Introduktion: HBTQI-personer har genom historien blivit diskriminerade och kränkta, och har sämre erfarenheter av vården jämfört med heterosexuella och cis-personer. Distriktssköterskans uppdrag är bland annat att arbeta för god och säker vård, och ska ha god kännedom om de kulturella och sociala skillnader som påverkar hälsan. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskans uppfattningar om att möta HBTQI-personer. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där distriktssköterskor intervjuades, och där datan sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom i dataanalysen - Förutsättningar för ett gott bemötande, Ett personcentrerat bemötande, och Distriktssköterskans perspektiv på HBTQI-patienten.  Konklusion: Det finns goda intentioner hos distriktssköterskan kring att ge ett gott bemötande och en personcentrerad vård till HBTQI-personer. Dennes egenskaper, arbetssätt och språk har stor betydelse. Det krävs specifik kompetens och kunskap för att ge ett gott bemötande till HBTQI- personer, något som saknas både kliniskt och i utbildningar. / Introduction: Throughout history, LGBTQI individuals have faced discrimination and mistreatment, experiencing poorer healthcare outcomes compared to heterosexual and cisgender individuals. One of the district nurse's responsibilities is to work towards providing good and safe care, requiring a thorough understanding of the cultural and social differences that impact health. Aim: The study aimed to explore district nurses' perceptions of interacting with LGBTQI patients. Method: The study was conducted as an empirical investigation, involving interviews with district nurses. The collected data were then analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged from the data analysis - Preconditions for a good reception, A person-centered approach, and The district nurse's perspective on LGBTQI patients. Conclusion: District nurses express positive intentions towards providing a welcoming and person-centered care for LGBTQI patients. The nurse's qualities, approach, and language play a significant role. Specific competence and knowledge are required to ensure a positive interaction with LGBTQI patients, an aspect currently lacking in both clinical practice and education.

Background: Scientific studies often point towards poor treatment directed at people who include themselves as LGBTQ+ in their contact with healthcare. Patients are treated based on heteronormative views that reproduces gender as binary and stereotypical, where understanding of alternative gender affiliations and sexuality is limited. Purpose: The purpose of this study is to investigate healthcare counsellors experiences of a welcoming, respectful and professional treatment in the contact with healthcare for LGBTQ+ individuals. Method: Empirical material has been collected through six semi-structured interviews with healthcare counsellors. Results: The results indicate challenges for healthcare professionals regarding the perceived heteronormative views that characterizes the healthcare system. Healthcare counsellors describe a great importance in their efforts to create an inclusive approach in the meeting with the patients, but that there are general shortcomings in healthcare that could derive from the lack of knowledge about LGBTQ+ needs and lack of norm-critical openness.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad framställningar av hbtqi-personers rättigheter kan säga om Sveriges riksdagspartiers föreställningar om gruppen. Detta görs genom en multimodal legitimeringsanalys samt en kritisk diskursanalys av riksdagspartiernas webbplatssidor. Undersökningens resultat visar att HBTQ är den mest förekommande förkortningen bland partierna. Auktoritet är den vanligaste legitimeringsstrategin. De partier som visar hur de aktivt arbetar för hbtqi-rättigheter kan legitimera med auktoritet inom hbtqi-diskursen. Men även auktoritet inom partiernas ideologier och hänvisningar till lagar förekommer som legitimeringar. Riksdagspartiernas användning av legitimeringsstrategier resulterar i dess olika positioneringar i hbtqi-diskursen. Studien visar även att hbtqi-personers rättigheter framställs olika, vilket åskådliggör riksdagspartiernas skilda syn på gruppen och dess behov.

The aim of this master’s thesis is to develop knowledge about rainbow families self-perceived family identity in relations too their experience of the library's picture book collection. The lack of research about rainbow families’ experiences of the picture book collection and the undertaking of lgbtq-perspectives of the library motivates this study. This quality study was based on a web survey and was answered by adults of rainbow families. The empirical data was analyzed through thematic analysis and theoretical framework drawn from Axel Honneth’s theory of recognition and the notion of literature as mirrors and windows as understood by Rudine Sims Bishop. Recognition is seen as necessary for the positive develop of identity and is based on the notion that every human needs recognition from others to obtain a positive relationship with self. The result shows that the picture book collection is perceived positively and valuable and can allow recognition when aspects of representation, diversity and awareness of norms are reflected in the collection and included in the work of the library. These aspects include representation of rainbow families and lgbtq-identities, inclusion of diversity, and awareness of social norms regarding families and gender. The result also acknowledge that the rainbow families experience somewhat lack of representation, diversity, and awareness of norms in the collection which affects the strengthening of the identity. The self-perceived family identity can be seen strengthen when the families wishes regarding representation, diversity and norms are meet in the library’s work with the picture book collection.

