Individer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller individer i behov av särskilda insatser vill i allt större utsträckning vara delaktiga och inkluderade i samhället samtidigt som röster höjs för att den arbetskraft som samhället förlorat genom den exkludering som fortfarande fortgår måste ses över (SKL, 2016). Studiens syfte var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller elever i behov av särskilda insatser själva beskriver och berättar om sina upplevelser av sina individuella möjligheter till lärande och utveckling inom ramen för “en skola för alla” och tanken om “det livslånga lärandet”. I studien problematiserades individens upplevelse av hur hen förberetts för mötet med arbetslivet och/eller eventuellt fortsatta studier. I studien har narrativ teori, metod  och analys använts då vi utgick från livsberättelser som intervjumetod. Studien har sin teoretiska förankring i Hammel, Magasi, Heinemann, Whiteneck, Bogner och Rodriguez (2008) aspekter om deltagandets värde. Resultatet visade att i intervjuerna med respondenterna med intellektuell funktionsnedsättning (IF)  framträder en subjektiv känsla av ett ofrivilligt utanförskap på flera plan, samtidigt som respondenterna beskrev att de är nöjda med var de är i livet idag. Resultatet visade även att delaktighet och inkludering är komplext då det bland annat inte finns något ramverk för vad en framgångsrik inkludering är (Malmqvist, 2016; Nilholm & Alm, 2010). Slutligen kan studien bidra till ökad förståelse för hur speciallärare och specialpedagoger kan arbeta för att ge individen ökad delaktighet och inflytande över sitt eget liv. Yrkesprofessionen behöver inte bara lyssna till, utan också bjuda in individen till delaktighet och skapa ett reellt utrymme där individen ges denna möjlighet.

No description available.

