Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fem legitimerade svensklärare undervisar om det formella textskrivandet i kursen svenska 2 på gymnasienivå. Studien har ett kompensatoriskt perspektiv då skolan och dess lärare ska se till att alla elever får chans att nå så långt de kan. Det är därför intressant att ta reda på hur svensklärare arbetar kompensatoriskt. Fokuset på det formella skrivandet härleds till dess vikt vid vidare studier och i flertalet yrkesroller. Ett sociokulturellt perspektiv används för att se huruvida elever införlivas i det formella skrivandets sfär. Studien använder semistrukturerade intervjuer som sedan genomgått en tematisk analys. Resultatet i studien visar att lärare vid skolor med höga antagningspoäng använder fler arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion, medan lärare vid skolor med lägre antagningspoäng tenderar att använda färre arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion. Lärarna vid skolor med låga antagningspoäng använder istället arbetssätt som ger ett rikt stödmaterial där eleverna arbetar mer individuellt. En slutsats är att dessa skilda arbetssätt verkar bidra till att elever som förstår formella texter ur ett metaperspektiv har större chanser att lyckas med vidare studier och i mer prestigefyllda yrken. En annan slutsats är att lärarna verkar arbeta kompensatoriskt och att de når så långt de kan i elevernas utveckling i relation till deras proximala utvecklingszoner, samt engagemang.

Denna studie har undersökt icke-förväntad musik i spel, och dess effekt på en spelares immersion. Kategoriseringar av spel- och musikgenrer hämtades från studier av Bateman och Boon (2006) samt Delsing m.fl. (2008). Phillips (2014) sammankopplade dessa kategorier och presenterade vilka spelgenrer som ofta associeras med respektive musikgenrer. I studien som genomfördes fick åtta deltagare individuellt spela två sekvenser av The Elder Scrolls: Skyrim (2016), varav en hade modifierad musik. Den modifierade musiken var alternativa lofi hip hop (förkortas ofta “lofi”) arrangemang av originalmusiken i Skyrim. Efter varje deltagare var klar med spelsessionerna genomfördes en individuell intervju, med frågor baserade på Immersion Experience Questionnaire, som utvecklades av Jennett m.fl. (2008). Deltagarna var positivt inställda till originalmusiken, men flera deltagare uttryckte en önskan att fortsätta spela med lofi-versionen av musiken. Framtida forskning skulle kunna bygga på denna studie genom att undersöka andra spel- och musikgenrer.

The aim of this study is to find out whether gender affects some fifth-graders’ choice of books. The study builds on qualitative research interviews with questions about children’s choice of fiction. It is based on gender theories because we wanted to see whether the pupils’ choice of books follows gender stereotypes. By gender stereotypes we mean all the notions and ideals about femininity and masculinities with which we are surrounded in today’s society, for example, in popular culture. We have interviewed six pupils in grade five, in three pairs. One of the pairs consisted of a girl and a boy, one consisted of two girls and one of two boys. The result of the study shows that the boys preferred to read books that were exciting and entertaining, while the girls chose books about topics such as friendship and love. The pupils in the all-boy group gave relatively similar answers during the interviews, as did the pupils in the all-girl group. The boys liked the same type of books and agreed with each other. It was the same in the girls’ group. The group with one girl and one boy differed, however, in that the girl preferred to read exciting books which the all-girl group did not choose. The group composition may have affected the pupils’ choice of books and the choice of genre. It is difficult, however, to draw any general conclusions about this, as only six pupils were interviewed.

This master's thesis in Library and Information Science examines how the genre division of the horror fictionis constructed at the children and youth department of a library by studying subject headings of the titles.The aim is to examine what is included in the genre, in the two labelings called vampire and nail-biter/spine-chiller, what separates them, and what difference there is between children and youth thrillers/horror fiction. Also the cover designs and how readers portray these books are studied. The study is made in order to develop the knowledge of the genre to help librarians and borrowers. The great popularity of the genre among borrowers and people in general, and the importance of having knowledge of things that borrowers are interested in, are the motivation of performing the study. The method is a case study and conducted with and based on genre theory which shows how a genre is defined, how it can be divided and what conventions there are for the horror fiction in particular. Discourse analysis helps to see in between what frames the thriller is constructed, and how these elements subdivide the genre and influence it and those who encounter it, library borrowers and librarians. Di-scourse analysis also examines the standards of the thriller.The analysis showed that the discourse of horror fiction includes both the expected features, in terms ofgenre conventions, such as ghosts and vampires, and more commonplace such as sisters. The differences and similarities of these parts in the genre were discussed and compared in the light of discourse analysis and genre theory in order to reveal how these constructions might influence the readers and the borrowers. The major conc-lusions of the study is that the encounter between the unexpected and menacing, and the everyday life is what makes the thriller frightening, now as in history, and so it follows its genre conventions. The discourse of the hor-ror fiction standards are difficult to influence by being expected of borrowers and otherwise they are not thrillers. The study has shown that certain subjects recur more often than other which may affect the borrower in its per-ception of the genre. The genre division helps giving the borrower different kinds of frights and experiences. The joint is that the supernatural is present in the whole genre and convey feelings of excitement and fear which is the most important representative of the genre. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Denna undersökning testar och analyserar läsförståelse hos elever som går sista året på yrkesförberedande program på gymnasiet och har svenska som andraspråk. Resultaten jämförs med en kontrollgrupp som har svenska som modersmål. Elevernas läsförståelse testas i undersökningen med hjälp av läsförståelsedelen av TISUS-testet, ett behörighetsgivande test för studenter med utländsk gymnasieutbildning. Testet består av vardagliga texter med läsförståelsefrågor. Andraspråkseleverna har svårigheter med läsförståelse både när det gäller ordkunskap, genrer och informationssökning men klarar att svara på frågor där svaren finns direkt i texten och att göra enkla inferenser. I jämförelse med förstaspråkseleverna presterar andraspråkseleverna med några få undantag sämre i läsförståelsetestet både totalt och i de flesta av de olika typerna av frågor. De största svårigheterna för andraspråkseleverna finns i informationssökning och i frågor som innefattar flera olika steg som måste behärskas för att eleven ska kunna svara på frågan.

