Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka idrott och hälsa-lärares upplevelser av att arbeta på skolor placerade på den glesa och mycket glesa landsbygden i Norrbottens län. Studien avgränsades till lärarnas upplevelser om undervisningens likvärdighet och hur ramfaktorerna elevgrupp, ekonomiska resurser och lokaler påverkade deras arbete. Resultatet visade att lärarna upplevde sin undervisning som likvärdig med övriga landets trots vissa svårigheter sett till lokaltillgång och ekonomiska resurser. Exempelvis fick några lärare resa långt för att ta sig till lokaler som badhus och ishall, eller vara utan internetanslutning och ljudanläggning i sporthallen. Resultatet visade även att, till skillnad från den tidigare forskning som gjorts på idrott och hälsa-lärares arbetsmiljö, var ramfaktorn elevgrupper den mest positiva faktorn med att arbeta på en skola belägen i den glesa och mycket glesa landsbygden. Orsaken till detta var de mindre klasserna som gav lärarna mer tid med sina elever, vilket påverkade undervisningen positivt. Överlag bryter studien ny mark, eftersom det tidigare inte har forskats på lärare som befinner sig på den glesa och mycket glesa landsbygden. På grund av detta behövs mer forskning på området för att kunna inkludera fler regioner och således ger en mer representativ bild av den glesa och mycket glesa landsbygdsskolelläraren i Sverige.

This thesis takes its starting point from examining the basis of culture and how the public library fits in that, all through a rural lens. This was achieved through an analysis of the use of the concept of culture in cultural policy documents from 15 very rural municipalities in Sweden.  This thesis observes what content the cultural policy documents filled the concept of culture with. The results show that it is a very general and confused concept of culture that emerges through the analysis. Most of the time it seems to function as a “catch all” of what the municipality has to offer. There is also a strong focus on cultural heritage and the culture of national minorities and indigenous people. Strategies, presented in the documents, for solving a complex situation, with challenging geography, demographics and a lack of resources, includes a focus on cooperation with other actors, as well as an emphasis on the instrumentalization of culture. Another important aspect of the cultural policy documents was the libraries’ role as an actor in the cultural field, as well as an arena for the cultural field.

The purpose of this study is to explore if and how welfare technological solutions areimplemented and used within different healthcare professions in southern Lapland. Also,does the use of welfare technological solutions contribute to achieving the goals of theprimary care reform a good and close health care [in Swedish God och nära vård]? Whatprerequisites do different healthcare professions have to implement welfare technology, interms of their understanding, ability and willingness?This is a qualitative study based upon interviews done with nine healthcare professionalsworking in municipalities located in the sparsely populated areas of southern Lapland. Theempiric was analysed through the lens of implementation theory based on the healthcareprofessionals understanding, ability and willingness to implement welfare technologysolutions.The results of this study show that the healthcare professionals show a great understanding ofwelfare technological solutions, and a genuine willingness to use the technology, butregarding the healthcare professionals ability to implement welfare technology are not trulyfulfilled, and in this respect there are some challenges to continue to work on.In relation to the primary care reform, a good and close health care [God och nära vård], theresults of the study show that welfare technology solutions, correctly used and in consultationwith those who intend to use the services, can be used as a tool to meet some of the goals ofthe reform. Digitization can, as a complement to physical meetings, make care moreaccessible and cost-effective while the patient/user retains their security, participation andself-determination. But to achieve the goal of creating close care on equal terms for the entirepopulation, the healthcare professionals understanding, ability and willingness to implementwelfare technology solutions isn’t enough, it requires above all a change in the absence of thesparsely populated perspective among those who decide.

