The aim of this study is to investigate the debate surrounding increasing commercial development in Swedish sports during the years 1997 until 2013. The main target is to identify the different arguments inside of the Swedish National Sports Association (RF) and how the 51-percent rule has impacted democracy in Swedish sports. The source material are protocols from the General Assembly in RF, RF-stämman and the RF board meetings, Riksidrottsstyrelsen. The material also includes the two investigations leading up to the main decisions being made in 1999 and 2013. The arguments were analyzed based on three logics; democratic, commercial and competitive as well as the ideal type föreningsdemokrati. As earlier publications have proved, competitive goals have pushed the commercialization forward, on behalf of democracy. The arguments in our result reflect that, as the main arguments for a commercialization of sports is to improve finances. The arguments against it want to protect the democratic tradition that Swedish sports is based upon. The result of the study shows that there are several nuanced layers to the debate. Finally the study confirms that the democratic traditions in Swedish sports have partly been devalued as a result of the 51-percent rule.

The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.

No description available.

Genom ett queerteoretiskt samt diskursanalytiskt perspektiv har en analys genomförts på relevanta strategi- och verksamhetsplaner som är framtagna av Riksidrottsförbundet. Resultatet visar att kön och sexualitet konstrueras utifrån normativa föreställningar där de binära könen och heterosexualitet betraktas som det ’naturliga’ och allomfattande, vilket reproducerar bilden av HBTQ-personer som avvikande och främmande. Konsekvenserna av det här och vad det beror på kan självklart diskuteras, men att färre HBTQ-personer deltar i föreningsidrott och att många HBTQ-personer inte vill eller känner att de kan vara öppna med vilka de är, inom idrotten, kan betraktas som konsekvenser av detta. Att idrottsrörelsen vilar på en politik som poängterar den demokratiska nyttan av ett deltagande inom denna typ av föreningsliv gör också att detta i förlängningen även handlar om större demokratiska frågor såsom deltagande, inflytande delaktighet och synlighet.

Corporate social responsibility (CSR) har blivit allt mer populärt inom idrottsrörelsen ställer detta högre krav på föreningarna att ta det sociala ansvaret för samhällsutvecklingen och samhällsproblem. Syftet med studien är att analysera fotbollsföreningar i Skåne och deras förhållningssätt till den sociala hållbarheten genom att initiera olika typer av CSR-arbeten. Utöver detta identifierades vilka förväntningar som ställs på föreningar att genomföra CSR-arbete. Detta ur ett hållbarhetsperspektiv, med fokus på social hållbarhet. Problemet idag är att många föreningar startar upp CSR-projekt utan att åstadkomma något, och projekten blir i sin tur inte hållbara. Studien tar sin utgångspunkt ur Carrolls pyramid som tar upp hur ett CSR-arbete ska fungera utifrån fyra aspekter (ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt) där fokuset främst ligger på de två sista aspekterna. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och genomförs med kvalitativa intervjuer med utvalda elitfotbollsföreningar i Skåne. Resultatet av studien var att föreningarna har en vilja av att bidra med social hållbarhet i samhället men att den ekonomiska grunden ofta saknas för att arbeta hållbart. Vidare visade resultatet på att de ekonomiska aspekterna var en återkommande faktor som föreningarna känner håller dem tillbaka. Föreningarna lockas oftast till de mindre bidragande projekten istället för att arbeta med de projekt som bidrar med social hållbarhet. Detta gör att det ser bättre ut på pappret för föreningar och idrottsrörelsen istället för att verkligen bidra med social hållbarhet. Syftet med CSR har tappat sin betydelse och den drivande kraften har istället blivit att synas än att göra något bra. / The purpose of this study is to analyze the football clubs in Scania and how their approach to social sustainability by initiating different types of Corporate Social Responsibility projects. The study is based on Carroll's pyramid about CSR which focuses on four aspects (financially, legally, ethically, and philanthropically). The study has a qualitative approach and is conducted with qualitative interviews with selected elite football associations in Scania. The results of the study show that the associations have a desire to contribute with social sustainability in society, but that the financial foundation is often lacking to be able to work sustainably. Furthermore, the results showed that the economic aspects were a recurring factor that the associations felt was holding them back. The associations are usually attracted to the smaller contributing projects instead of working on the projects that contribute to social sustainability.

