Brister i exekutiva funktioner (EF) har i tidigare forskning visat sig ha en koppling till symtom på Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Studiens syfte var att undersöka relationen mellan brister i EF och lärarskattade ADHD-symtom hos förskolebarn i en icke-klinisk urvalsgrupp med en heterogen socioekonomisk bakgrund. Studien undersökte också könsskillnader i ADHD-symtom. Test av inhibition, arbetsminne och kognitiv flexibilitet analyserades för att undersöka i vilken utsträckning dessa kunde förklara ADHD-symtom. Resultaten visade att det fanns en tydlig koppling mellan brister i EF och ADHD-symtom. Brister i inhibition var av störst betydelse för att förklara variation i ADHD-symtom i denna ålder. Relationen mellan EF och ADHD-symtom var tydligare vad gäller symtom på ouppmärksamhet jämfört med symtom på hyperaktivitet/impulsivitet. Vidare uppvisade pojkarna i högre grad ADHD-symtom jämfört med flickorna. Sammantaget bidrar dessa resultat med en ökad kunskap om vilka specifika brister i EF som kan kopplas till ADHD-symtom i tidig ålder. Merparten av resultaten är i linje med tidigare forskning medan det faktum att brister i EF i högre grad förklarade symtom på ouppmärksamhet skiljer sig från denna. Resultaten från denna studie talar även för att kognitiv flexibilitet som tidigare inte undersökts så mycket bör inkluderas i liknande studier framöver. / PsPATHS (Promoting Alternative Thinking Strategies, Preschool version) vid Psykologiska institutionen

I det här arbetet undersöker jag hur min embouchure och klang i flöjtspelet utvecklas genom att utöver min dagliga övning på flöjten lägga in spel på piccola och altflöjt. För att dokumentera utvecklingen gjordes två ljudinspelningar där jag spelar Sergei Prokofievs Sonat för flöjt och piano på flöjt. Den första ljudinspelningen gjordes i början av arbetet och den andra i slutet av arbetet. Mellan inspelningarna lade jag in olika långa set och följder av de olika instrumenten för att embouchuren skulle utmanas så mycket som möjligt. Resultatet av arbetet är att embouchuren blivit mer flexibel och uthållig vilket gjort att klangen är mer öppen och klar.

I dagens samhälle kretsar en individs möjlighet att få och behålla ett arbete i många hänseenden kring begreppet anställningsbarhet. Hur anställningsbar och attraktiv en person är på arbetsmarknaden påverkas av såväl inre som yttre omständigheter. En frågeställning som anger riktningen i yrkeskarriären är vem man är och vem man vill bli. Svaret på första frågan formar individens karriärsidentitet och blir en kompass som guidar en vidare i karriären i syfte att svara på den andra frågan. Individer använder sig av olika strategier för att nå sina personliga mål, som till exempel vidareutbildning eller praktisk yrkeserfarenhet. I denna kvalitativa intervjustudie har jag undersökt karriärsidentitet och anställningsbarhet hos fem studenter som tidigare läst en beteendevetenskaplig utbildning. Den teori jag använt mig av för att tolka och analysera det empiriska materialet från intervjuerna är en anställningsbarhetsmodell som inrymmer delarna karriärsidentitet, personlig anpassningsförmåga samt socialt och mänskligt kapital. Dessa delar fungerar i ett parallellt samspel med varandra kring individers anställningsbarhet. Resultatet av studien visade att karriärsidentiteten med uppsatta mål förändrades och på ett eller annat sätt reviderades longitudinellt. Likväl handlade det i stor utsträckning om individens eget ansvar om de personliga målen ska vara möjliga att nå. Att vara reflekterande och insiktsfull kring sin karriärsidentitet har visat sig vara en bra utgångspunkt. Liksom att flexibilitet och handlingskraft är komponenter som pekar på positiva effekter kring individers anställningsbarhet. Dessa delar kring karriärsidentitet och anställningsbarhet kan i slutändan även visa sig gynna livstillfredsställelsen i stort. / <p>2020-06-08</p>

