The purpose of this thesis is to investigate the knowledge circulation surrounding the Linnean student Lars Montin’s journey to Northern Sweden in 1749. More specifically, the intention is to examine how agents contributed to the knowledge circulation and to map the movements of the living and dried plants and seeds Montin brought with him to Uppsala. The thesis concludes that local households and agents were vital to Montin’s journey and the gathering of knowledge and specimens. However, some agents created a break in the knowledge circulation, which manifested itself through countersigns like silence, doubt and refusal. When it comes to the specimens of plants Montin collected during his journey, several of them were found in nodes of knowledge after Montin’s return, such as the Botanic Garden in Uppsala and Montin’s herbarium. Their accumulation likely contributed to Montin’s later career as a Natural Historian. All in all, Montin’s journey brought to light how local knowledge and flora can be transformed when introduced into nodes in a scientific, geographical landscape.

In this study I discuss the forms of practical knowledge inherent in parent-child-relation, as described by the british pediatrician and psychoanalytic DonaldWinnicott. Winnicott was a successful broadcaster for the BBC during and after thesecond world war, he spoke on subjects concerning child rearing, psychology andfamily dynamics. The material of this study is the written versions of Winnicott’sbroadcasting, published as parental guiding books aimed specifically at mothers butalso addressing a wider public. The method consist of identifying and naming the twodifferent kinds of practical knowledge that Winnicott discuss, which I have calledintuitive knowledge and instructional knowledge. The results show that Winnicott’sview of knowledge influences the way he adresses his subjects, and that it is anintegrated part of his social criticism. In the study I show that the division betweenintuitive knowledge and instructional knowledge is crucial for a deeper understandingof Winnicott’s view’s on parenthood and society, as well as for the wider historicalunderstanding of the inter- and after-war periods in Great Britain.

Denna uppsats är en idéhistorisk undersökning av libertarianismens utveckling i Sverige 1983–2000. Utgångspunkten för undersökningen är en ny forskningsdiskussion som rest frågor om libertarianismens många former i transnationella kontexter, i synnerhet den nordiska, som ett svar på en tidigare amerikaniserad förståelse av ideologins utveckling. Jag ansluter mig till denna diskussion och med min undersökning ifrågasätter jag dels tidigare forsknings inskrivande av libertarianismen i den så kallade ”högervågen” och nyliberalismens historia i Sverige, dels de svenska libertarianernas skrivande av sin egen historia.  Jag kartlägger i undersökningen ett specifikt aktörsnätverk som i en svensk kontext haft en central betydelse för ideologins utveckling. I centrum för detta nätverk stod tidningen Nyliberalen och organisationen Frihetsfronten. I min analys förstår jag ideologin som en föränderlig samverkan mellan detta nätverks materiella praktiker och en uppsättning idéer, vilken givit upphov till först en kanonisering av idéerna, sedan en popularisering av dem och slutligen en fragmentering av ideologin. Min undersökning visar hur aktörernas användning av populärkultur och artefakter samt deras strategiska bruk av medietekniker, som tidningen Nyliberalen, och särskilda platser, som Frihetsfrontens svartklubb Tritnaha, var viktiga i denna samverkan. Vidare pekar jag på hur denna samverkan karaktäriserades av ständig intern splittring inom nätverket som också formade ideologins utveckling. Kanoniseringen bestod i att en uppsättning idéer från framför allt Ayn Rand introducerades inom nätverket under 1980-talet och därinom tillskrevs ett radikalt språk om individens naturgivna rätt till frihet. Populariseringen innebar att dessa idéer knöts till en populistisk retorik och performativ aktivism med drag av ungdoms- och motkultur under 1990-talets första hälft. Ideologins fragmentering innebar tentativt en ny form för denna samverkan i samband med nätverkets digitalisering vid 1990-talets slut. Digitaliseringen medförde ett förändrat medietekniskt bruk hos aktörerna, men också en ny nätverksstruktur i en pluralisering av knutpunkterna för svenska libertarianer. I min diskussion om ideologins fragmentering uppmärksammar jag också vissa libertarianers engagemang i miljöer som senare kommit att förknippas med den så kallade alternativhögern. Min tolkning av ideologins utveckling mot en fragmenterad form visar på ett annat händelseförlopp än det tidigare forskning presenterat. Denna forskning har i stället förklarat libertarianismens utveckling i Sverige antingen som en del av eller som upplöst i ett nyliberalt och marknadsekonomiskt projekt, något som jag visar inte var fallet.

This thesis is a historical examination of the shopping space Gallerian in Stockholm, which opened in October of 1976. The text analyzes how Gallerian’s affective environment was staged. I show how the developers sought to use Gallerian to shape the space of the inner city to increasingly provide for movements through which spontaneous consumption arose as a natural affective response. By analyzing this ambition, I point to the relevance of studying this specific form of consumption space, an indoor street, as a space that differs from a department store or a shopping center outside of the city. The indoor street was motivated by historical actors precisely because it offered possibilities of affect-governance that a department store or a shopping center outside of the city could not. Furthermore, the text examines the affective culture created in the interior space of Gallerian. I show how escalators, vegetation embellishments and air- and temperature regulation became relevant in Gallerian’s ambition to create a certain affective pull into its space. This affective pull is similar to what Walter Benjamin examined in 19th Century Paris, but, as shown in the thesis, the affective pull of Gallerian was aiming to capture a broader crowd of flaneurs. Gallerian was marketed as an enabler of an inclusive and democratic flaneurship. Gallerian also worked on dissociating itself from consumption, by incorporating symbols and places into the shopping space which read as non-commercial, and by framing the space as a non-commercial experience in public discourse. I argue that Gallerian’s affective environment provided for a consumer subjectivity that was potential, by staging an indoor street that naturalized shopping as part of the walk-about through the city as well as providing an interior environment with a certain affective pull. Lastly, I analyze how Gallerian achieved symbolic meaning as a place in the city. It became a “thing- world”, in Adorno’s and Benjamin’s sense, in that it was filled with desire for commodities, but also through a voyeuristic experience of other people as a conjurer of fantasies. I also argue that Gallerian, as a lived place-based experience, became a place where historical consciousness could be conjured and a longing for a city of the past could be enacted in the space.

