Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out if and how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera betydelsen av det arbetsplatsförlagda lärandet för elever på gymnasiesärskolan, och nyttan den har för övergången mellan skola och arbetsliv. Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hurpåverkar det arbetsplatsförlagda lärandet elevernas framtida yrkesbana? Hur samordnas och utvärderas elevernas arbetsplatsförlagda lärande? Vilken vägledning och vilket stöd erbjuds eleverna för att gagna det framtida yrkesverksamma livet? För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod används. Den består av tretton semistrukturerade intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare samt före detta elever vid gymnasiesärskolor i två kommuner. Intervjuer har också genomförts med handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men dessa har endast använts som personlig kontakt. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna normaliseringsprincipen och careerchipteori. Resultatet visar att arbetsplatsförlagt lärande har stor betydelse för att göra övergången mellan gymnasiessärskolan och arbetslivet så smidig som möjligt. Studien visar dock på svårigheter att hitta lämpliga platser som både möter elevens önskemål och arbetsmarknades efterfrågan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen förbereder både elever och arbetsmarknaden och möjliggör i större grad att eleverna förvärvar ett arbete efter avslutade studier. Samverkan mellan skola, arbetsmarknad och övriga externa aktörer har förbättras under de senaste decenniet, vilket också gynnat eleverna. Genom stöd och handledning till både elever och handledare på arbetsmarknaden kan hinder röjas och framgång nås. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of workplace-basedlearning for students in upper secondary school, and the benefits it has for the transition between school and work life. The purpose leads to the following questions: How does workplace-based learning affect the students' future career path? How are the students' workplace-based learning coordinated and evaluated? What guidance and support is offered to students to benefit their future professional life? To answer the purpose and the questions, a qualitative method has been implemented. It consists of ten semi-structured interviews with teachers, study and career counselors and former students at upper secondary schools in two municipalities. Interviews have also beenconducted with officials at the Social Insurance Agency and the Employment Service, but these have only been used as personal contact. The result is analyzed using previous research as well as the theoretical starting points of the normalization principle and career-chip theory. The results show that workplace-based learning is of great importance in making the transition between upper secondary school and working life as smooth as possible. However, the study shows difficulties in finding suitable places that meet the student's wishes and the demand of the labor market. Workplace-based education prepares both students and the labor market, and enables more students to acquire a job after completed studies. Collaboration between schools, the labor market and other external actors has improved over the past decade, which also benefits the students. Through support and supervision for both students and supervisors in the labor market, barriers can be cleared and success achieved.

The purpose of this study is to examine how some teachers reason regarding the IDP in upper secondary school for pupils with intellectual disability. The chosen theory of the study is curriculum theory and the chosen method of the study is qualitative content analysis.   Ten teachers from five upper secondary schools for pupils with intellectual disability in Central Sweden, which both used and did not use IDP as tools in teaching for pupils with intellectual disability have been interviewed. To analyze the interviews, both the inductive approach and the deductive approach have been used.   The results of the study shows that the IDP has many functions in teaching pupils with intellectual disability at upper secondary school. There were mostly advantages that emerged in the teachers' reasoning regarding the use of the IDP in the education of pupils with intellectual disability, although there were also some disadvantages. In those categories where it was possible to study the existence of curriculum ideologies, it was primarily the learner centered ideology as well as social efficiency ideology that were most prominent.   Current research on IDP has been discussed as well as curriculum and syllabus and how they relate to IDP and pupils with intellectual disability.