Denna uppsats är skriven i ett samarbete med Tullverket region Syd. Med utgångspunkt i att underlag om Tullverkets arbetsmetod STÖRA saknades var syftet för denna uppsats att framställa en beskrivning av vad metoden innebär, dess framgångsfaktorer, utvecklingsmöjligheter samt hur involverade parter upplever metodens karaktär. Studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med respondenter som på olika sätt är involverade i arbetet med STÖRA, vidare har även statistisk över de beslag som genomförts av STÖRA analyserats. Arbetsmetoden utmärks av korta ledtider med en offensiv och flexibel metodik vilken anses gynnsam i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Till följd av metodens redovisade resultat utökades arbetsuppgifterna för STÖRA år 2017. Idag fokuserar gruppen via exempelvis husrannsakningar och kontroller i lager på att störa ut illegal tobak, alkohol, narkotika samt vapen som förekommer inne i landet. Tullverket har en generös lagstiftning som STÖRA fördelaktigt vågar tolka och utnyttja till fullo. Respondenterna i studien är eniga om att STÖRA är en väsentlig arbetsmetod i ledet för att bekämpa den organiserade brottsligheten. / This paper is written in collaboration with the Swedish Customs. Based on the premises that documentation regarding the Swedish Customs working method STÖRA was lacking, the purpose of this paper was to present description of what the method is, its elements of success and developments, as well as how involved parties experience the characteristics of the method. The study constitutes of semi- structured interviews with respondents that are all linked to the work of STÖRA. Further on, statistics of the confiscations conducted through STÖRA has been analyzed. The working method is characterized by short lead times with an offensive and flexible methodology, which is considered favourable given the purpose of fighting organized crime. Following the shown results of the method, the working tasks of STÖRA were expanded in 2017. Today the group working with STÖRA uses house searches and controls of warehouses to disturb the distribution of illegal tobacco, alcohol, narcotics and guns that exist within Sweden. The Swedish Customs have a generous legislation, which STÖRA beneficially interpret and use to its full capacity. The respondents of the study are united in that STÖRA is a substantial working method as a way of combating organized crime.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi ville identifiera på vilket sätt distansarbete påverkar individens välbefinnande i den psykosociala arbetsmiljön samt om utrymme för lärande ges. Vi lyfter idéer på hur hälsan i framtida arbete kan främjas med tanke på digitaliseringens ökning inom arbetslivet. Forskning visar att distansarbete blir allt vanligare i organisationer världen över och att detta innebär en del individuella fördelar, bland annat flexibilitet och kontroll till att finna en balans mellan arbete och privatliv som i sin tur bidrar till minskad stress samt ett ökat välbefinnande. Syftet med studien var därför att undersöka hur medarbetare beskriver att distansarbete påverkar deras välbefinnande vad gäller psykosocial arbetsmiljö samt hur de ser på förutsättningar för lärande i distansarbete. Studien har utgått ifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt lärandeteorin erfarenhetsbaserat lärande. För att svara på studiens syfte har nio kvalitativa intervjuer genomförts med hjälp utav medarbetare från olika arbetsplatser. Det material som samlades in genom intervjuerna analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier som i sin tur innehöll sex underkategorier. Studiens resultat visade att distansarbetet påverkat välbefinnandet övervägande positivt. Det positiva som lyfts fram är distansarbetets flexibilitet och att mer tid ges till privatlivet. Det upplevs vara lättare att kombinera yrkeslivet med privatlivet. Slutsatsen är att den sociala sammanhållningen och möjligheten till flexibilitet är avgörande för medarbetarnas välbefinnande.

Denna uppsats syftar till att undersöka tre faktorer i arbetslivet och dess påverkan på det mänskliga välbefinnandet. De arbetsfaktorer som undersökts mot välbefinnande är balans mellan arbete och privatliv, graden av flexibilitet i arbetet samt antal arbetstimmar i veckan. Genom att ta fram index för välbefinnande, balans i arbetslivet och graden av flexibilitet i arbetet, med European Social Surveys (2010) svenska data, har relationen mellan välbefinnande och de övriga variablerna undersökts genom regressionsanalyser. Resultatet av undersökningen visade att välbefinnandet hade ett positivt samband med både arbetslivsbalans och flexibilitet. Inga signifikanta samband kunde hittas mellan antalet arbetade timmar per vecka och välbefinnande. Istället testades arbetstimmarna mot arbetslivsbalans och flexibilitet. Detta visade att balansen mellan arbete och privatliv sjunker med ökade antal arbetstimmar per vecka, samtidigt som ökad flexibilitet tenderar att leda till att människor jobbar fler timmar i veckan.

