Global ETD Search

11	Synergier i Internationella Företag / Synergies in International Enterprises Nilsson, Eric, Svensson, Magnus January 2002 (has links) <p>Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar återfinns även i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. </p><p>Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella närvaro, för att med denna utgångspunkt skapa en förståelse för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstärkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade på studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. </p><p>Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fåtal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta även ur vårt internationella perspektiv. Vi vill därmed inte bortse från dessa materiella och immateriella synergier, utan väljer istället att resonera i termer av en internationell förstärkningseffekt. Vi anser följaktligen att företagens internationella närvaro i många fall kan förstärka effekterna av de traditionella synergierna</p> Business and economics Synergi materiell immateriell konfigurering koordinering internationell förstärkningseffekt Ekonomi Business and economics Ekonomi
12	Köplagens påföljdssystem som analogikälla : Tillämplighet vid immateriella tjänster / Application of the sanction system in the Sale of Goods Act by analogy : Relevance to consulting and agency services Åhlmans, Sally January 2020 (has links) No description available. immateriell tjänst påföljd analogi Law (excluding Law and Society)
13	Värdering av varumärket : En jämförande studie mellan SEB och Länsförsäkringar Södermanland Holia, Denha, Camila, Coppola, Sylvia, Jablonska January 2014 (has links) Frågeställningar: Vilket tillvägagångssätt används för att samla in relevant information för värderingen? Finns det en generell metod för varumärkesvärdering eller använder sig företag inom bankbranschen av olika metoder? Hur redovisas kostnaderna för varumärket i årsredovisningen? Syfte: Syftet med studien är att jämföra två företag inom banksektorn med internt upparbetade varumärken genom att studera likheter och skillnader i hur de värderar sitt varumärke. Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Både sekundärdata och primärdata har använts till denna studie. För att samla in den primärdata som behövdes för att besvara de frågeställningar som tas upp i denna studie har det genomförts tre semistrukturerade intervjuer. Två av dessa intervjuer skedde via mail. Den tredje var en telefonintervju. Slutsats: Både SEB och Länsförsäkringar Södermanland mäter kundlojalitet och kundnöjdhet genom att göra undersökningar där frågor till konsumenter ställs om deras uppfattning av varumärket. Dock finns det skillnader i hur de värderar sitt varumärke genom val av metod vilket främst beror på att Länsförsäkringar Södermanland är ett onoterat företag och att SEB är börsnoterat Brand brand valuation Customer Loyalty trademark intangible asset bank Varumärke varumärkesvärdering kundlojalitet immateriell tillgång bank Economics and Business Ekonomi och näringsliv
14	Immateriella investeringsbeslut : En kvalitativ studie om beslutsprocessen vid immateriella investeringar och faktorer vid immateriella investeringsbeslut / Intangible investment decisions : A qualitative study on the decision-making process for intangible investments and factors in intangible investment decisions Olin, Anna, Johnsson, Julia January 2019 (has links) Bakgrund och problem: Immateriella investeringar har ökat inom det svenska näringslivet och utgör en betydande del av landets totala investeringar. Fortsättningsvis är immateriella investeringar väsentliga för samhällets och företagens produktivitet samt konkurrenskraft. Utvecklingen av immateriella investeringar tyder på att betydelsen av immateriella investeringsbeslut ökat. Trots det uppmärksammas ämnesområdet inte av den nuvarande forskningen eller litteraturen i en större omfattning. Syfte: Syftet är att studien ska bidra till en djupare förståelse angående immateriella investeringar genom att generera kunskap inom ett område som inte tidigare uppmärksammats i en större omfattning. Uppsatsen avser att tillföra information i relation till den immateriella beslutsprocessen samt angående faktorer som anses utgöra en väsentlig påverkan på det immateriella investeringsbeslutet. Metod: Studien avser en kvalitativ flerfallsdesign där fyra företag har utgjort det empiriska underlaget. Vidare genomfördes intervjuerna på ett semi-strukturerat tillvägagångssätt för att erhålla information.Slutsats: De immateriella investeringarnas beslutsprocessen initieras genom en identifiering av problem och målsättning, om företaget har upplevt ett initialt dilemma. Därefter framställs olika investeringsalternativ som utvärderas utifrån väsentliga faktorer. Avslutningsvis genomförs det immateriella investeringsbeslutet av högre insatser i organisationen. Väsentliga faktorer vid det immateriella investeringsbeslutet är lönsamhet, ny teknologi, tillväxt och riskbedömning. Nyckelord: Immateriella investeringar, investeringsbeslut, beslutsunderlag, immateriell beslutsprocess / Background and problem: Intangible investments have increased in the Swedish business sector and constitute a significant part of the country's total investments. Intangible investments are essential for the society's productivity and companies competitiveness. The development of intangible investments indicates that the importance of intangible investment decisions has increased. Despite this, the subject area is not noticed by the current research or literature to a greater extent. Purpose: The purpose of this study is that it will contribute to a deeper understanding of intangible investments by generating knowledge in an area that has not previously been recognized to a greater extent. The paper intends to provide information in relation to the intangible decision-making process and regarding factors that are considered to have an impact on the intangible investment decision. Method: The thesis is based on a qualitative multi-case design in which four companies have constituted to the empirical basis. Furthermore, the interviews were conducted on a semi-structured approach to obtaining information.Conclusion: The decision-making process of the intangible investments is initiated through an identification of problems and goals, if the company has experienced a first dilemma. Then there are different investment options that are evaluated based on essential factors. Finally, the intangible investment decision is made by higher units in the organization. Key factors in the intangible investment decision are profitability, new technology, growth and risk assessment. Keywords: Intangible investments, investment decisions, decision basis, intangible decision process Intangible investments Investment decisions Decision basis Intangible decision process Immateriella investeringar Investeringsbeslut Beslutsunderlag Immateriell beslutsprocess Business Administration Företagsekonomi