The purpose of this study is to examine how teachers at secondary special school, national programs describe their work to get students to understand and reach the curriculum requirements and grades in theoretical knowledge. The study shows teacher's description to help students to fulfill the theoretical goals, how teachers perceive “understanding of requirements and grades” within the theoretical knowledge as well as the teachers' conception of theoretical knowledge requirements. The study analysis is based on curriculum theory. The study is based on interviews with six teachers, at three schools in upper secondary schools national programs. Qualitative approach with interviews is used. Analysis of the study, based on a curriculum theory perspective, gives a picture of how the curriculum shape what and how theoretical knowledge are to be taught. A curriculum is always intelligible within its written contexts - a historical document. In the curriculum perspective the frame factor theory is prominent. The frame factor theory describes the outer limits which affect the conditions for the student to be able to reach the skills the curriculum requires. One finding is that upper secondary school is perceived to be as similar to ordinary secondary schools as possible. That curriculum and grading criteria are formed within equivalence perspective. Further results show that teachers find difficulty of teaching students in theoretical subjects. Partly because it is perceived difficult for students to understand the theoretical knowledge, and because the student groups are showing variation in levels of understanding. Further findings show how teacher´s creates opportunities for students to perform. The teachers show an image of being flexible and inventive. Teachers also expresses that students need more time to solve their tasks and do not always perform on the level of the subjects’ requirements. Teachers present the experience of the student not showing greater understanding of their grades or of their implications. Regarding the theoretical knowledge, the teachers' perception is that it is not the most primary skills for the student to reach or to get use from. Students described more use from substances or from parts directly useful in life. The teachers believe that it is important that the student feel self-confident in ones own identity, and not always have to be like everyone else. The teachers perceive difference as something positive. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sitt arbete med att få eleven att förstå och nå upp till läroplanens teoretiska kunskapskrav och betyg. Studien visar lärares beskrivning av hur de skapar förutsättning för elevens väg mot måluppfyllnad, hur lärarna uppfattar elevens förståelse för de teoretiska kunskapskraven och betyg samt lärarnas föreställning om teoretiska kunskapskrav. Studien analyseras utifrån läroplansteorin. Studien är en intervjustudie med sex lärare på tre olika skolor där nationella program inom gymnasiesärskolan finns. Den metod jag använt mig av i studien är kvalitativ metod i form av intervjuer.  Analys av studien utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv ger en bild av lärarens föreställning kring läroplanens vad och hur inom undervisning och teoretiska kunskapskrav. En läroplan är alltid tolkningsbar utifrån sitt upphovssammanhang – ett tidsdokument. Ramfaktorteorin är framträdande inom läroplansperspektivet. Ramfaktorteorin beskriver de yttre ramar som påverkar förutsättningar för eleven att möjliggöra läroplanens kunskapskrav. Resultat ur studien är att gymnasiesärskolan uppfattas sträva efter att vara så lik vanliga gymnasieskolan så möjligt. Att läroplan och betygskriterier formats utifrån likvärdighets-perspektiv. Ytterligare resultat visar att läraren upplever det som en svårighet i att undervisa eleven i teoretiska ämnen. Dels för att det uppfattas svårt för eleven att förstå teoretiska kunskaper och dels för att det inom elevgrupperna är en sådan skillnad i förkunskapsnivå.  Fler slutsatser visar hur läraren skapar möjligheter för eleven att nå kunskapskraven. Lärarna visar en bild av att vara flexibla och uppfinningsrika. Samtidigt uttrycker läraren att eleven behöver mycket tid på sig för att lösa sina uppgifter och inte alltid hinner de moment kunskapskraven uttrycker. Lärarna menar att eleven inte visar större förståelse inför sina betyg eller vad de används till. Angående de teoretiska kunskaperna är lärarnas föreställning att det inte är de mest primära kunskaper för eleven att tillgodogöra sig eller ha användning för. Eleven beskrivs ha mer nytta av ämnen eller moment vilka är direkt användbara i livet. Lärarna anser att det är viktigt att eleven får vara den person den är och att man inte alltid måste vara så lik alla andra. Olikhet ser de som något positivt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra mängden och nivån på fysisk aktivitet under skoldagen, där även lektioner i idrott och hälsa ingår, hos elever på gymnasie- och gymnasiesärskolan. Metod: Målgruppen utgjordes av en klass från gymnasiesärskolan bestående av sex elever och45 elever från fyra klasser från årskurs 1–3 i gymnasieskolan. För att undersöka mängden och nivån av den fysiska aktiviteten användes som mätinstrument stegräknare och pulsmätare. Undersökningen pågick under två skoldagar som inkluderade lektioner i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk kommer uppsatsen utgå från begreppet fysisk aktivitet, indelat i nivå och mängd, vilket kommer analyseras utifrån begreppet moderate to vigorous physical activity (MVPA) samt hälsorekommendationerna gällande antal steg per dag. Resultat: Undersökningen visade att eleverna i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i genomsnitt ackumulerade ungefär lika många steg under en skoldag. Det var däremot signifikant skillnad när det gällde hur många av skoldagens steg som utfördes under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan gick ca 34 procent av skoldagens totala antal steg under lektionen i idrott och hälsa medan eleverna i gymnasieskolan gick ca 50 procent. Det var också signifikant skillnad gällande vilken nivå av fysisk aktivitet eleverna låg på under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade ca 33 procent av lektionen i MVPA medan motsvarande var 70 procent av lektionen för eleverna gymnasieskolan.    Slutsats: Resultatet gällande total fysisk aktivitet under skoldagen indikerar att eleverna i gymnasiesärskolan har en mer fysisk aktiv skoldag utöver lektionerna i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Detta eftersom resultatet visar att de kommer upp i liknande antal steg över en hel skoldag, trots att de har färre antal steg på lektionen i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Beträffande nivån på fysisk aktivitet under lektionen i idrott och hälsa visade resultaten signifikanta skillnader gällande tid spenderad i MVPA mellan grupperna. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade mindre än hälften av lektionstiden i MVPA jämfört med eleverna i gymnasieskolan. En förklaring till det skulle kunna var olika lektionsinnehåll eller problematiken kring utvecklingsstörning. / Purpose: The main purpose of this study was to examine and compare amount and level of physical activity during the school day, which also include a physical education lesson, among pupils in upper secondary school with and without mental retardation. Method: The target group of this study composed of six high school students from one class from special school and 45 students from four classes of first to third grade in the upper secondary school. In order to examine the amount and level of physical activity, the study used pedometers and heart rate monitors. The survey of this study lasted two whole school days which included physical education lessons. As for theoretical framework, this study presupposes from the concept physical activity which is divided into level and amount of physical activity. It will be analyzed with the concept moderate to vigorous physical activity (MVPA)and the recommendation of health regarding steps taken per day. Results: The study showed that students from the special school and upper secondary school on average accumulated the same amount of steps during one school day. There was however a significant difference in how much of the total steps of the school day that was accumulated during the physical education lesson. For the students in the special school about 34 percent of the steps taken during the school day came from the physical education lesson and equal result for the students in upper secondary school was about 50 percent. There were also significant differences regarding the level of physical activity among the students during the lesson in physical education. Students in special school spent about 33 percent of the lesson in MVPA while the students in upper secondary school spent 70 percent of the lesson in MVPA. Conclusion: The result indicates that the students in special school overall have a more active schoolday beyond the lessons in physical education than the students in upper secondary school. This is because the results show that they have the same amount of steps during the whole school day, despite the fact that they have fewer steps than the students in upper secondary school during the lesson in physical education. Regarding the level of physical activity during the lesson in physical education the result showed significant difference between the study groups. The students in the special school spent less than half the time in MVPA compared with the students in upper secondary school. An explanation to that could be different lesson content or the complex of problems regarding intellectual disabilities.

Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

Personal inom gymnasiesärskolan arbetar i en verksamhet som kan vara farlig. Det är inte så ovanligt att personal möts av hot och våld i sin vardag. Elever gör rätt om de kan och frustration och stress i situationer som de upplever att de inte kan behärska kan leda till utmanande beteenden. Det är därför personalens uppgift att arbeta förebyggande för att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Syftet med denna studie var således att få en fördjupad kunskap om hur personal inom gymnasiesärskolan kan arbeta proaktivt med elever och utmanande beteenden. Elever som upplever att lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull behöver inte känna stress och frustration. För att uppnå studiens syfte utfördes intervjuer med elva personal inom två gymnasiesärskolor. I personalens beskrivningar av sin verksamhet visar de att de har ett proaktivt förhållningssätt och att de med metoder, strategier och i sitt bemötande av elever aktivt försöker reducera belastningar så att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Det finns dock ramfaktorer som innebär att personalen inte alltid lyckas i det proaktiva arbetet. / Personnel in upper secondary schools for students with special needs work in a field that can be dangerous. It is not uncommon for personnel to be faced with threats and violence in their everyday lives. Students do well if they can and frustration and stress in situations that they find that they cannot master can lead to challenging behaviors. It is therefore the task of the personnel to work preventively so that students do not have to feel stress and frustration. The aim of this study was thus to gain an in-depth knowledge of how personnel in the upper secondary school for students with special needs can work proactively to avoid stress and frustration among students. Pupils who feel that the learning environment is understandable, manageable and meaningful need not feel stress and frustration. To achieve the aim, interviews were carried out with eleven personnel within two upper secondary schools for students with special needs. In the personnel's descriptions of their activities, they show that they have a proactive approach and that, with methods, strategies and in their treatment of pupils, they actively try to reduce pressure so that students do not have to feel stress and frustration. However, there are framework factors that mean that the personnel does not always succeed in the proactive work.

The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share. Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment. One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading. One other result with the study is that the pupils in this type of school have a relatively positive view on grades. The result of the study also shows that the pupils that have been interviewed experience grades as something that is important for them even though they don´t seem to be especially aware of their own grades. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter elever inom gymnasiesärskolan har av att få betyg samt vilka konsekvenser detta får för hur elever formas och formar sig som skolelever. Fyra elever som går på en gymnasiesärskola i en svensk kommun har deltagit i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Samtliga analyser som gjorts har fokuserat på dessa elevers berättelser om att få betyg. Jag har ställt öppet formulerade frågor så att eleverna själva har getts möjlighet att lyfta fram de erfarenheter de själva vill. Tre kategorier som jag har använt mig av, med utgångspunkt från denna studies frågeställningar, för att analysera svaren i intervjumaterialet är hur eleverna berättar om grunderna för betygsättning, elevernas självinsikt i sina berättelser kring sina egna betyg samt elevernas syn i sina berättelser på betygens betydelse. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy enactment. En slutsats i denna studie är att såväl lärare som elever i gymnasiesärskolan ofta utgår från andra faktorer än vad som anges i olika policydokument för vad som ska ligga till grund för lärares betygsättning. Ett annat resultat med studien är att eleverna i gymnasiesärskolan har en relativt positiv syn på betyg. Studiens resultat visar även att eleverna som har intervjuats upplever att betygen är viktiga för dem trots att de inte verkar vara särskilt medvetna om sina egna betyg.

