The purpose of this study is to highlight some teachers’ perceptions of participation and influence for students at the individual program, in special needs upper secondary school. The three questions that has been used to deepen and clarify the aim of the study is; what expression and communication possibilities do students have according to the teachers? What strategies do the teachers have concerning making awareness of the curriculum goals for the student to increase their possibility for influence and participation? And what strategies do the teachers have concerning to strengthen the students possibilities for participation and influence and what level of participation do the students have according the teachers? The method that has been used in this study is qualitative interview and four respondents that work at the individual program, in Special Needs upper secondary school has been interviewed. Shiers (2001) five participation levels has been used as theoretical basis in the study. The result of the study shows that students at the individual program, in special needs upper secondary school has big difficulties whit being actively participated and to  exert influence, as they lack well-developed communication abilities. The strategies the teachers have to increase the students’ participation and influence, describes by the respondents as easy choices and informal decision- making, and the level of participation that the students have, describes as developable.  The result however shows that the they reach the minimum limit in Shiers participation levels and therefore also reaches the level that nations that have signed ´the UN Convention of Rights of the Child, must achieve. There were no major contradictions in the study’s research field and together with the result it shows a relative consistent in that young people in need of special aid do not have participation and influence at the level as other children their age. This study shows a great relevance for the profession of special teachers, as it shows that the students’ early need to be identified to increase their possibilities for communication, participation which leads to greater influence. / Syftet med denna studie är att belysa några lärares uppfattningar om delaktighet och inflytande för elever på gymnasiesärskolans individuella program. De tre frågeställningar som använts för att fördjupa och tydliggöra syftet är; Vilka uttrycks- och kommunikationsmöjligheter har eleverna enligt lärarna? Vilka strategier har lärarna i arbetet med att medvetandegöra läro- och kursplanemål för att öka elevernas nivå av delaktighet och inflytande? Och vilka strategier har lärarna i arbetet med att stärka eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande och vilken nivå av delaktighet har eleverna enligt lärarna? Metoden som använts i studien är kvalitativ intervju och fyra respondenter som arbetar inom gymnasiesärskolans individuella program har intervjuats. Shiers (2001) fem delaktighetsnivåer har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Studiens resultat visar att elever på gymnasiesärskolans individuella program har stora svårigheter med att aktivt vara delaktiga och utöva inflytande då de i stor utsträckning saknar välutvecklade kommunikationsmöjligheter. De strategier lärarna har för att öka elevernas delaktighet och inflytande beskrivs av respondenterna som enklare val och informella beslut och den nivå av delaktighet eleverna har, beskrivs som utvecklingsbar. Dock visade resultatet att de nådde upp till minimigränsen i Shiers (2001) delaktighetsmodell och därför även når upp till den nivå som bör nås för de länder som signerat Barnkonventionen. Det framkom inga större motstridigheter i studiens forskningsfält och tillsammans med resultatet visar det på en relativ samstämmighet i att unga i behov av stöd inte har delaktighet och möjlighet till inflytande i samma utsträckning som andra unga i samma ålder. Denna studie visar dock på en stor relevans för specialläraryrket då den visar på att eleverna behöver kartläggas tidigt för att rätt stöd och metoder ska sättas in för att öka deras möjligheter till kommunikation, delaktighet och därmed ökat inflytande.

The aim of this study is to explore teachers’ experience of teaching reading comprehension at upper secondary special school national programs. To find out the answers to the purpose and research issues a written interview via the Internet where fourteen teachers answered   a questionnaire with open questions. I have analyzed the responses using the concepts scaffolding and artefacts taken from the sociocultural perspective. The summarized result show that teachers work with teaching strategies for pupils to assimilate text with understanding. The teachers have a central role in this form of co- learning and acts as a support in the students reading comprehension learning. Teachers are also working to support students learning by making adjustments such as easy- to-read texts and support of speech and images. In the teaching teachers use artefacts as well as they scaffold the pupils in the learning of reading comprehension. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sina erfarenheter av att arbeta med att stödja elevers läsförståelse. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna genomfördes en skriftlig intervju via internet där fjorton lärare svarade på intervjufrågor med öppna frågor. Svaren analyseras genom att använda begreppen scaffolding och artefakter som är hämtade från det sociokulturella perspektivet. Det sammanfattande resultatet visar att lärare arbetar med att undervisa i läsförståelsestrategier för att elever skall ta till sig text med förståelse. Lärarna i studien har en central roll i detta samspel och de fungerar som stöd i elevernas läsförståelseundervisning. Lärarna arbetar även med att stötta elevers läsning genom att göra anpassningar genom att använda anpassade och lättlästa texter samt stöd av talsyntes och bilder. Lärarna använder artefakter såväl som att de stöttar elevernas lärande genom scaffolding i elevernas läsförståelseundervisning.