Bakgrund: Paraplybegreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och uttryck samt intersexpersoner. Denna grupp har historiskt stigmatiserats som ett psykiatriskt eller medicinskt problem och möter fortfarande utmaningar. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa än genomsnittet och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är kompetens bland hälso- och sjukvårdspersonal kring hbtqi-personers erfarenheter inom hälso- och sjukvård avgörande för att erbjuda en god vård och ett respektfullt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman och sex underteman. De teman som framkom var Hbtqi-personers erfarenheter av vårdmöten, Konsekvenser av ett okunnigt bemötande samt Sätt att skapa en inkluderande vård. Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning. / Background: The term LGBTQI encompasses homosexual, bisexual, transgender individuals, queer identities and intersex people. This group has historically been stigmatized as a psychiatric or medical issue and still faces challenges. Research indicates they often experience worse health than the general population and struggle to find healthcare tailored to their needs. How they are treated in healthcare significantly impacts their well-being. Therefore, healthcare professionals' competence in understanding lgbtqi experiences is crucial for quality and respectful care. Aim: This study aimed to describe lgbtqi individuals' experiences when approached by health care personnel. Methods: This literature review was based on 10 qualitative articles from Cinahl and Pubmed, analysed through manifest content analysis. Results: Three themes and six sub-themes emerged. The themes that emerged were LGBTQI-individuals’ healthcare experiences, Consequences of uninformed encounters and Approaches to creating inclusive care. Conclusion: The sexual orientation and gender identity of lgbtqi individuals can hinder their access to adequate healthcare due to discrimination and healthcare professionals' knowledge gaps. These negative experiences in the healthcare system can lead to poorer health outcomes as they are less likely to seek medical care.

I denna studie är syftet att undersöka hur personal från behandlingshem för missbruk samtalar kring kön och sexualitet. Studien utgår från behandlingshem med inriktning på enbart kvinnor eller enbart män. I Sverige har homo-, bi- och transsexuella personer sämre psykisk hälsa än heterosexuella personer. Psykisk ohälsa ökar risken för missbruk och hbtq-personer har en ökad risk för missbruk jämfört med den generella befolkningen, varför det har varit av relevans att undersöka normer gällande kön och sexualitet på behandlingshem för missbruk. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en kritisk diskursanalytisk ansats, har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personal inom behandlingshem för missbruk. I resultatet framgår att diskurserna kring kön och sexualitet till stor del fortfarande är heteronormativa, bland annat genom att utgångspunkten är att brukarnas relationer är heterosexuella samt i diskurser kring att visa sin nakna kropp vid övervakade urinprov. Resultatet lyfter att det kan finnas en osäkerhet kring bemötande av transsexuella personer utifrån vilket pronomen som ska användas samt på vilket behandlingshem en transperson ska placeras. Slutsatsen pekar på att det kan finnas ett behov av kunskap om det heteronormativa privilegiet för att det ska bli möjligt med förändring av ojämlika maktstrukturer kring kön och sexualitet. / The aim of this study is to explore how professionals, from health and rehabilitation clinics for addiction, talk about sex and sexuality. The study includes health and rehabilitation clinics for only women or only men. In Sweden, mental illness is more prevalent among the lesbian, gay, bisexual and transsexual population than for the heterosexual population. Mental illness increases the risk for alcohol and drug addiction and people within the LGBT community have an increased risk of addiction than the rest of the population, thus it is of relevance to explore norms regarding gender and sexuality in rehabilitation clinics. The empirical material has been collected via ten semi-structured interviews with professionals of health and rehabilitation clinics for addiction. The result indicates that the discourses regarding sex and sexuality still in many ways are heteronormative and it shows among others by the assumptions that the relationships of the clients are heterosexual. It also shows when it is assumed that the clients are cis in the discourse regarding showing the naked body when leaving monitored urine samples. The result illustrates that there could be an insecurity among the professionals when it comes to use the correct pronoun when talking about transsexual people and in which health and rehabilitation clinic a transsexual person can be accepted for treatment. The conclusion indicates that knowledge about the heteronormative privilege could be necessary to enable change of unequal power structures regarding sex and sexuality.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