The study is about Eskilstuna GUIF, which has a background within the temperance movement IOGT between the years 1900–1940. The purpose of this study is to shed light on how GUIF went from being an association with a sobriety ideal to becoming a sports association. The temperance movement lost many members during the 20th century when the law to ban alcoholic beverages did not pass in 1922. This resulted in the sports movement becoming larger and the GUIF joined the executive board. The source material for this study consists of board reports and annual reports from GUIF's section. This gives the study an overall understanding for the reader to get an overall picture for the reader.The method selected for this study has been a narrative method as it has the function of deciphering GUIF's annual reports and board reports. The selected method fitted in very well in this type of research as the selected material for this study is in the form of stories. This results in the stories fulfilling a function in that it raises different perspectives. The selected theories for this study are movement entrepreneur and movement ideology. The purpose of these theories is to examine how the GUIF went from being a normal sobriety association to starting to bet on handball.The results of this study showed that Eskilstuna GUIF, which started as a sobriety association but did sports on the side, changed. GUIF offers sports as it can lead to more people being able to do sports and stay away from alcohol. This was during the heyday of the temperance movement but in 1922 there was a referendum to remove alcoholic beverages. This referendum did not go the way of the temperance movement, which resulted in the temperance movement losing many members and the sports movement becoming big in the country instead. This resulted in sports becoming the priority within the association. The young people began to get more involved in sports and were not interested in lodge matters. This results in handball becoming the biggest sport in the association over time.

Fysisk aktivitet är en determinant för en god folkhälsa. Till följd av detta vill idrottsrörelsen bidra till en utvecklig inom idrotten för att öka deltagarantalet och motivera människor att vara fysiskt aktiva livet ut. Ett dilemma som dock är förekommande inom elitidrotten är att många slutar idrottsutövandet innan de nått sin topp nivå. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars uppfattningar om deras barns tillvaro efter avslutad elitsatsning. En kvalitativ metod tillämpades och vid datainsamlingen genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer det att flera av barnen som tidigare varit en del av en elitsatsning gått från en fysiskt aktiv livsstil till en friare livsstil där det upplevs finnas utrymme för spontanitet och lekfullhet. Vardagen inkluderas numer av nyfunna vänner och ett större fokus förkommer på studier alternativt jobb. Den tidigare sociala miljön som bestod av idrottsarenan har i stort bytts ut till andra miljöer. Den identitet de tidigare haft med idrotten har förlorats och i samband med elitsatsningens upphörande drabbades barnen av psykisk ohälsa, med de upplevs idag må bättre. Slutsatsen för denna studie är att tillvaron har förändrats hos samtliga barn efter avslutad elitsatsning. / Physical activity is a determinant of public health. Hence the Swedish sports movement wish to contribute to the development of sporting activities as a way to increase the number of participants and motivate people to stay physically active throughout life. A common issue in elite level sports is that many end their career before reaching their final potential. The purpose of this study was to investigate the parent’s perspective regarding their children’s being after ending their elite effort. A qualitative method was applied and data was collected in five semi-structured interviews. The collected material was analyzed with a manifest content analysis. The result indicated that several of the children, who previously had been a part of an elite investment, had changed their lifestyle from a physically active lifestyle to a freer way of life where it is perceived to be room for spontaneity and playfulness. Everyday life nowadays includes new friends and greater focus on studies or job. Former social context focused around the sports arena are now taking place in other environments. Their previous identification with their sport has been lost and by ending their elite efforts the children's mental health declaimed, however they have later recovered to some extent. The conclusion of this study is that life has changed for the children after ending their elite effort.

