This thesis aims to show how gender is done in the Swedish Armed Forces, against the backdrop of its transition into an international defence organization and the international resolutions that call for gender mainstreaming in peacekeeping operations. In the so-called “New Armed Forces”, traditional demarcations that have separated civilian employees from members of the military officer profession are no longer self-evident. At the same time, what it means to be men and women in the military is changing. Three empirical studies form the basis of the thesis. The first consists of qualitative interviews with women pioneers in the military officer profession, and discusses how gender relations in the Swedish military have changed since the inclusion of women. The second addresses the intersecting relations of gender and occupation and is based on interviews with strategic and executive actors in the Armed Forces Headquarters. The third, ethnographic, study follows a military unit preparing for a peacekeeping mission. It focuses on gender relations in everyday work and shows how the ongoing transformation changes what it means to be military men and women. The thesis is informed by feminist studies of organization, critical studies of men and masculinities, research on professions and occupations, and military studies. A “doing gender” approach and a relational view of both gender and occupations guide the analysis. The analysis shows how established ways of doing gender are changed and reproduced in military practices, how the emphasis on peacekeeping reshapes gender relations in military work, and how organizational boundaries are maintained and deconstructed in organizational practices. Theoretically, the thesis contributes by developing tools for analysing the practising of gender in organizations. The concept of boundary work is elaborated into a tool for analysing how demarcations of gender and occupation are accomplished in work practices. The concept Repair work is employed to capture the complexities of doing masculinities in organizations, by looking closely at situations where the everyday practising of gender is disturbed. / Denna avhandling syftar till att visa hur genus görs i den svenska Försvarsmakten, mot bakgrund av organisationens förändring från invasionsförsvar till insatsförsvar. Denna process kopplas till kraven på jämställdhetsintegrering inom fredsbevarande arbete. I den så kallade ”nya Försvarsmakten” är de gränser som tidigare skilt civilanställda från yrkesofficerare inte längre självklara. Samtidigt förändras de innebörder som kön ges i organisationen. Avhandlingen bygger på tre empiriska studier. Den första består av kvalitativa intervjuer med några av de första kvinnliga yrkesofficerarna i Sverige och diskuterar hur genusrelationerna har förändras sedan kvinnor gavs tillträde till officersyrket. Den andra, som inriktar sig på hur genus- och yrkesrelationer samverkar, bygger på intervjuer med aktörer på ledande och strategiska positioner i Försvarsmaktens högkvarter. Den tredje studien är etnografisk och följer ett internationellt insatsförband under förberedelserna för en fredsbevarande insats. Den undersöker hur genusrelationer skapas i det dagliga arbetet och visar hur den pågående förändringen omformar de betydelser som kvinnor och män tillskrivs i militären. Den tidigare forskning som avhandlingen knyter an till är genus- och organisationsforskning, kritiska studier av män och maskulinitet, forskning om yrken och professioner samt samhällsvetenskapliga militärstudier. Genomgående används ett ”doing gender”-perspektiv samt ett relationellt förhållningsätt till genus såväl som yrke. Analysen visar hur etablerade sätt att göra kön förändras och reproduceras i militära praktiker, hur betoningen på fredsbevarande arbete omformar genusrelationer samt hur gränser upprätthålls och dekonstrueras i organisatoriska praktiker. Avhandlingen bidrar med nya teoretiska verktyg för att förstå genuspraktiker i organisationer. Begreppet gränsarbete vidareutvecklas till ett begrepp som visar hur genus- och yrkesgränser görs i det dagliga arbetet. Begreppet reparationsarbete tydliggör de komplexa praktiker genom vilka maskulinitet görs då det vardagliga genusskapandet sätts ur spel.

Denna flermetodiska studie har som syfte att undersöka hur ”barn i social utsatthet” tas upp i utbildningen. I studien har intervjuer med representanter från tio olika lärosäten, en webbenkätundersökning med yrkesverksamma på fritidshem och en innehållsanalys av lärosätens kurslitteratur använts. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett barnrättsperspektiv med hjälp av diskurspsykologi och teorier om professionalisering, de-professionalisering och gränsarbete. Resultaten har utgått från tre teman: området ”barn i social utsatthet”, utbildningen idag och framtida behov inom utbildningen. Uttrycket ”barn i social utsatthet” innefattar många områden samt att anmälningar och utbildningens längd kan bidra till problematiska dilemman utifrån ett barnrättsperspektiv. I studiens slutsats kommer vi fram till att en diskussion rörande kunskaper om området ”barn i social utsatthet” behövs. En ny omarbetad, uppgraderad och mer omfattande Grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem skulle kunna leda till ett tydligare uppdrag och en gränsarbetande barnrättsprofession för allmänhetens bästa.