Bakgrund: Det råder en heteronorm i samhället och forskning visar att HBTQI-personer är utsatta för våld, diskriminering och fördomar i samhället. Forskning visar även att det råder bristande kunskap om HBTQI-personers hälsa inom hälso- och sjukvården. HBTQI-personer har sämre hälsa jämfört med övriga befolkningen, både gällande psykisk och somatisk hälsa. Arbetet inom hälso- och sjukvården skall utgå från en värdegrund som beskriver att alla människor har lika värde och personcentrerad vård förespråkas.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQI-personers upplevelser av hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed har kritiskt granskats enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman, Normer och normativitet, Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsnivå. Slutsats: Litteraturöversikten visar att HBTQI-personer upplever att hälso- och sjukvårdspersonalens attityd är avgörande för hur mötet med vården upplevs. Negativa upplevelser av vården i form av dåligt bemötande eller bristfällig vård eller rädsla för ett negativt bemötande har i vissa fall medfört att vård undviks vilket kan medföra sämre hälsa. En inkluderande attityd kan överbrygga eventuell kunskapsbrist och olika normativa antaganden och därmed leda till en mer positiv upplevelse av mötet med vården. / Background: There is a heteronorm in society and research shows that LGBTQI-persons are exposed to violence, discrimination and prejudice in society. Research also shows that there is a lack of knowledge about the health of LGBTQI-persons in health care. LGBTQI-persons have poorer health compared to the rest of the population, both in terms of mental and somatic health. The work in health care must be based on a set of values that describes that all people have equal value and person-centered care is advocated. Aim: The aim was to describe LGBTQI- person's experiences of healthcare. Method: A literature review has been conducted to answer the aim. Eleven qualitative scientific articles retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed have been critically reviewed according to Fribergs method.  Results: The results are presented under three themes, Norms and normativity, Healthcare provider’s attitudes and Healthcare provider’s level of knowledge.  Conclusion: The literature review shows that LGBTQI-persons feel that the attitude of the health care providers is decisive for how the encounter with healthcare is experienced. Negative experiences of healthcare in the form of poor treatment or inadequate care or fear of a negative treatment have in some cases led to healthcare being avoided, which can lead to poorer health. An inclusive attitude can bridge any lack of knowledge and various normative assumptions and thus lead to a more positive experience of encountering healthcare.

Diversity in the workplace has become an increasingly prevalent issue and is seen as beneficial to organizations for several reasons. As diversity work is deemed important for all organizations in Sweden, there are laws that regulate the issue, such as the Discrimination Act. The Discrimination Act specifically protects ethnicity, gender, religion or other beliefs, sexual orientation, age, disability and transgender identity or expression. The law means that these groups must not be disadvantaged due to their group affiliation, but it does not guarantee that they are included. Previous research shows that LGBTQI people suffer to a greater extent from mental illness. The group is one of those that report the most cases of discrimination and harassment. Therefore, it is relevant to examine how HR works with inclusion, particularly for this group. The following study has a qualitative approach where the empirical collection was carried out with the help of six semi-structured interviews. All respondents are HR staff in regional operations and work to varying degrees with equal treatment and diversity issues. Previous research and theories have been used to contribute to an increased understanding of the collected empirical data. The theories applied in the study are: isomorphism, shop window arrangement and queer theory. The study shows that the scope of inclusion work is affected by politics as the respondents operate within politically controlled organizations. But to succeed with the issue of inclusion also requires commitment, knowledge and resources. It appears that the organizations work more comprehensively with inclusion and that the inclusion work of LGBTQI people mainly takes place through training initiatives and diplomas. Despite these knowledge-raising initiatives, it is clear how knowledge about LGBTQI is deficient. Therefore, the efforts can be explained with the help of outside pressure (isomorphism) and a desire to appear as an attractive employer (shop-window dressing).

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar. / The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.