The aim of this thesis is to create knowledge on processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport and the systems of meaning at work in these processes. The thesis proceeds from the assumption that the contemporary public sport policy climate is characterized by a pressure on organized sport to change in order for sport to better serve as an implementer of non-sport goals. In attempting to capture the possible ramifications of this pressure on the organizing of voluntary sport, the thesis work relies on the argument that processes of change are best captured in instances where new and established ideas are confronted with one another. Following this argument and drawing upon the concept of theorization, the first research question treated in the thesis concerns how legitimacy is established for a new practice (reported in Article 1). The second research question addressed is how, why, and with what consequences new ideas on organizing are implemented in sport organizations (reported in Article 2 & 3). In relation to this question, the concepts of translation and organizational identity are mobilized in the analysis. Empirically, these two questions are addressed using data from 29 interviews covering the emergence and organizing of organized spontaneous sport, so-called Drive in sport, in four Swedish municipalities. The analysis relating to these two questions shows that the same systems of meaning invoked to legitimize and specify Drive-in sport as a practice that has the potential to remedy problems being faced by both the Swedish society and the Swedish sports movement, also made Drive-in sport an unlikely developmental direction for the majority of implementing sport clubs. This process is understood with reference to a mismatch between the organizational identity of the clubs and the cultural material of the idea of Drive-in sport. This insight is brought into the formulation of the third research question treated in the thesis, which is concerned with sport clubs’ readiness, willingness, and ability to respond to policy changes (reported in Article 4). Building on data from short, qualitative interviews with representatives from 218 randomly selected sport clubs, 10 organizational identity categories are constructed. Between these categories, there is a variety of clubs’ core purposes, practices, and logics of action. The implications of this heterogeneity, in terms of sport clubs’ role as policy implementers, are discussed with reference to what clubs in each category might "imagine doing." The analysis provided in the thesis as a whole suggests that at stake in processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport, is the very definition and meaning of sport.

Denna studie har undersökt hur barn pratar om och beskriver begreppet delaktighet inom idrottsrörelsen, i syfte att klargöra barns perspektiv inom detta kunskapsområde. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats och baserades på tre gruppintervjuer med tolv unga idrottare i åldrarna 10–15 år. Den teoretiska utgångspunkten för studien var delaktighetsteorier, dels utifrån ett statsvetenskapligt samt ett sociologiskt perspektiv, men också specifikt, teorier som rör barns delaktighet (children’s participation) där framförallt delaktighet utifrån Roger Harts (1992) "ladder of participation" har använts. Resultatet för studien visar att idrottande barns beskrivningar av begreppet delaktighet är omfångsrik och innefattar å ena sidan en varierad bild av beslutsprocessen, där beskrivningar av att våga och inte få välja utgör exempel på icke delaktighet medan komma överens, kompromissa, rösta, vara med och bestämma, få välja, bli tillfrågad, få förklaringar, ge feedback, ge förslag och önskemål samt säga vad man tycker utgör barns beskrivningar av delaktighet. Å andra sidan visar även resultatet att idrottande barns beskrivningar av delaktighet går utöver beskrivningar av själva beslutsprocessen och innefattar även ett socialt perspektiv, där känna sig utanför, vara utesluten, och som att man inte finns utgjorde beskrivningar av att inte vara delaktig, medans beskrivningar av att man är med i ett gäng, alla får vara med och att man upplever att man finns till samt blir sedd, lyftes fram som viktiga komponenter för att beskriva delaktighet. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som har indikerat att barn uppfattar begreppet delaktighet som något mer än bara vara en del av en beslutsprocess. Studiens forskningsbidrag är därmed dels en bekräftelse av tidigare antydningar av idrottande barns breda syn på delaktighet men framförallt vad denna breda syn består av, vilket till min kännedom inte har utforskats tidigare. Resultatet ska emellertid beaktas med försiktighet givet det begränsade urvalet för studien. / The aim of this study has been to investigate how children talk about and describe the concept of participation in the sports movement, thus illuminating a child’s perspective of this area, and providing a basis for future quantitative work. The study was conducted using a qualitative approach and was based on three group interviews with twelve young athletes aged 10–15 years. The theoretical starting point for the study was participatory theories, partly from a political science and a sociological perspective, but also specifically, theories concerning children's participation. The results of the study show that athletes’ descriptions of the concept of participation are comprehensive and include, on the one hand, a broad picture of the decision-making process, where descriptions of daring and not being able to choose are examples of non-participation, while agreeing, compromising, voting, participating and deciding, getting to choose, being asked, getting explanations, giving feedback, giving suggestions and wishes and saying what you think, constitute children’s descriptions of participation. On the other hand, the results also show that young athletes’ descriptions of participation go beyond the decision-making process itself and also include a social perspective, where feeling outside, excluded, or that you don’t exist, are descriptions of non-participation, whilst descriptions such as being a part of a group, everyone is included, that you feel that you exist and are seen, were highlighted as important components to describe participation. The results are in line with previous research which has indicated that children perceive the concept of participation as something more than just being part of a decision-making process. The study’s main contribution is therefore firstly a reinforcement of the indications of previous research of children’s broad view of participation and secondly, illuminating what this comprehensive view consists of, which to my knowledge hasn’t been explored before. Further research is however needed given the small sample in this study, in order to strengthen these findings.