Abstract The aim of this study is to contribute knowledge of guardian´s experience of having a child in compulsory- and upper secondary school for learning disabilities. Research questions: How do guardians describe their lived experience of the phenomenon of having a child placed in the compulsory- and upper secondary school for learning disabilities? How do guardians describe the relationship between home and school? Research indicates a multifaceted complexity characterized by high level of stress among guardians of children diagnosed with intellectual disabilities (ID). Attitudes from the society in whole towards people with ID have a major impact. My study has a phenomenologically inspired approach, that aims to access and understand the phenomenon by addressing the source, the guardians. I have interviewed three guardians and learned stories from their existential worlds. They show faith in school, but also anxiety from complex situations that they are faced with. It is important that teachers in schools for pupils with ID are aware of these feelings when meeting the guardians, since they are important to build good cooperative relationships between school and home. Successfulness is based on good relationships and for this to occur, an understanding of the situations of the guardians is required. Keywords cumpulsory school for learning disabilities, upper secondary school for learning disabilities, guardians, phenomenology, lived experience, relationship between home and school, intellectual disability, ID. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vårdnadshavares levda erfarenhet av att ha ett barn i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Forskningsfrågor: Hur beskriver vårdnadshavare sin levda erfarenhet av fenomenet att ha sitt barn placerat i grundsärskolan och gymnasiesärskolan? Hur beskriver vårdnadshavare relationen mellan hem och skola? Forskning visar på en mångfasetterad komplexitet som kännetecknas av en hög stressnivå hos vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Omgivningens inställning till personer med IF har stor påverkan. Min studie har en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket syftar till att förstå fenomenet genom att gå till källan, vårdnadshavarna. Jag har intervjuat tre vårdnadshavare och tagit del av berättelser från deras livsvärldar. I deras berättelser visar sig en tillit till skolan men också starka känslor i form av oro, frustration och komplexa situationer att förhålla sig till. Detta tolkar jag som en form av stress. Dessa känslor och erfarenheter behöver speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan vara medvetna om i mötet med vårdnadshavare. Dessa möten är en viktig komponent som bygger samarbetet mellan hem och skola. Ett bra samarbete grundar sig i goda relationer och för att dessa ska uppstå krävs en förståelse för vårdnadshavarens situation. Nyckelord Grundsärskola, gymnasiesärskola, vårdnadshavare, fenomenologi, levda erfarenheter, relation mellan hem och skola, intellektuell funktionsnedsättning, IF.

Denna studie har studerat och jämfört hur elever i språklig sårbarhet och undervisande lärare på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan beskriver främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Studien använder en kvalitativ tolkande- och livsvärldsfenomenologisk ansats. För att besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och observationer använts med två elever och två lärare från gymnasiesärskolan och två elever och två lärare från gymnasieskolan. Intervjuerna belyser informanternas beskrivningar av främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Resultaten visade att elevers och lärares erfarenheter av vad som utgör kunskapsutveckling i undervisningen både korrelerar och skiljer sig åt. Både elever och lärare värderade student-lärarrelationen som en viktig aspekt för elever att engagera sig och utvecklas mot kunskapsmålen. Lärare i gymnasiesärskolan värdesatte gruppens storlek för att kunna individanpassa undervisningen och stötta elever i språklig sårbarhet att utvecklas mot kunskapsmålen. I linje med en universell design för lärande, tenderade lärare på gymnasieskolan att organisera sin undervisning för att bli mer inkluderande. Resultatet visade också att lärarnas och elevernas berättelser på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan visade olika perspektiv på inkludering i undervisningen. På gymnasiesärskolan blev det tydligt att en främjande faktor för kunskapsutveckling för elever i språklig sårbarhet var att eleverna differentierades, medan gymnasieskolans lärare och elever lyfte fram att undervisningen behövde differentieras för att stötta elever i språklig sårbarhet. / This study has examined and compared how students with language difficulties and their teachers in Swedish upper secondary special needs school and Swedish upper secondary school describe their learning development in the classroom. The study has used an interpretative- and lifeworld phenomenological approach.  To answer the research questions, semi structured interviews have been conducted with two students and two teachers from an upper secondary special needs school and two students and two teachers from an upper secondary school. The interviews have shed light on the informants’ experience of which factors promote learning development in the classroom.  The results show that students’ and teachers’ experiences of what constitutes learning development in the classroom both correlates and differ. Both students and teachers valued the student-teacher relationship as an important factor in students getting involved in instruction and reaching learning objectives. For the teachers in the special needs school group size played an important role in individualizing instruction. In line with universal design for learning, teachers in the upper secondary school tended to organize their instruction to be more inclusive. The results also presented two different perspectives on inclusive education to support learning development for students with language difficulties. In upper secondary needs school learning development is dependent on differentiation of the students, while learning development in upper secondary school depends on differentiation of instruction in the classroom.