Europeiska unionens e-handelsrapport från 2019 beskriver en fortsatt ökning av e-handel, samt att en stor andel av den svenska befolkningen handlar via nätet. E-handel möjliggör gränslös handel mellan berörda verksamheter och konsumenter. Begreppet ”last mile”, sista milen, är ett logistiskt moment inom försörjningskedjor där gods transporteras den sista sträckan i distributionen innan den når slutkunden. Till skillnad från traditionella godstransporter i större partier, har e-handelns transporter av enskilda paket fragmenterat både laster och distributionsnätverk. Med ökad e-handel har last mile uppmärksammats som ett problem. I glesbefolkade områden förstärks last mile problematiken med fragmenterade transporter i och med färre leveranspunkter samt lägre kunddensitet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur distributionen av paket kommer att utvecklas i Sveriges glesbebyggda områden. Studien använde en kvalitativ metod med induktivt genomförande. Den kvalitativa metoden som användes för att samla in primärdata var semistrukturerade intervjuer. Då rapporten ska belysa aktörer i B2C last-mile leveranser, genomfördes intervjuer med yrkesverksamma inom logistikbranschen samt akademiker verksamma inom logistik. Studien visade att glesbefolkade områden har otillräckliga paketvolymer för att distributörer ska kunna utföra mer effektiv last mile distribution. Därmed kan servicegraden i glesbygder inte likställas med den som i större städer och tätorter, vilket heller inte förväntas av glesbydsmottagare. Studien visade även att last mile distributionen inom glesbygder har utrymme för inkrementell utveckling. Det berör effektivisering av befintliga distributionsmöjligheter, istället för innovativa lösningar. Paketautomater är ett av de koncept som kan innebära en potentiell förbättring av servicegraden, givet att den infrastruktur av paketautomater ska verka i ett öppet system, och inte är bundna till varken enskilda distributörer eller butiker. Invånarna i glesbygdskommuner kan även ta sitt eget initiativ för att förenkla upphämtningen av paket för varandra genom olika lokala samordningar, för att göra sig mer oberoende av aktörers bristande närvaro. En möjlighet för distributörer som är verksamma med last mile inom glesbygder för att uppnå bättre transporteffektivitet i viss omfattning är konsolidering och samverkan i högre grad. Däremot är potentialen inte tillräckligt stor att på egen hand förbättra servicegraden i glesbygder och beredskapen bland distributörer är för låg att göra detta. / The European Union's e-commerce report from 2019 shows a continued increase in ecommerce, and that a large proportion of the Swedish population shop online. E-commerce enables borderless commerce between the businesses concerned and consumers. The term ”last mile” is a logistical stage in supply chains where goods are transported in the final leg in of the distribution chain before it reaches the end customer. Unlike traditional freight transports in large quantities, e-commerce transport of individual parcels has fragmented both cargo and distribution networks. With increased e-commerce, the last mile has been highlighted as a problem. In rural areas, the last mile problem is amplified with fragmented transports due to fewer delivery points and lower customer density. The purpose of this study is to investigate how the distribution of parcels will develop in Sweden's rural areas.     The study used a qualitative method with inductive reasoning. The qualitative method used to collect primary data was semi-structured interviews. As the report will primarily emphasize actors in B2C last-mile deliveries, interviews were conducted with professionals from the logistics industry and academics.     The study showed that rural areas have insufficient parcel volumes for distributors to execute efficient last-mile deliveries. Thus, the level of service in rural areas can not be equated with that in larger cities and urban areas, which is also not expected of its inhabitants. The study also showed that last-mile deliveries in rural areas have room for incremental improvements. It concerns increased efficiency of existing distribution opportunities, instead of innovative solutions. A Parcel locker is one of the concepts that can mean a potential improvement in the level of service, given that the infrastructure of the lockers must operate in an open system, and not be bound to either singular distributors or stores. The inhabitants of rural municipalities can also take the initiative to enable easier parcel pick-ups for each other through various local cooperations, to make themselves more independent due to the lack of presence of distributors. One opportunity to achieve better efficiency of transports to a certain extent for distributors who operate with last-mile deliveries in rural areas is consolidation and collaboration to a greater degree. However, the potential is not large enough to single-handedly improve the level of service in rural areas and the willingness among distributors is too low to do so.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