Samhällsutmaningar som handlar om segregation, integration och ojämlikhet har aktualiserats och ligger högt upp på den politiska agendan. Det har blivit vanligare med att staten använder idrotten som verktyg för att möta dessa utmaningar. På senare tid har idrotten kommit att genomföra områdesbaserade insatser i utsatta områden. I uppsatsen intresserar jag mig för dessa. Syftet är att synliggöra de ”problem” och institutionella logiker som framträder i organiseringen av de områdesbaserade insatser, Idrottsklivet och Hemmaplan. Inspiration har hämtats från Bacchis metod What’s the “problem” represented to be?” och teoretisk utgångspunkt tas även från institutionell teori. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har jag använt mig av intervjuer med tjänstepersoner och representanter för idrottsrörelsen, politiker, tjänsteperson från Regeringskansliet, utredare, utvärderare och andra forskare. Dessutom har en enkät skickats ut till representanter för Hemmaplan. Utöver detta har jag analyserat ansökningshandlingar, pressmeddelande och andra relevanta dokument. Resultaten visar på att de problem de områdesbaserade insatserna Idrottsklivet och Hemmaplan är tänkta att lösa handlar främst om avsaknad av föreningsliv och lägre idrottsdeltagande bland barn och unga i dessa områden. Dessutom är förhoppningen att insatserna ska bidra till samhälleliga värden som handlar om ökad trygghet, mindre kriminalitet och förbättrad folkhälsa, men även att motverka segregation och förbättra integrationen. I analysen av insatserna framträder olika institutionella logiker hos de involverade aktörerna. De centrala logikerna kan hänföras till idrottsrörelsen ”handlingsutrymme” och politikens ”handlingskraft”. Slutsatsen i uppsatsen är att de ”problem” som Idrottsklivet och Hemmaplan är tänkta att lösa, liksom de institutionella logikerna som återfinns hos de involverade aktörerna, har betydelse för organiseringen av de områdesbaserade insatserna. / Societal challenges that deal with segregation, integration and inequality have been brought up to date and are on the political agenda. It has become more common for the state to use sport as a tool to meet these challenges. In recent times, sport has come to implement area-based initiatives in vulnerable areas. In the essay, I am interested in these. The purpose is to make visible the "problems" and institutional logics that appear in the organization of the area-based initiative, Idrottsklivet and Hemmaplan. Inspiration has been taken from Bacchi's method “What's the “problem” represented to be?” and theoretical starting point is taken from institutional theory, as well. In order to reach the purpose and answer my research questions, I have used interviews with officials and representatives of the sports movement, politicians, officials from the Government Office, investigators, evaluators and other researchers. In addition, a survey has been sent out to representatives of Hemmaplan. Furthermore, I have analysed application documents, press releases and other relevant documents. The results show that the “problems” that the area-based initiatives Idrottsklivet and Hemmaplan are supposed to solve mainly concern the lack of sport associations and lower participation in sport among children and young people in these areas. In addition, the hope is that the efforts will contribute to societal values ​​that deal with increased security, less crime and improved public health, but also to counter segregation and improve integration. In the analysis of the interventions, different institutional logics have emerged. The central logics can be attributed to the sports movement's “room for action” and politics “action power of”. The conclusion of the essay is that the "problems" that Idrottsklivet and Hemmaplan are supposed to solve, as well as the institutional logics, are important for the organisation of the area-based initiative.