AbstractThe purpose of this study is to illustrate how Work-based Learning (WBL) is handled in Special Education High Schools. With this purpose in mind, four questions have been formulated and they focus on what proportion of the total amount of high school students in the Special Education High School National Program who is completing their WBL according to governmental regulations, what challenges the WBL managers experience in working with WBL, what reasons the WBL managers see as decisive for students not completing their WBL and what benefits the WBL managers see with WBL. To answer the study’s purpose and questions, a survey was conducted, where we looked for respondents on a nationwide level. Data from the survey was analyzed with the help of a theoretical basis that we chose. This theory was based on three different perspectives on special education; the compensatory, the critical and the dilemma perspective by Nilholm (2007). A total of 127 respondents were included in the study and there were respondents from all three parts of Sweden; Norrland, Svealand and Götaland. The majority of respondents work as vocational teachers, Special Ed teachers working with the developmentally disabled and high school level teachers. The results showed that compulsory WBL education is an important part of the Special Education High School National Program, but at the same time difficult to implement due to lack of time, lack of internships and students’ individual abilities to complete a WBL. / SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa hur styrdokumentens krav när det gäller arbetsplatsförlagt lärande (APL) hanteras i gymnasiesärskolan. Kopplat till syftet har fyra frågeställningar formulerats och de fokuserar på hur stor andel av det totala elevantalet på gymnasiesärskolans nationella program som genomför sin APL enligt styrdokumentens krav i dagsläget, vilka utmaningar de APL-ansvariga upplever sig möta i arbetet med APL, vilka orsaker de APL-ansvariga ser som avgörande för att eleven inte genomför sin APL, vilken nytta de APL-ansvariga ser med APL. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning, där vi sökte efter informanter på ett rikstäckande plan. Data från enkäten analyserades med hjälp av en av oss vald teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgick från tre olika perspektiv på specialpedagogik; det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet av Nilholm (2007).  Det var sammanlagt 127 informanter som ingick i enkätstudien och det fanns informanter hemmahörande från alla tre landsdelar i Sverige, Norrland, Svealand och Götaland. Majoriteten av informanterna arbetar som yrkeslärare, speciallärare mot utvecklingsstörning och ämneslärare på gymnasienivå. Resultatet visade att den obligatoriska APL utbildningen är en viktig del av ett nationellt program i gymnasiesärskolan, men den är samtidigt svår att genomföra på grund av tidsbrist för uppdraget, brist på APL-platser och elevernas individuella förutsättningar att klara av en APL.

Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.

Arbetet i särskolan ska förbereda för vuxenlivet, och sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas utifrån ett främjande perspektiv med fokus på sexualitet, identitet, normer och jämställdhet. I Skolinspektionens aktuella granskning av sex- och samlevnadsundervisningen framkommer betydande brister. Den här studien vill öka kunskapen om pedagogers föreställningar om sexualitet och sex- och samlevnad avseende elever med intellektuell funktionsnedsättning i särskolan. Undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer med pedagoger i gymnasiesärskolan. Utifrån ett normkritiskt perspektiv har insamlad empiri analyserats med hjälp av begreppen cripteori, normalitet och empowerment i syfte att beskriva och tolka hur pedagogerna i särskolan förhåller sig till eleverna och deras förmåga och rätt till sin sexualitet. Olika teman har konstruerats ur empirin för att definiera attityder, normer och förhållningssätt. Resultatet visar pedagoger med oerhört engagemang i ett svårt ämne där de känner sig ensamma och utsatta utan pedagogiskt stöd. Eleverna visar en stor önskan att passa in, de skäms för att gå i särskolan och gör allt för att inte framstå som avvikande. Osäkerheten hos pedagogerna är av central betydelse samtidigt som den normkritiska medvetenheten i undervisningen behöver stärkas. Slutsatsen är att kompetensutveckling och pedagogisk vägledning inom särskolan är avgörande för detta viktiga men känsliga ämne. / The work in school for students with special needs should prepare for adult life, and sex and cohabitation education should be based on a promotion perspective with focus on sexuality, identity, norms and gender equality. The School Inspectorate's current review of sex and cohabitation education reveals significant shortcomings. This study aims to increase knowledge about educators' perceptions of sexuality, and sex and cohabitation, regarding students with intellectual disabilities. The study consists of semistructured interviews with educators in special needs upper secondary school. Based on a norm critical perspective, collected data has been analyzed using the concepts of crip theory, normality and empowerment for the purpose of describing and interpreting how the educators relate to the students, their ability and right to their own sexuality. Different themes have been constructed from the collected data in order to define attitudes, norms and approaches. The result shows educators with huge commitment in a difficult field where they feel lonely and vulnerable without pedagogical support. The students show great desire to fit in, they are ashamed of going to special school and do anything to not appear deviant. The insecurity within the educators is of central importance and there is little norm critical awareness in the teaching. The conclusion is that knowledge development and pedagogical guidance within the special needs upper secondary school is crucial in this important but sensitive field.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden. / Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.