Dagens samhälle kräver att medborgarna kan hantera olika typer av ärenden digitalt. Därför måste alla människor ha rätt att inkluderas och utveckla sin kompetens gällande digitala verktyg. Tillgång till internet och service på glesbygden skulle kunna beskrivas som en demokratifråga då oavsett boende i glesbygd eller i stad finns behov av bland annat vård och livsmedel bland medborgarna. Äldre personer kan ha svårt att anamma digital teknik, samtidigt bor det fler äldre än yngre personer i glesbygd och därför måste glesbygdskommuner ständigt jobba med att erbjuda invånarna det bästa inom digitalisering. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva möjligheter och utmaningar med digitalisering i glesbygd ur Torsby kommuns perspektiv. Arbetet inleddes med ett sonderande samtal med Torsby kommuns digitaliseringsstrateg för att få en hållbar grund till litteraturstudien som i sin tur mynnade ut i en modell över digitalisering i glesbygd. Studien bygger på en kvalitativ metod för insamling och analys av data, och genomförandet av undersökningen har bestått av att sex respondenter från olika verksamhetsområden i Torsby kommun har besvarat frågor från en öppen intervju. Intervjufrågorna är strukturerade i kategorier med utgångspunkt i den modell som gjorts för att sammanfatta den litteratur som samlats in. Dessa kategorier ligger till grund för både resultatet och analysen. Studien visar att avstånd är en faktor i glesbygdskommuner som både kan innebära möjligheter och utmaningar. En slutsats som kan dras är att smarta byar är ett klokt tillvägagångssätt att arbeta vidare med eftersom det är det bästa sättet att arbeta med glesbygdens utveckling och kunna möta nutiden och framtidens miljö- och klimatutmaningar. En utmaning med digitalisering är rädsla över att bli hackad eller bestulen på pengar. Därför är det viktigt att jobba med olika säkerhetsaspekter. En ytterligare slutsats är att olika hjälpmedel är möjliga lösningar för äldre att inkluderas i digital delaktighet, kommunen måste arbeta med detta för att alla människor ska omfattas i samhället. Problem för äldre personer inom digital delaktighet handlar bland annat om avsaknaden av kunskap och erfarenhet.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie avKramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrningav skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera deproblem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet.Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politikersom har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors.Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg,främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styrskolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på ivilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lågabefolkningstätheten är elevernas pendling. Kommunens låga befolkningstäthet och valet avskolorganisation av små skolenheter i de mindre orterna får bland annat ekonomiskakonsekvenser för lärarnas tjänstetilldelning. Det minskande elevantalet ger pedagogiskakonsekvenser när skolorna riskerar att bli för små för att den pedagogiska kvaliteten skakunna upprätthållas. De ekonomiska konsekvenserna av det minskande elevantalet är ensämre resurstilldelning till skolan vilket riskerar leda till nedskärningar och omstrukturering.

I Sverige finns cirka 3000 småorter och dessa utgör sammanlagt 3 procent av landetsbefolkning. Många av dessa glesbygder tampas med logistiska utmaningar och en problembild finnsgällande halvtomma leveranser som kör långa avstånd utan koordinering. Detta har lett till att flertalet kommuner såsom Ljusdal och Södra Årefjällen har undersökt lösningar i form av samordning. Den starkaste drivkraften för samordning är den minskade miljöpåverkan och ett minskat antal fordon påvägen. Utöver detta bidrar det till att lokala aktörer får ökad konkurrenskraft. Det har visat sig att i kommuner där samordnad varudistribution implementerats så har antalets leveranser reducerats med 50-80%. Studiens syfte är att undersöka hur varutransporter kan samordnas inom och mellan Sorsele kommun och centralorter. Vidare syftar studien till att analysera hur en samordnad varudistribution förändrar transporterna ur ett miljöperspektiv, ekonomiskt perspektiv och hur det påverkar servicenivån. Resultatet av studien har sammanställts av den teoretiska referensramen samt den empiriskt insamlade informationen. Det framkommer att den mest lämpade lösningen för Sorsele kommun är att privata aktörer används för samordningen. Två alternativ rekommenderas för implementeringen. Antingen kan en enskild privat aktör i kommunen ta över samordningen, använda sin egna terminal och samlasta med sina övriga transportuppdrag för att optimera transporterna. Annars kan flertalet parter samarbeta med samordningen och arbeta i zoner inom kommunen samt samlasta sina transporter. Implementeringsprocessen vid samordningen bör följa Vägverkets 6-stegs process;planering, beslut, nulägesanalys, genomförande och utvärdering. Vidare presenteras effekterna som samordningen kommer ha såsom reducerade frakt- och transportkostnader samt minskad miljöpåverkan. Antalet transporter reduceras vid samordning vilket leder till reducerade utsläpp och mindre slitage på vägar.

Bakgrund Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd. Metod En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk. Slutsats Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden. / Background Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas. Aim The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas. Method A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method. Results The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework. Conclusion This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.

Bakgrund: Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk.  Slutsats: Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden. / Background: Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas.  Aim: The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas.  Method: A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method.  Results: The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework.  Conclusion: This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.