The purpose of this study is to examine the reflections of consultant managers on work motivation within the IT-industry. The study investigates what consultant managers believe are the critical reasons that flexible employment enhances motivation. Furthermore, it will consider the specific work undertaken by consultant managers to increase their employees' motivation. This qualitative study was performed using the method of semi-structured interviews on nine consultant managers from the IT-industry in Sweden.  By summarising and comparing the empirical evidence obtained through interviews and comparing it to the fundamental motivation theories revealed in previous academic research, the study revealed three distinctive factors that consultant managers consider to promote work motivation in relation to a consultant employment. Firstly, consultants need to be stimulated and empowered to evolve within their work which directly feeds into second finding that motivation can best be achieved if they can manage their own projects. Additionally, consultants need to find their work meaningful in order to feel motivated. Finally, consultant managers practice effective leadership by offering the consultants more control over their work, thereby increasing motivation. Additional findings also revealed that managers can act as sounding boards for employees and can strategically allocate projects to fit each consultant. / Syftet med studien är att undersöka konsultchefers reflektioner kring arbetsmotivation inom IT-branschen. Första frågeställningen undersöker vilka specifika faktorer konsultchefer anser är motivationshöjande i förhållande till en flexibel anställning. Andra frågeställningen undersöker hur konsultchefer beskriver att deras motivationsarbete bedrivs i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och har utförts genom semistrukturerade intervjuer med nio olika konsultchefer inom IT-branschen i Sverige. Det empiriska materialet har kategoriserats utifrån chefernas enhetliga reflektioner för att sedan jämföras med grundläggande motivationsteorier, samt tidigare forskning kring området. Resultatet visar tre utmärkande faktorer som konsultcheferna upplever främjar arbetsmotivation i relation till konsultanställningen. Konsulten motiveras av att ges möjlighet till utveckling och stimulans, känna meningsfullhet i arbetet och av att få vara sin egen entreprenör. Vidare beskriver cheferna hur de bedriver sitt motivationsarbete i praktiken. Resultatet visar att deras ledarskap utgår från att erbjuda en hög frihetsgrad i arbetet, att agera “bollplank” och att utföra strategiska val vid fördelningen av uppdrag.

Överraskning är en princip som utgör en väsentlig framgångsfaktor för att lyckas med krigföring. Genom detta skapas en naturlig frågeställning om vad som motverkar konsekvenserna av överraskning samt hur förband och individer återhämtar sig från överraskning. Principen flexibilitet används idag som lösning och det blir intressant att studera hur övning och träning genomförs i den svenska armén för att utveckla chefers förmåga att återhämta sig från överraskning. I studien undersöks dels förutsättningarna för den svenska arméns doktriner att tillämpa militärteori kring flexibilitet samt dels hur övning och träning av svenska arméns högre chefer genomförs. Med dessa utgångspunkter utvecklas en teoretisk modell i syfte att beskriva hur Armén skulle kunna utveckla övning och träning på principerna överraskning och flexibilitet. Resultaten påvisar att övning och träning av Arméns högre chefer främst behöver utvecklas relaterat till konceptuell och doktrinär flexibilitet samt kognitiv och ledningsflexibilitet. En viktig del kopplat till ledningsflexibiliteten är att det krävs vaksamhet för att säkerställa att detalj- och centralstyrning som ett led i förvaltningslogiken inte påverkar insatslogikens uppdragstaktik negativt. Studiens resultat påvisar också att de nu rådande doktrinerna utgör en tillräckligt god grund för att implementera studiens flexibilitetsteori.