Abstract Globalization and transition from an industrial society to an information society have contributed to change the labour market. This means that other skills are required from employees and citizens, more than ever before, which explains the challenge that upper secondary school teachers are facing, trying to define what skills and abilities students with intellectual disability will need in the future. Entrepreneurship in education has been displayed by several participants in the education system, in response to how students can be prepared to match the demands of globalization and a changeable environment. However, it seems complicated to get a consensus about the concept and even the teaching methods, as entrepreneurship in education can be interpreted in different ways. The overall aim of the study is to explore the meanings of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial competences, based on some teachers' perspectives, in upper secondary education for pupils with intellectual disability.  A further aim is to illustrate what opportunities and challenges that upper secondary school teachers describe, that work with entrepreneurship in education for pupils with intellectual disability, can imply. The study is qualitative, with didactics and entrepreneurship as theoretical starting points. Data has been collected through semi structured interviews and analyzed using content analysis. The result shows that the teachers mainly work on the basis of a broad definition of entrepreneurship, and confirm that there seems to be a confusion, about what entrepreneurship in education can mean. Entrepreneurship in education for pupils with intellectual disability appears as a relatively unexplored phenomenon, which highlights a need, as entrepreneurship is one of five perspectives that education in upper secondary school will be penetrated by.  My study increases the knowledge, of how some teachers, perceive entrepreneurship in upper secondary education for pupils with intellectual disability and can be seen as a contribution of knowledge, to participants in the same area of context.   Keywords Entrepreneurship, Broad perspective, upper secondary education for pupils with intellectual disability, interview study / Sammanfattning Globalisering och övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, har bidragit till att arbetsmarknaden har förändras. Detta innebär att det krävs andra kompetenser, av arbetstagare och samhällsmedborgare nu, än det gjorde förr. Föregående aktualiserar den utmaning, som speciallärare/lärare på gymnasiesärskolan, ställs inför med hänsyn till att definiera vilka kunskaper och förmågor elever kommer att behöva i framtiden. Entreprenörskap i utbildning lyfts fram, av flera aktörer inom utbildningsväsendet, som svaret på hur elever kan förberedas för att matcha de krav som globalisering och en ombytlig miljö innebär. Dock, så verkar det komplicerat att få en samsyn kring begreppet och tillika då undervisningsmetoder, eftersom entreprenörskap i utbildning går att tolka på olika sätt. Det övergripande syftet med studien är att utforska innebörder av begreppen entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser utifrån några lärares perspektiv på gymnasiesärskolans nationella program. Ytterligare ett syfte är att åskådliggöra de möjligheter och utmaningar, som gymnasiesärskolelärarna beskriver att arbete med entreprenörskap i utbildning kan innebära.  Studien är kvalitativ, med didaktik och entreprenörskap som teoretiska utgångspunkter. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar, att lärarna främst arbetar utifrån en bred definition av entreprenörskap, samt bekräftar att det verkar råda en begreppsförvirring kring vad entreprenörskap i utbildning kan innebära. Entreprenörskap i utbildning, utifrån kontexten gymnasiesärskola, framstår som ett relativt obeforskat fenomen, vilket aktualiserar ett behov, eftersom entreprenörskap är ett av fem perspektiv som utbildningen i gymnasiesärskolan ska genomsyras av. Studien bidrar med kunskap, utifrån hur några lärare i gymnasiesärskolan, uppfattar entreprenörskap i utbildning, vilket kan ses som ett kunskapsbidrag till aktörer inom kontexten gymnasiesärskola.   Nyckelord Entreprenörskap, Bred definition, gymnasiesärskola, intervjustudie

Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt.  Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder. / The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable.  Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject.  The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods.

Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.