En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen. I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer. Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX. Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga. / A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct. In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden. The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer. Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX. The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering. / In this thesis, a study of how Swedish sports associations in rural areas are affected by the societal changes which the advent of the post-modern society has brought is declared. The studied data has been collected through qualitative interviews and thenceforth analyzed through the research method grounded theory. The informants who have participated in the study are all active in sports clubs in small villages themselves, and this thesis provides an insight in their experiences which hopefully can contribute to an increased knowledge about how Swedish sports associations in rural areas may develop in the next few years. The results reveal that the studied sports clubs experience severe problems in the recruitment of new members as well as voluntary trainers and members of the board. Moreover, the study proves an ongoing conflict between urban and rural areas which in particular concerns allocation of resources and political priority.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden.    I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.

The aim of the thesis is to describe and analyse socio-economic changes in northern Sweden. Focus is on the period 1985-2000. Population development, restructuring of economic activities, political and cultural changes are related to a theoretical discussion on the transformation of sparsely populated areas as an outcome of multi-dimensional and interrelated processes. Besides an introductory and concluding section, the thesis contains four papers. The first paper deals with forestry's changed role in the local economy of four municipalities located in the inland areas of upper Norrland. The changes within forestry have been driven by adaptation to global competition and rapid technical development. Even though timber production has increased in some of the municipalities, job losses have greatly reduced the importance of forestry in the local economies. Many employees have left forestry for work in other branches, unemployment or retirement However, relatively few have moved from the area. A multiplier model was employed in order to analyse the impact on the local economy. The second paper deals with population changes in the six northernmost counties. During the 1990s, most municipalities and rural areas in northern Sweden have experienced renewed depopulation. At the same time, some rural areas have shown significant population growth. Three types of rural areas with population growth have been identified. Firstly, there are rural areas within daily commuting distance from regional centres. Secondly, there is a group of rural areas, mainly a number of mountain villages close to the border with Norway, which has benefited from the tourist industry. Finally, there are a few rural areas characterised by attractive residential environments and leisure housing. The third paper is based on a classification of 500 residential areas and villages in the county of Västerbotten into seven types of housing environments. In this way, the county is broken down into a mosaic of housing environments characterised by very different prerequisites for consumption and economic development A complex and dispersed pattern of disadvantaged residential areas all over the county indicates the difficulty in treating counties and municipalities as homogeneous regions. In the fourth paper, focus is on young peoples' attitudes towards staying in or moving to small communities within a local labour market region in northern Sweden. The study is based on telephone interviews with 400 young men and women in the Umeå region. Half the interviewees lived in the university city of Umeå while the others were residents in five rural municipalities surrounding Umeå. In general, the males and females aged 19-25 had a much more positive attitude towards living in rural communities than did those aged 15-18. Nevertheless, only half of the young people already living in the rural municipalities wanted to stay there. Among the young people living in the city, slightly less than 50% showed an interest in moving to the surrounding rural areas, mainly the countryside within commuting distance from the city. The connection between higher education and out-migration of young people from rural areas is also highlighted. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2002</p> / digitalisering@umu

The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas. / Det övergripande syftet vara att undersöka hur äldre anhörigvårdare på landsbygden upplevde att få anhörigstöd via en e-hälsa-tjänst. Avhandlingen hade en mixed method design och bestod av fyra originalarbeten (I-IV). Deltagare i studien var 95 personer, boendes i gles- och landsbygdsområden, som i det egna hemmet vårdade en make eller maka med kronisk sjukdom. Deltagarna var fördelade på interventionsgrupp (n=63) och kontrollgrupp (n=32). Datainsamling skedde efter 1.5 års användning av e-anhhörigstödet, genom web-kamera intervjuer (I-III), telefonintervjuer (II,IV) och frågeformulär (II,IV). Kvantitativa data analyserades genom komparativ statistik, multipel linjär regression och logistisk regression. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Artikel I visade att anhörigvårdarna, även om de inte hade någon vana av datorer sedan tidigare, kunde lära sig och bli användare av den teknik och utrustning som ingick i e-anhörigstödet, när de fick hjälp och stöd av anhörigstödjare eller andra. Anhörigvårdarna upplevde att e-anhörigstödet hjälpte dem att återfå social delaktighet. Artikel II hade en komparativ design och jämförde e-anhörigstöd med traditionellt anhörigstöd. De som använde e-anhörigstödet var nöjda med stödet i högre utsträckning än de som fick traditionellt stöd. E-anhörigstödet upplevdes som tillgänglig, flexibelt samt bidrog till att de utvecklade sin kompetens i vårdandet. Kontrollgruppen var mindre nöjd med sitt stöd samt upplevde att de hade behov som inte tillgodoseddes av stödet. Artikel III visade att e-anhörigstöd kan minska anhörigvårdares upplevelse av isolering, dels genom att de upplevde en känsla av att vara på andra platser fast de rent fysiskt befann sig i hemmet, dels genom att de utvecklade sociala nätverk. Artikel IV visade att anhörigvårdarna ofta använde e-anhörigstödet och att de upplevde nytta av att använda det. De blev också mer självständiga vilket ledde till färre kontakter med anhörigstödspersonalen. Personalen kände viss besvikelse över att kontakterna iv med anhöriga minskade och uttryckte att den professionella omvårdnads-rollen behöver utvecklas när e-hälsa införs och tillämpas i vård- och omsorgsarbete. Slutsatser som drogs från fynden i avhandlingen var att anhörigvårdarna hade stor nytta av att använda e-anhörigstöd samt att det hjälpte dem att bli mer självständiga, vilket reducerade deras behov av kontakt med kommunernas anhörigstöd. Sveriges kommuner har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla anhörigstöd, med stöd av fynden från den här studien kan man dra slutsatsen att e-anhörigstöd kan fungera lika bra som, ibland till och med effektivare än, traditionellt anhörigstöd.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Ett bra bemötande är viktigt när flyktingar söker vård samt tilltro till flyktingarna när de söker vård som inte kan anstå. Bedömningar av vad som är vård som inte kan vänta har beskrivits som svåra. Kännedom om kulturer har beskrivits som önskvärt. Att prioritera hälsosamtalen har betonats som viktigt. Uppdraget kring flyktingmottagning är tydligt, men resurser saknas och kunskapsutveckling var önskvärd. Positiv utveckling i arbetet med flyktingar i glesbygd har setts och tron är att antalet kommer att öka. Relationerna upplevs mer personliga i glesbygd. KONKLUSION I glesbygd upplevs mötet mer personligt och distriktssköterskorna vill utvecklas och arbeta gränsöverskridande. Flyktingarna har förtroende för vårdpersonalen vilket möjliggör att integration främjas om distriktssköterskan ser det som sitt ansvar och ges resurser. Behovet av kunskap i transkulturell omvårdnad är högst aktuellt och för att tillgodose detta efterfrågas möjligheter till eftertanke och utbyte av erfarenheter. / INTRODUCION Sweden receives a large number of refugees and many of them come to the rural area. A good reception is crucial for the health of the refugees who are entitled to a health assessment, emergency care and care that cannot wait. Cultural differences imply challenges for the health care and primary health care nurses who meet the refugees. OBJECTIVE The aim of this study was to investigate the factors that affect the experience of primary health care nurses meeting with refugees at community health centers without specific care refugee centers in rural areas. METHOD The study was performed with a qualitative design. Eight primary health care nurses with experiences working with refugees in rural areas were sampled and interviewed. Data was collected from semi structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. RESULTS A good attitude is important when refugees seek care, and to credence the refugees when they seek health care that cannot wait. Assessments to characterize 'what is care that cannot wait' described as difficult. The knowledge of cultures was expressed as desirable. Prioritizing health assessments were emphasized as important. The assignment in refugee reception is clear, but there is a lack of resources and the wish for knowledge was expressed. Positive development in working with refugees exists and the number of refugees is believed to increase in rural areas. The relationships are perceived more personal in rural areas. CONCLUSION In rural areas, the meeting felt more personal and primary health care nurses wish to develop and operate transboundary. The refugees have confidence in the nursing staff which enables integration and could be promoted by the primary health care nurses if they saw this as their responsibility and were provided proper resources. Knowledge of trans-cultural nursing is needed today in health care and to develop that it demands the opportunity for reflection and exchange of experiences.

Bakgrund: Centralisering av sjukvård har bidragit till färre antal akutmottagningar. Antalet ambulanstransporter har blivit fler och avstånden till sjukhus längre, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. I glesbygd ställs ambulanspersonalen ofta inför utmaningar då för få resurser finns att tillgå. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att prehospitalt vårda patienter med kritiska tillstånd i glesbygd. Metod: Nio legitimerade sjuksköterskor som arbetade på två olika ambulansstationer belägna i glesbygd i Norra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Att långa avstånd förlänger vårdtiden, Att bristande resurser försvårar omhändertagandet, Att känna sig ensam och otillräcklig, Att trygghet i teamet stärker omvårdnaden av patienten, Att utbildning och utveckling bidrar till ökad trygghet. Sjuksköterskorna i ambulans i glesbygdstudien upplevde att det var påfrestande att stå ensam med stora och för patienten livsavgörande beslut. De upplevde att arbetet krävde mycket av dem som sjuksköterskor då de fick vårda patienter med kritiska tillstånd under en lång tid på grund av långa avstånd och samtidigt hade för få resurser att tillgå. Vidare upplevdes arbetet som utmanande och deltagarna beskrev att de alltid försökte lösa situationerna efter de förutsättningar som fanns. Ett väl fungerande samarbete med kollegor beskrevs vara viktigt. Sjuksköterskorna beskrev även att det var viktigt att ha en bred kompetens inom akutsjukvård. Slutsats: Prehospital vård i glesbygd och omhändertagande av patienter med kritiska tillstånd är utmanande. Sjuksköterskor bör besitta bred kompetens och utbildning inom akutsjukvård kan främja omvårdnaden i komplexa situationer. Utvecklingsområden har identifierats under studiens process och ytterligare forskning inom området är önskvärt för vidare kliniska implikationer.

Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 personer per år, där 80 procent beräknas varit i palliativt skede. Utifrån tidigare forskning visade det sig att majoriteten vill dö i hemmet. Detta kräver stor kunskap av distriktssköterskan för att kunna ge bästa möjliga lindrande behandling för den enskilde patienten. Motiv: Det finns relativt få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet, och än färre inom glesbygden. Det är av vikt att få ökad kunskap om utmaningar och möjligheter vid vård i livets slutskede i glesbygden. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård i glesbygd. Metod: En kvalitativ studie där åtta distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i glesbygd i Sveriges norra inland deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman med tillhörande subteman. Dessa teman är; strävar efter att ge patienten en god död i hemmet, behov av stöd från organisationen, specialister och arbetsgruppen samt stöder och involverar anhöriga. Konklusion: En slutsats är att det skapar svårigheter att bedriva en jämlik vård för patienter som bor på glesbygden jämfört med patienter som bor nära eller i en tätort. Distriktssköterskorna gör allt de kan för att ge patienten en god död i hemmet, trots att det finns svårigheter. Det visar också att anhöriga samt andra professioner har en betydande roll för att kunna utföra en så bra vård som möjligt. Denna studie kan förhoppningsvis ge ökad kunskap om svårigheter och möjligheter att möjliggöra en god död i hemmet i glesbygden. / Background: In Sweden about 90,000 people die each year, where 80 percent is estimated to be palliative. Previous research shows that the majority want to die at home. This requires a great deal of knowledge from the district nurse to be able to provide the best possible palliative care for the individual patient. Motive: There are relatively few studies that describe district nurses' experiences of palliative care at home, and even fewer in sparsely populated areas. It is important to survey the challenges and opportunities in caring for people in the final stages of life in sparsely populated areas. Aim: The purpose of this study was to highlight district nurses' experience of caring for end of life patients in community home health care in rural areas. Methods: A qualitative study in which eight district nurses in municipal home care for sparsely populated areas in northern Sweden inland participated. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using content analysis. Result: The results are presented under three themes with associated subthemes. These themes are; striving to give the patient a good death in the home, the need for support from the organization, specialists and the working group and supporting and involving relatives. Conclusion: One conclusion is that it creates difficulties in providing equal care forpatients living in sparsely populated areas compared with patients living near or in anurban area. The district nurses do everything they can to give the patient a good death at home, even though there are difficulties. It also shows that relatives and other professionals have a role to play in providing the best possible care. This study can hopefully provide increased knowledge about difficulties and opportunities to put a good death in the home in sparsely populated areas.