The essay To negotiate truth is a cultural analytical study of the boundary work that takes place in the comment sections, more specifically in relations to the climate change debate and Greta Thunberg’s climate activism. This paper deals with empirical material in the form of comments obtained from the Swedish newspapers Aftonbladet’s and Expressen’s comment field on Facebook. The data-gathering method used for this paper is digital ethnography. This study aims to create an understanding of how argumentation is presented in open social arenas such as Expressen and Aftonbladet's comments field. The purpose of the study has been to show how the contested claims and facts are legitimized and negotiated in the comment fields. The theoretical framework has consisted of discourse theory and Boundary objects theory. The questions to be answered in the study is: In what way is truth constructed in the debate? How are the various claims of truth legitimized? In what way are facts and science used in the legitimization of the different claims of truths? The analysis shows that truth is constructed in many different ways, partly through what i choose to call denial and distrust discourse. The analysis also showed how climate research and the climate can be seen as a boundary object and be used to stabilize the denial discourse further. The result also showed that scientific evidence can be used in a variety of ways in the legitimization of the different claims of truth. On the one hand, there is a demand for more nuanced research to be presented in the media, this creates an image that there are two sides of climate science that are of equal importance. The analysis also showed how mistrust and doubt against established media, political processes and science in general can be used in the legitimization of various statements of truth. I also claim that Greta can be seen as a boundary object in the ongoing negotiation. The use of religious metaphors also proves to be of great importance in trying to undermine the climate issue and climate research in general.

Brandmän arbetar i situationer av stark osäkerhet och risk. Ett fungerande lagarbete är en förutsättning för att de ska kunna hantera de faror som förekommer vid olyckor, samordna sin verksamhet, rädda byggnader och fordon, ta hand om drabbade människor och även undvika att själva bli skadade. Blivande brandmän måste alltså lära sig arbetssätt som inbegriper både samordning, interaktion och individuella insatser i en mycket speciell och krävande arbetsmiljö. Denna studie bygger på deltagande observationer och intervjuer inom den tvååriga yrkesutbildningen Skydd Mot Olyckor. I fokus står hur studenterna i komplexa insatsövningar lär sig en praktisk förståelse av lagarbetet i sitt kommande yrke. Studien analyserar hur övningarna organiseras som en samtidig rekonstruktion och simulering av operativa arbetsuppgifter. Skolans övningsverksamhet ses alltså som en del av ett bredare lärandefält och med nära relationer till räddningstjänstens operativa verksamhet. I studien ges en detaljerad bild av hur övningarna genomförs samt av hur studenterna lär sig skapa kontroll. Det gäller såväl över arbetets materiella villkor och tekniska utrustning som över sociala interaktioner i arbetslaget och emotionella reaktioner på osäkerhet och risk. Studien bygger på ett sociokulturellt lärandeperspektiv med emfas på praktik och lärande av praktisk förståelse. I studien kombineras perspektiv från sociologi och från Science-and-Technology-Studies (STS) för att fånga praktikens sociomateriella dimensioner av teknik, social koordinering och emotioner. / Firefighters work in situations of strong uncertainty and risk. A functional teamwork is a precondition in order for them to handle dangers occurring at accidents, coordinate their activity, saving buildings and vehicles, take care of victims and avoid being hurt themselves. Potential firefighters must learn working methods that involve bringing together efforts, interaction and individual achievements in a very special and demanding work environment. The study investigates how students, through their participation in complex reallife simulations of operational work, learn a practical understanding of firefighting practice. The study draws on participant observations and interviews within the two-year firefighter’s vocational training program, Skydd mot olyckor. The study analyzes how exercises are organized simultaneously as reconstruction and simulation of operational tasks. The training program is seen as part of a larger learning field with close ties to firefighting practice. The study gives a detailed account of how exercises are conducted and of how students learn to achieve control in and through work. That includes material conditions and equipment as well as social interaction within the team and emotional reactions on uncertainty and risk. The study uses a socio-cultural learning perspective with an emphasis on practice and practical understanding. Perspectives from sociology and Science-and-Technology-Studies (STS) are combined to capture the socio-material dimensions of the specific practice studied, including technology, social coordination and emotions.