During the winding process of transformers, ABB in Ludvika uses wood spacers built as stairs which are carefully cut to the proper proportions with slight changes in length and height in x- respectively y -direction. The use of a staircase model is because the windings are made in layers instead of a helix structure around the iron-core. The copper wire comes in many different sizes and are each wired a different number of layers which makes the stair-steps in an infinite number of combinations. The wire is wired up to fill each step before it elevates to the next level. This layer by layer structure is a more effective way of conducting a high intensity magnetic field, which is a transformer’s primarily task. Although this process is working fine, the use of wood spacers is a primitive tool in today’s standards and the process requires a series of never-ending changes, which has led to the conclusion that a more adjustable pallet tray is required to shorten the lead time. A series of interviews with the workers of the transformers were conducted. From the information given a couple of concepts were constructed. From a LEGO inspired product to a flexible spacer with the same technology as a wrench. This last concept was chosen to be the most prominent candidate. The stair was elaborated in CAD to later be 3D-printed and assembled for a physical model, which were later presented to ABB in Ludvika. / Under transformatorns lindningsprocess använder ABB i Ludvika trädistansklossar som är byggda som trappor som noggrant justeras till rätt proportioner med små förändringar i x- och y- led. Användningen av en trappmodell beror på att lindningarna är gjorda i lager istället för en spiralstruktur runt kärnan. Tråden fyller upp varje steg innan den lindas upp på nästa nivå, detta ger då en lagerstruktur istället för en spiralstruktur runt järnkärnan. Lindningstråden finns i många olika storlekar och lindas olika många varv vilket ger distansklossen ett stort antal kombinationer i x- respektive y-led. Även om denna process fungerar bra är användningen av dessa trädistansklossar ett primitivt verktyg och processen kräver en lång serie ändringar som har lett till studiens syfte att en mer justerbar distanskloss krävs. En serie intervjuer med arbetarna på transformatorstationerna genomfördes och utifrån informationen given konstruerades en mängd olika koncept. Från en LEGO-inspirerad produkt till en flexibel distans med samma teknik som en skiftnyckel, av dessa valdes den senare till den mest framstående modellen. Distansklossen utarbetades i CAD för att senare 3D-printas additivt i ett polymermaterial och monteras för en fysisk modell. Resultatet blev en distanskloss utformad efter konceptet av en ”rysk docka” där var steg åker in i steget ovan. Konceptet resulterade i en flexibel, justerbar distans med slutsatsen att distansklossen blev flexibel inom en viss ram av mått men inte hela spannet. Detta medför att flera modeller måste tillverkas för att uppfylla alla typer av lindningar.

Studiens syfte var att undersöka vad intermittent anställda i offentlig sektor inom framförallt kommunala stöd-, vård- och omsorgsverksamheter upplever vara attraktiva arbetsförhållanden. Studien ämnade även belysa vilka för- och nackdelar intermittent anställda ser med tillsvidareanställning gentemot nuvarande anställningsform. Samt besvara varför vissa medarbetare föredrar intermittentanställning. En avgränsning gjordes till att undersöka detta fenomen hos Socialkontoret, Skellefteåkommun. Detta då Socialkontoret sett en ökning senaste åren av medarbetare som väljer att avstå tillsvidareanställning. Studien har genom semistrukturerade intervjuer med intermittent anställda på Socialkontoret, följt av tematisk analys, identifierat tre kärnteman; Flexibilitet, Inkomst, Arbetsmiljö. Likt tidigare forskning visade resultatet att inkomst och trygghet är framträdande faktorer vad gäller attraktiva egenskaper hos arbetsgivare. Flexibilitet framstod som den största fördelen med intermittenta anställningar och möjligheten att kombinera arbetsliv med privatliv, något som enligt forskning ses som främsta dragningskraften med otrygga anställningar. Att inkomsten inte upplevs vara i balans med arbetsinsatsen och krav framgick tydligt. Att den undersökta yrkesgruppen upplevde hög arbetsbelastning stöds dessutom av tidigare forskning. Goda relationer med kollegor ansågs vara en viktig faktor för att trivas på en arbetsplats och kollegors stöd upplevdes bidra till att dämpa stressen vid hög arbetsbelastning. Majoriteten av respondenterna menade att deras situation är tillfällig, vilket äventycktes innebära att deras mentala hälsa ej påverkades av den stress det annars kan innebära att befinna sig i en otrygg anställning. De flesta av respondenterna framförde att de såg sig tveksamma till att tacka ja till en tillsvidareanställning så som de såg sin situation just nu. Familjesituationen tolkades till stor del bidra till den inställningen.