Bakgrund: Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige ochvanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Personer med prostatacancer påverkas i sinsexuella hälsa på ett multifaktoriellt sätt av cancerbehandlingen och dess biverkningar.Motiv: Boende i glesbygden kan ha olika förutsättningar till jämlik vård.Glesbygdsperspektivet är inte väl utforskat när det gäller sexuell hälsa vidprostatacancer utan fokus ligger på behandlingsutfallet och dess biverkningar.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med prostatacancerboende på Gotland respektive i Norrbotten skattar sin sexuella hälsa med hjälp av ettfrågeformulär som är specifikt för prostatacancer.Metod: En deskriptiv, komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats genomfördesdär totalt 30 konsekutivt inkluderade patienter från Norrbotten och Gotland besvaradeprostatacancerspecifika enkäten EORTC QLQ-PR25.Resultat: Områdena urinvägssymtom, hormonbehandlingsrelaterade symtom ochsexuell aktivitet visade högre andel förekomst av besvär. Respondenterna skattade lågtintresse för sex och stor påverkan på manlighet. Gotland hade sämre utfall i de flestaanalyserade delområden och frågor; särskilt stor skillnad finns i användning avinkontinensskydd, sexuell aktivitet och sexuell funktion.Konklusion: Sexuell hälsa är för prostatacancerpatienter en problematik som är mernyanserad än erektil funktion, exempelvis i respondentgruppen spelade variabler somintresse för sex och upplevelse av manlighet stor roll. Tillgång till vård är viktig förpatienterna och gruppens skattningsresultat hade kunnat vara annorlunda omboenderegionerna hade gett bättre förutsättningar. Studien antyder också att det finnsen skillnad mellan Norrbotten och Gotland, vilket kan bero på bakomliggande variablerkopplade till regionerna, exempelvis att Gotland har en betydligt högre incidens avprostatacancer och en högre andel äldre än Norrbotten. Gotland har en lägretätortsgrad och nästan lika lång körsträcka per bil och år som Norrbotten som är 31gånger större till yta, men fynden är ändå överraskande.Svaret till fynden kan inte förklaras i denna studie men framtida forskning som belyserglesbygdperspektivet rekommenderas. / Background: Prostate cancer is currently the most common form of cancer inSweden and the most common cancer-related cause of death. Individuals withprostate cancer are affected in their sexual health in a multifactorial way by thecancer treatment and its side effects.Motive: Residents in sparsely populated areas may have different conditions forequal care. The sparsely populates area perspective is not well explored when itcomes to sexual health in prostate cancer, with the focus being on the treatmentoutcome and its side effects.Aim: The purpose of this study was to investigate how people with prostate cancerliving on Gotland and Norrbotten rate their sexual health using a questionnairespecific to prostate cancer.Methods: A descriptive, comparative questionnaire study with a quantitativeapproach was conducted where a total of 30 consecutively included patients fromNorrbotten and Gotland answered the prostate cancer-specific questionnaire EORTCQLQ-PR25.Results: The areas urinary tract symptoms, hormone treatment-related symptomsand sexual activity showed a higher prevalence of complaints. The respondentsestimated a low interest in sex and a high impact on masculinity. Gotland had worseoutcomes in most analyzed sub-areas and questions; a particularly large difference isfound in the use of incontinence aid, sexual activity and sexual function.Conclusion: Sexual health is for prostate cancer patients a problem that is morenuanced than erectile function, for example in the respondent group variables such asinterest in sex and experience of masculinity played a significant role. Access to careis important for patients, and the group's estimation results could have been differentif the residential regions had provided better conditions. The study also suggests thatthere is a difference between Norrbotten and Gotland, which may be due tounderlying variables related to the regions, for example that Gotland has asignificantly higher incidence of prostate cancer and a higher proportion of elderlypeople than Norrbotten. Gotland has a lower density of urban areas and almost thesame mileage per car per year as Norrbotten, which is 31 times larger in surface area,but the findings are still surprising.Those findings cannot be explained in this study, but future research that highlightsthe sparsely populated perspective is recommended.

Denna studie lyfter fram lågstadieelevers språkliga repertoar i en glesbygdskommun med enstark anknytning till den samiska kulturen. Studien utgår från en fenomenologisk teori, ochtvå datainsamlingsmetoder som har använts i studien är visuella språkliga porträtt ochsemistrukturerade gruppintervjuer. Datainsamlingen genomfördes med två olika tredjeklassarepå två olika skolor. Språkporträtt är en kreativ arbetsprocess som inte har använts tidigare föratt ta reda på hur lågstadieelevers språkliga repertoar ser ut. Studiens resultat sammanfattar attspråk och icketraditionella språk har stor betydelse för elevernas språkliga repertoar. Vidarevisar resultaten att samiska är betydelsefullt för eleverna i årskurs tre, eftersom 18 av 26språkporträtt inkluderade något av de samiska språken, och språken fick ta stor plats påelevernas språkporträtt. Detta visar på hur viktigt språket är för eleverna. Resultatet ärbetydelsefullt eftersom en liknande studie inte representeras i aktuell forskning. Således bidrarstudien med en viktig röst när det gäller elevers språkliga repertoarer och deras erfarenheterav de samiska språken. / This study highlights the linguistic repertoire of primary school students in a rural municipalitywith a strong connection to Sami culture. The study is based on a phenomenological theory, andtwo data collection methods employed in the study are visual linguistic portraits and semistructured group interviews. The data collection was conducted with two different third-gradestudents from two different schools. Language portraits represent a creative work process thathas not been previously used to explore the linguistic repertoire of primary school students. Thestudy's findings summarize that language and non-traditional languages hold significantimportance for the students' linguistic repertoire. Furthermore, the results demonstrate thesignificance of Sami language for the third-grade students, as 18 out of 26 language portraitsincluded one of the Sami languages, and these languages occupied a prominent place in thestudents' language portraits. This highlights the importance of language for the students. Thesignificance of these findings lies in the fact that a similar study is not represented in currentresearch. Thus, the study contributes an important voice in understanding the linguisticrepertoires of students and their experiences with the Sami languages.