Den breda mitten, eller bara mitten, är ett centralt begrepp i Centerpartiets identitet. Trots detta är Centerpartiets sakpolitik inte särskilt positionerad i ”mitten”. Partiet är snarare det mest högerlutande partiet av samtliga riksdagspartier vad gäller ekonomiska frågor. Samtidigt är själva idén med den breda mitten att etablera ett bredare samarbete över blockgränser men exkludera Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna på grund av deras respektive ytterkantsposition. Rent sakpolitiskt är den breda mitten en gåta. Medan fenomenet inte tillåter sig att begripas speciellt väl ur ett sakpolitiskt perspektiv, argumenterar föreliggande uppsats för att det bättre kan förstås utifrån dess symboliska betydelse. Den breda mitten undersöks således som en instans av sekulär religion. Genom intervjuer med Centerpartister kartläggs ett religiöst meningssystem som grundas på; (1) ett heligt ideal om en icke-extrem politisk karaktär i form av mitten; (2) en moralisk gemenskap som sluter upp kring idealet och försvarar det från all form av upplevd extremism, men som är mer intresserad av sitt förakt för Sverigedemokraterna och (3) upplevelser av hur ritualer kring motståndet mot Sverigedemokraterna och självuppoffring för idealet erbjuder frälsning från synden att kunna associeras med Sverigedemokraterna via högeridentiteten. Religionens funktion tolkas vara att reglera diskrepansen mellan partiets identitet och praktik genom ritualer och moraliska argument som triumferar över sakliga problem med motstånd mot Sverigedemokraterna som den övertygande mekanismen. Mitten identifieras vidare som den perfekta täckmanteln för en förlorad högeridentitet och för de framgångar som motståndet mot Sverigedemokraterna bringar partiet, då motstånd mot båda ytterkantspartierna gör att Centerpartiet kan hävda sig som mitten och därigenom attrahera den större grupp väljare som finns där. Motståndet mot Sverigedemokraterna tolkas i sin tur som den grundläggande drivkraften bakom fenomenet den breda mitten, en drivkraft som inte bara bygger på framgångar i termer av en ökad väljarbas utan också på en upplevd välvilja, en dold förhoppning om en alternativ och självständig högergemenskap men även på en möjlighet för Centerpartiet att göra upp med sin egen historia av främlingsfientlighet. / The broad middle, or just the middle, is a central concept in the identity of The Centre Party in Sweden. Despite this, the politics of The Centre Party is not particularly positioned in “the middle”. Rather, The Centre Party is the most right-leaning party of all the parliamentary parties when it comes to economic issues. Simultaneously, the very idea behind the broad middle is to establish wider cooperation across block boundaries but exclude the parliamentary parties The Left Party and The Sweden Democrats due to their respective outer edge position. As a matter of concrete policy, the broad middle is an enigma. While the phenomenon does not allow itself to be understood particularly well from a concrete political perspective, the present thesis argues that it can be better understood based on its symbolic meaning. The broad middle is thus analysed as an instance of secular religion. Through interviews with members of The Centre Party, a religious meaning system is mapped which is based on; (1) a sacred ideal of a non-extreme political character in the form of the middle; (2) a moral community that defends the ideal by protecting it from all sorts of experienced extremism, but whose interest lies more in its contempt for The Sweden Democrats and (3) experiences of how rituals surrounding the antagonism towards The Sweden Democrats and self-sacrifice for the ideal offers salvation from the sin of being associated with The Sweden Democrats trough a Right-wing identity. The function of the religion is interpreted as regulating the discrepancy between The Centre Party’s identity and practise through rituals and moral arguments that triumphs over factual problems with the antagonism towards The Sweden Democrats as the convincing mechanism. The middle is further identified as the perfect cover for a lost Right-wing identity and for the successes that the antagonism towards The Sweden Democrats brings the party, since opposition to both the outer-edge parties allows The Centre Party to assert itself as the middle and thus attract the larger group of voters who are located there. The antagonism towards The Sweden Democrats is in turn identified as the primal driving force behind the phenomenon the broad middle, a driving force that is not only based on successes in term of increased voters but also on an experienced benevolence, a hidden hope for an alternative and independent Right-wing community as well as on an opportunity for redemption with The Centre Party’s own history of xenophobia.

Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.