Storbritannien präglades på 1990-talet av politiskt och kulturellt nytänkande med New Labour och kulturfenomenet Cool Britannia samtidigt som IKEA försökte etablera sig i landet. Min diskurshistoriska analys undersöker hur IKEAs reklamkampanjer “Chuck out your chintz” och “Stop being so English” anpassades till framväxande föreställningar om ett nytt Storbritannien. Studien motiveras av att det finns ett forskningsgap när det gäller IKEAs reklamanpassning i nationella marknader och utgår från Douglas B. Holts kulturella varumärkesteori om hur varumärken blir ikoniska genom identitetsmyter som riktar sig till kulturella motsättningar. Resultaten pekar på interdiskursivitet i New Labours och IKEAs kommunikation med ett ideologiskt narrativ om ett modernt och klasslöst samhälle. I “Stop being so English” framträder även en ideologi om sexuell liberalism som kopplas ihop med IKEAs svenska betoning i sin marknadsföring. Analysen indikerar att IKEA konstruerade en identitetsmyt som jämnade ut kulturella motsättningar om social klass och nationell identitet där människor kunde delta i det nya Storbritannien som konsumenter. Då företag som IKEA använder kulturell marknadsföring kan reklam tillämpas i idéhistoriska undersökningar för att belysa samhällsförändringar. Reklam kan vara ett kulturellt uttryck som är bärare av föreställningar och genom att identifiera identitetsmyter i reklamen kan man urskilja de ideologier som verkar i en kultur.

The prime focus of this dissertation is the relationship between natural philosophy, magic and religion. This is studied through an emphasis on ritual and ritualising practices centred on predicting and causing effect through ritual action. A focus therefore follows on astrological, healing and Christian practices, studied through almanacks and healing texts. The analysis is limited geographically to Denmark, and more specifically to Copenhagen and Scania. Conclusions drawn include the need to emphasise a continuity in ideas throughout the early modern period. This is demonstrated by showing a gradual shift in ritualised practices from the catholic era to and throughout the protestant era during the 1500s. Furthermore, astrologyis seen as an important ritualised practice that spans the spheres of both natural philosophy, magic and religion. Astrology as a ritualised practice is also shown to have been used foracademic, theological and agricultural purposes. The ritualised astrological practices within these spheres are confirmed to vary in execution but also show many similarities in regards to underlying ideas. Such ideas include sympathetic links between nature and the body and between the celestial spheres and earth. Christian ideas are also demonstrated to permeate ritual practices in the astrological, magical and medicinal fields. Re-ritualisation of healing and astrological practices are also concluded to have been used as a tool for implementing reformation ideals

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.

No description available.

Abstract  Peter Gröning: Det svenska Slum- och räddningsverket: En kunskapshistorisk undersökning av Frälsningsarméns sociala hjälparbete 1890–1914. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2023.  Undersökningen belyser den svenska Frälsningsarméns tidiga historia ur ett idé- och kunskapshistoriskt perspektiv. Med huvudfokus på det sociala hjälparbete som organisationen under senare delen av 1800-talet, enligt brittisk manér, initierar och bedriver under namnet Slum- och räddningsverket, granskar studien hur idéer och praktiker för hjälparbete från den brittiska Frälsningsarmén överförs till en svensk kontext.  Stor tonvikt läggs på de praktiska delarna av verksamheten och hur dessa utvecklas över tid. Likaså syftar studien till att utröna vilka motiv som ligger till grund för verksamheten, i synnerhet de religiösa inslagens relativa betydelse — balansen mellan religiositet och filantropi — och hur dessa inslag påverkar och formar verksamheten.  Studien genomförs med en närläsning av primära och sekundära källor, som självbiografier och Frälsningsarméns egna organ Stridsropet och Ljus i mörker, och bidrar därmed till en fördjupad förståelse för utvecklingen av Slum- och räddningsverket inom den svenska Frälsningsarmén, liksom för överföringen och anpassningen av hjälparbetets idéer och praktiker den svenska kontexten.

Den här uppsatsen är en begreppshistorisk undersökning av fienden som idé och begrepp i förhållande till Vietnamkriget, med syfte att förstå begreppets roll och funktion i och under kriget. Med utgångspunkt i framför allt historikern Quentin Skinners begreppshistoria har jag i uppsatsen utvecklat metoden krigets begreppshistoria, vilket innebär en undersökning av begreppets breda användning. Uppsatsen utgår från ett amerikanskt perspektiv och bygger på ett brett källmaterial som bland annat inkluderar tal, broschyrer, intervjuer, event och böcker, från politiska och militära aktörer, försvarsdepartementet, fredsaktivister, soldater, veteraner och journalister. I Vietnamkriget användes fiendebegreppet på olika sätt i olika sammanhang med syftet att påverka, mobilisera, skapa konsensus, legitimera, avhumanisera, problematisera och destabilisera. En av uppsatsens utgångspunkter är att krig är något som påverkar alla dimensioner av ett samhälle, och att krig ytterst är en språklig och kollektiv aktivitet.