Studiens syfte är att analysera hur pedagoger, elever och skolledare vid en gymnasieskola uppfattar fenomenen inkludering och tillgänglig undervisning genom att undersöka deras syn på möjligheter och utmaningar med att som elev inskriven i gymnasiesärskolan delta i undervisning på nationella program på gymnasieskolan. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med målet att finna variationer i uppfattningarna kring inkludering och tillgänglig undervisning hos de olika aktörerna. Tidigare forskning har visat att begreppet inkludering används på olika sätt vilket resulterar i att skolors arbete med inkluderingsprocesser tar sig olika uttryck beroende på vilken definition man utgår ifrån. Studier visar även att heterogena grupper kan ha en positiv effekt för både elever i behov av särskilt stöd och för elever utan samma behov samt att särskiljande lösningar ofta har en stigmatiserande effekt. Trots detta anser många lärare och rektorer att just heterogeniteten i klassrummen är en av de största utmaningarna. Tillgänglighet handlar om hur väl en verksamhet fungerar för personer med en funktionsnedsättning. En tillgänglig lärmiljö handlar om att ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga och inkluderade i utbildning. En väl genomtänkt undervisning som är varierad, utmanande och i förväg anpassad efter alla elevers behov kommer att leda till att minska antalet elever i svårigheter. Ett sätt att göra detta är att använda sig av Universal design for learning, en uppsättning principer som utgår ifrån att alla elever lär på olika sätt och att läraren därför behöver använda sig av olika metoder för att möta alla elevers behov. Resultatet av vår studie visar att informanterna uppfattar att ett gemensamt förhållningssätt är viktigt för att kunna möta alla individer. Skolan ses som ett litet samhälle där alla ska ges möjlighet att möta mångfald och olikheter. För att inkludering och tillgänglighet ska kunna uppnås uppfattar informanterna att det krävs en vilja att inkludera alla elever samt att det är viktigt att olika professioner på skolan samarbetar. En annan viktig förutsättning för en lyckad inkludering är ett relationellt perspektiv samt en vilja att anpassa undervisningen efter de elever man som lärare har framför sig.

Syftet med den här studien är att beskriva några elevers erfarenheter av att vara elev i gymnasiesärskolan och att lyfta fram deras berättelser. Med fokus på lärande, inflytande, delaktighet och tillhörighet.  Det är en studie som har sin grund i ett inifrånperspektiv som handlar om förståelse för elevers perspektiv. För att kunna förstå elevers perspektiv behövs tolkningar, tolkningar är den teoretiska ansatsen hermeneutikens grundsyn och därför fann jag hermeneutiken vara passande till min studie. Som metod för att kunna besvara mitt syfte har jag använt mig av livsvärldsintervjuer. Studiens resultat bygger på fyra elevintervjuer. Resultaten som framträdde var att eleverna var alla positiva till sin skola, de såg en skola där de fick känna gemenskap. De beskriver att meningen med att utbilda sig handlar om att lära sig något. Några har dessutom en tanke med att lärandet ska skapa bättre förutsättningar för dem i vuxen ålder. Resultatet visade också att eleverna är medvetna om sina behov, svårigheter och kunde relatera dem till olika situationer som de möter och har mött. Vad som också blev synligt i elevernas berättelser var att det förekom begränsad samverkan med gymnasiet. / The purpose of this study is to describe some pupils’ experiences of being a student in upper secondary schools forintellectual disabilities, and highlight their stories. The study has its focus on learning, influence, participation and belonging. It is a study with its base on an inside perspective; the understanding of the pupils' own perspective. In order to understand the pupils' perspective, you need interpretation. That are the theoretical approach to the basic view of the hermeneutic character, hence I found hermeneutics appropriate for my study. As a method to be able to find the answer of the purpose of the study, I have used the life-world interviews. The result of the study is based on the interviews of four pupils. The results that emerged was that all the pupils were positive about their school, they saw a school where were able to feel togetherness. They all describe that the purpose of education is about learning. Some also thought that learning could create better situations for them in adulthood. The results also showed that the pupils are aware of their needs and difficulties and can relate them to different situations they have faced and will face. What also became obvious in the pupils' stories was that there was limited interaction with high school.