Denna uppsats undersöker informationssökningsprocessen hos en grupp utvalda ungdomar på Örnsköldsviks stadsbibliotek. Syftet har varit att undersöka och förstå unga biblioteksbesökares information seeking behavior i ett annorlunda bokuppställningssystem. Örnsköldsviks stadsbibliotek valde, efter KB:s beslut om nedläggning av SAB 2008, ett relativt nytt sätt att placera och ställa upp sina böcker på. Det nya systemet kallas Rainbow och det guidar besökaren genom tydliga ämneskategorier, klartext och färger. Med Carol. C. Kuhlthaus ISP- modell i sex steg som stöd, vilken beskriver tankar, känslor och ageranden under en informationssökningsprocess, undersöks hur de unga besökarna tog sig an sin informationssökning på Örnsköldsviks bibliotek. Genom intervjuer och observationer av de unga biblioteksanvändarna, samt ytterligare intervjuer med bibliotekets bibliotekarier, har material och information insamlats och analyserats kring hur ungdomarnas informationssökningsprocesser gått till. Resultaten från undersökningen visade att de intentioner som informationssökaren initialt bär med sig i sökprocessen påverkar sökresultatet. Det visade sig också att känslor, tankar och ageranden, som respondenterna förväntades att uppleva, till viss del skilde sig från de upplevelser som Kuhlthaus respondenter beskrivit vid sina informationssökningar, och vilka har legat till grund för ISP- modellen. I och med att studien behandlar folkbibliotek och ungdomarnas fritid var respondenterna på Örnsköldsviks bibliotek inte heller lika medvetna, något som tycktes tydligt redan från start, om sin egen sökproces som Kuhlthaus respondenter varit. Men denna undersöknings respondenter uppgav dock att bokuppställningen i sig fungerade bra för dem att söka information i.

Made available in DSpace on 2016-04-28T19:34:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Adriana Lemes Catharino.pdf: 1710698 bytes, checksum: b09c979f97e0592ee5ee3c51dd7334b1 (MD5) Previous issue date: 2007-11-14 / Secretaria da Educação do Estado de São Paulo / This present dissertation is related to the field research of the Text and Discourse on Speaking and Writing Ways and has as objective the teaching of reading from the descriptive text, in genres discourses Due to the importance of descriptive text in the development of lexical, textual and communicative skills of the student, two questions are issued: how the textbooks through genres discourses show the descriptive texts and how it can be possible to work the descriptive texts in the classroom through theoretical principles of the textual Linguistic To guide the discussion of these issues, this dissertation is based on studies of genres of Bakhtin (2003[1979] and 2004[1929]), Marcuschi (2002 e 2005) and Travaglia (2003, 2004 e 2006), in addition to the guidelines of the PCNS (1998); under studies on the descriptive text from the authors Genette (1966), Hamom (1972), Adam (1992), Neis (1986), Fávero & Koch (1987) and Marquesi ( 2004[1990]) and finally when it comes about textbook, it is based on Bezerra (2002) and on Guia Didático da Língua Portuguesa (2007). The results highlight the need of working the descriptive text, through discursive genres, as it is an omnipresent text in our daily life. Therefore, it is showed at the end of the dissertation, a proposal for activity of reading from the descriptive text shown in two different genres discourses / Esta dissertação insere-se na linha de pesquisa Texto e Discurso nas Modalidades Oral e Escrita e tem como foco o ensino de leitura do texto descritivo, nos gêneros discursivos. Devido à importância do descritivo no desenvolvimento das competências lexical, textual e comunicativa do aluno, duas questões são problematizadas: como os livros didáticos por meio dos gêneros discursivos apresentam o descritivo e como é possível trabalhar em sala de aula o descritivo por meio dos princípios teóricos da Lingüística Textual. Para orientar a discussão dessas questões, esta dissertação fundamenta-se nos estudos de gêneros de Bakhtin (2003[1979]) e 2004[1929]), Marcuschi (2002 e 2005) e Travaglia (2003, 2004 e 2006), além das orientações dos PCNs (1998); em estudos a respeito do descritivo dos autores Genette (1966), Hamon (1972), Adam (1992), Neis (1986), Fávero & Koch (1987) e Marquesi (2004[1990]) e por fim em se tratando do livro didático, baseia-se em Bezerra (2002) e no Guia Didático de Língua Portuguesa (2007). Os resultados obtidos evidenciam a necessidade de se trabalhar o texto descritivo, por meio dos gêneros discursivos, pois é um texto onipresente em nosso cotidiano. Diante disso, apresenta-se, no final da dissertação, uma proposta de atividade de leitura do texto descritivo manifestado em dois gêneros discursivos diferentes

<p>Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet.</p>

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet.

Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.