 11 in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism (11-12 years old). Three texts with related literal and inference questions (Bishop &amp; Adams, 1992) were presented through listening, silent reading or silent reading with text support during questions. The study also examined other variables in relation to the texts; word reading ability, verbal working memory, Theory of Mind and vocabulary. The methodological foundation was a study by Nyström and Söderqvist (2013). When including all participants, analysis showed that the text presentation silent reading with text support and the question type literal questions lead to higher results. Regarding text presentation in relation to question type the results on the literal questions improved with text support whilst text presentation did not affect results on the inference questions. Regarding silent reading and inference questions grade 5 performed better than grade 3. Correlations between text comprehension and other variables, mainly vocabulary, were found for grade 3 and 5. No statistically significant differences were found for students in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism compared to the other groups. This may be due to the group’s wide distribution and small size. Conclusions are that grade 5 has a more developed reading ability than grade 3. The results of the students with Asperger syndrome/high-functioning autism in grade 5 do not statistically significant differ from students in grade 3 or grade 5.

Uppsatsens syfte är att teoretiskt analysera begreppet ”kreativitet”, liksom att nomotetiskt undersöka pedagogers uppfattning om begreppet ur fem experimentella perspektiv. Ur analysmaterialet har därför en enkät konstruerats. Enkäten, vilken biläggs, består av frågor om självskattning av pedagogernas föreställningar om begreppet kreativitet – genom tre kunskapsdimensioner (varav faktadimensionen presenteras) och fem experimentella perspektiv. Övriga delar av enkäten valdes bort i analyshänseende. Undersökningsgruppen utgörs av 56 respondenter, vilka själva spontant kunde välja att delta i mailundersökningen. Resultatet visar att pedagogerna som grupp, ur perspektivet Kreativitetens uttryckssätt anser sig ha goda kunskaper, och ur perspektivet Kreativitetens förutsättningar och gränser anser sig ha mycket små kunskaper. Med en styrd undersökningsgrupp beträffande respondenternas respektive ämneskategorier och kön för en kontrollerad fördelning, liksom en initial presentation av perspektivens innehåll och betydelse, skulle studien uppnå högre validitet och reliabilitet.

Thesis exhamines the role and purpose of lie in post-truth age in the life of individual person as well as in the life of sociaty. The action oscillates between performance and happening, through these media author and in the same time tour-guide presents his own and his family and friends lifes.

Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>