The purpose of this study is to acquire knowledge about how interaction, participation and inclusion are affected by individual integration for three students in upper secondary education for pupils with learning disabilities. To be individually integrated means, in this case, that the students from compulsory school for children with learning disabilities are taking part in some of the programme-specific courses together with students from the regular upper secondary school. This study gets its inspiration from the ethnographic research approach, and uses passive observations together with interviews with students and their guardians as main methods to collect information. The school in question has not made any adjustments to make the programme-specific courses more adapted to the different needs, which is typical of integration. This study shows that the school presumes that the students with the help from the vocational teacher, but without any special needs educational help, themselves are to adapt to the conditions at the regular upper secondary school. This, together with the lack of special needs educational competence among the vocational teachers, led to a higher level of exclusion and an enhanced feeling of not being up to standard among the integrated students. The results also show that the integrated students maintain a strong wish to be included with the students attending the regular upper secondary school. However, the integrated students are only formally a part of the class, and the level of inclusion is dependent on how the regu- lar upper secondary school students behave and let them be a real part of the class. Similar to other studies about learning disabilities, this study also shows that the parents of the integrated students with learning disabilities tend to have a more positive appreciation of the social situation than both the regular upper secondary school students, as well as the integrat- ed ones. / Studiens syfte är att få kunskap om hur samspel, delaktighet och tillhörighet påverkas av individintegrering för tre elever inskrivna i gymnasiesärskolan. Att vara individintegrerad betyder i detta fall att eleverna från gymnasiesärskolan läser vissa karaktärskurser tillsammans med elever från ordinarie gymnasiet. Studien hämtar inspiration från den etnografiska forskningsansatsen och har passiva observationer samt intervjuer med elever och deras vårdnadshavare som huvudsaklig insamlingsmetod. Den aktuella skolan har inte gjort några anpassningar för att anpassa utbildningen till de varierande behov som är utmärkande för inkludering som princip. Denna studie visar att skolan förutsätter att eleverna med hjälp av yrkesläraren, men utan specialpedagogisk hjälp, själva ska anpassa sig efter de villkor som gäller på ordinarie gymnasiet. Detta, tillsammans med brister i den specialpedagogiska kompetensen bland yrkeslärarna, har istället bidragit till förstärkt utanförskap och en känsla av otillräcklighet hos de integrerade eleverna. Resultatet visar också att de integrerade eleverna har en stark önskan om att vara delaktiga med eleverna på ordinarie gymnasiet. Eleverna har dock endast en formell tillhörighet i klas- sen på ordinarie gymnasiet och är helt beroende av på vilket sätt övriga elever i klassen väljer att släppa in dem i klassgemenskapen. I linje med tidigare studier om funktionsnedsättningar, visar även denna studie att elevernas föräldrar tenderar att uppskatta den sociala situationen mer positivt än såväl elevernas klass- kamrater utan funktionsnedsättningar som eleverna själva.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers’ descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context. As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees’ experiences described from the basis of an interview guide. This process also allowed room for flexibility where the interviewees were given the opportunity to elaborate on their views and ideas. This flexibility added valuable aspects of the teachers' experiences of mapping.   In the analysis ofmy result, I found that mappingwas importantin situations wherethe student'scontextneeded tobe made visible.The teachersexplained that themappingtoolwasan aidin understandinglearning andmoodas well asin detecting recurringpatterns in learning and mood. Based onthis information,teachersoccasionallyandin limitedcontextshave been able toadjust their teaching. Italso emerged that thetool of mappinghad notchanged theteachers'way of educating, butrather been used as a complementtothe learning situation. / Studiens syfte fokuserar på hur pedagoger på en gymnasiesärskola, elever inom autismspektrat, beskriver sina erfarenheter av att arbeta med ett kartläggande verktyg, Nylander (2012). I mina frågeställningar har jag utgått ifrån hur pedagogerna beskriver sina erfarenheter av kartläggningens genomförande, om resultatet av kartläggningen påverkat pedagogernas arbete i undervisningen och om kartläggningen kan bidra till ett synliggörande och tydliggörande av elevens fungerande i dess skolsammanhang.   Då studien bygger på fem intervjuer där pedagoger reflekterar utifrån verktyget kartläggning blev det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med omgivningen, en grund att utgå ifrån. Metoden har varit intervjuer utifrån en kvalitativ forskningsintervju. Genom att använda intervjuer kunde jag fånga den mångfald som de intervjuade beskrev utifrån en färdig intervjuguide. I denna process gavs även utrymme för flexibilitet där de intervjuade erbjöds möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer. Denna flexibilitet adderade värdefulla aspekter av pedagogernas erfarenheter kring kartläggning.     I analysen av mitt resultat fann jag att kartläggningen hade betydelse i situationer där elevens sammanhang behövde synliggöras. Pedagogerna förklarade att verktyget kartläggning blev ett stöd till förståelse av lärande och mående samt upptäckten av återkommande mönster i dessa. Utifrån denna information har pedagogerna stundtals och i begränsade kontexter kunnat anpassa undervisningen. Här framkom även att verktyget inte hade förändrat pedagogernas sätt att undervisa, utan snarare blivit ett komplement i lärsituationen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lärare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras på sju halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på gymnasiesärskolan.  Resultatet visar att lärarna använder sig av många olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation är några exempel. Lärarna arbetar tätt ihop med eleverna och ger konkret, tät återkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen både för eleven och sig själva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och självständighet i arbetet. Ett dilemma som framträder är att det är svårt att skapa förutsättningar för alla elever att kunna visa fram sina kunskaper. Det vanligaste är att man sitter bredvid och samtalar med eleven för att ta reda på vilka kunskaper eleven har tillägnat sig. Lärande som en social företeelse som sker i samspel med andra är ett synsätt som skiner igenom. Enligt min studie är det oftast eleven och läraren som samspelar med varandra. / The aim of this study is to explore how a few teachers in the upper secondary school’s national programmes for pupils with intellectual disabilities work with assessing the knowledge development in students and how these teachers work for the pupils to be able to make their own knowledge visible.   The study is based upon seven semi structured interviews with teachers teaching Swedish in upper secondary schools for pupils with intellectual disabilities.  The results show that the teachers use multiple methods to acquire ground for assessment of knowledge. Conversation, observation and documentation are some examples of methods. The teachers work closely together with the students and provide tangible, frequent feedback to make the knowledge development visible both to the student and themselves. The students need a lot of scaffolding and repetition to develop knowledge and independence in their work. An emerging dilemma is the difficulty to create opportunities for all students to communicate their knowledge. The most common strategy is to sit beside the student and have a conversation to find out what knowledge the student has acquired. Learning as a social experience which occurs in interaction with others is a line of approach that shines through. According to my study it is most commonly the student and the teacher who are interacting with each other.

Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

One of the important tasks of the school is to provide students with the conditions to participate. Young people with intellectual disability have less favorable conditions for participation in physical activities than other peers. Physical activities can contribute to increased health and quality of life for these young people. The study aims to generate increased knowledge about students own experiences of participation in physical education and health-promoting physical activities. Research questions: What experiences and expectations of participation in health-promoting physical activities in physical education and in leisure time, students tell about? What factors in teaching and leisure appear to be central to creating the conditions for student participation in health-promoting physical activities? In order to gain increased knowledge about students' own experiences of participation, qualitative interviews were chosen as the survey method. Six individual interviews were conducted, transcribed and analyzed based on a narrative approach and the questions were designed based on a participation model, with six aspects of participation. The results of the study are presented through six different narratives based on the participation aspects, and were also analyzed based on them, and even the Sense of coherence theory. The study's results indicate that the students experience good participation in physical education and experience physical activities as fun and meaningful even outside school. This compared with less participation and meaningfulness earlier in compulsory school. The students now experience interaction, that they are accepted and have equal relationships with other young people in the group. Students get to experience, recognition through positive encouragement, responsiveness to their needs from the teacher. They experience a varied teaching content that is comprehensible and manageable and which they can influence. Central to the participation is an accessible teaching in physical education that meets students together and have the conditions to develop an engagemen / En av skolans viktigaste uppgifter är att ge elever förutsättningar att vara delaktiga i undervisningen och samhällslivet. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har mindre goda förutsättningar till delaktighet i fysiska aktiviteter än andra jämnåriga. Fysiska aktiviteter kan bidra till en ökad hälsa och livskvalitet för dessa ungdomar. Studien avser att generera en ökad kunskap kring elevers egna upplevelser av delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan och hälsofrämjande fysiska aktiviteter. Frågeställningar: Vilka upplevelser och förväntningar av delaktighet i hälsofrämjande fysiska aktiviteter i ämnet idrott och hälsa och på fritiden, berättar elever om? Vilka faktorer framstår som centrala för att skapa förutsättningar för elevers delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan och i fysiska aktiviteter på fritiden? För att få en ökad kunskap om elevers egna upplevelser av delaktighet valdes kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Sex individuella intervjuer genomfördes, transkriberades och analyserades utifrån ett narrativt förhållningssätt och frågorna är utformade utifrån SPSM:s delaktighetsmodell med sex aspekter av delaktighet. Studiens resultat presenteras i form av berättelser vilka utarbetats utifrån delaktighetsmodellen. Berättelserna analyserades även utifrån denna samt teorin KASAM. Studiens resultat pekar på att eleverna upplever en god delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan i jämförelse med en mindre upplevd delaktighet tidigare under grundskolan. Eleverna upplever samhandling, att de är accepterade och har jämlika relationer med andra ungdomar i gruppen. Eleverna får uppleva erkännande genom positiv uppmuntran, lyhördhet för deras behov från läraren. De upplever ett varierat undervisningsinnehåll som är begripligt och hanterbart utifrån elevernas förutsättningar och som de kan påverka. Centralt för delaktigheten är en tillgänglig undervisning i ämnet idrott och hälsa som bemöter och utvecklar elever på ett sätt så att de på egen hand och tillsammans med andra får förutsättningar att utveckla ett engagemang. Ett engagemang som i sin tur gör att eleverna förhoppningsvis upplever en meningsfullhet i att vara delaktiga i fysiska aktiviteter även på fritiden.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.