15	Finansiering av investeringar i immateriella tillgångar Voltaire, Christian, Gillebrink, Valerie January 2008 (has links) <p>Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.</p><p>Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.</p><p>Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.</p><p>För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten. Företagets ledning bör därmed bedömas vara erfaren och kompetent för att lyckas generera vinster åt företaget och därmed säkra amorteringarna. Företaget måste dessutom kunna påvisa en god historisk årsredovisning.</p><p>Ett kreditsökande företag måste kunna lämna säkerheter ifall återbetalningen skulle utebli. Eftersom immateriella tillgångar inte ger något säkerhetsvärde, kan istället aktier, kundfodringar, obligationer och spärrmedel lämnas som panthand till kreditgivaren. Om detta inte räcker som säkerhet för en eventuell kredit kan frågan om personlig borg för företaget tas upp.</p> / <p>On an appraisal of an errand of credit the bank looks to the business condition of the project. When applying for credit at banks there could be problems for companies with intangible assets as the most important assets in their account. This is because intangible assets do not work the way tangible assets does. Therefore it brings vague safety for a granted credit.</p><p>The purpose of this thesis is to find what is required of a company for having a loan granted.</p><p>We have found relevant books and articles by searching literature in the university library in Eskilstuna and Västerås. 'Based on this literature we created a theoretical framework and an interview protocol to guide us in our interviews. The ones we interviewed were one bank and five service companies.</p><p>For a bank to choose to finance an investment of a company the deal must give profit on the given credit. The management of the company must thereby be considered as experienced and competent to succeed generating profits for the company so the amortization can be certain. The company also has to prove a god historical record.</p><p>Company searching credits have to be able to hand over securities in case of an unsuccessful repayment. Since intangible assets do not have any value of security, stocks, claims, bonds and blocked funds can be given as pledge instead. If this should not be enough as security for a possible credit personal surety might become the only remaining option.</p> financing credit secureties surety banc intangible assets finansiering kredit säkerheter borgen bank immateriell tillgångar Business studies Företagsekonomi
16	Med kundens värde i fokus : Hur kundupplevda värden kan användas i marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster / Focusing on costumer value : How values experienced by consumers can be used in the marketing of products found out to be on the borderline between goods and services Ekström, Emma, Sjöberg, Emma January 2010 (has links) Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser. Vi har intervjuat tio olika företag inom branscherna mobila företagstjänster och webbteknik. Respondent är den marknadsansvariga eller den verkställande direktören inom företagen. I analysen ställs vår empiriinsamling i förhållandet till våra valda teorier. Baserat på materialet i analysen drogs slutsatser som sedan låg till grund för vår modell för marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Resultatet påvisade brister i dagens marknadsföringsteorier. Företag kategoriseras utefter den specifika branschen vilket medför att man förlorar fokus på kunden. Kunden är den viktigaste komponenten vid marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Eftersom företagen tillhandahåller produkter som är svårförståliga för kunden, samt till viss del är immateriella, är det viktigt att vid marknadsföring utgå ifrån kunden, och inte marknaden eller företaget i sig. Det är det kundupplevda värdet som är viktigt att förmedla. Produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster måste skapa resultat som är upplevda och önskade av kunden för att kunna skapa ett verkligt kundvärde. / The business types mobile business services and webb technology has a hard time taking advantage of the value experienced by its costumers, since they supply products that are on the borderline between goods and services. Today, no marketing theory deals with this kind of products. The purpose with this thesis is to propose a marketing model for products in between goods and services. The focus of the model will be costumer experienced value. Our empirics have been collected through qualitative interviews. We have chosen this way of collecting empiric to get a result that is usable in our analysis and possible to draw relevant conclusions from. We interviewed ten different companies within the business types mobile business services and webb technology. The respondent part has been the marketing manager or managing director within the company. In the analysis, our empiric material will be put in relation to our chosen theories. Based on the material in the analysis we pulled conclusions that later on became the basis of our own model for marketing of products that are at the borderline between good and services. Our results showed clear scarcity in today’s marketing theories for this type of business. Companies and business organisations are categorized by the specific type of business they belong to and this makes them loose focus on what is important, the costumers. The costumer is the most important part in marketing of products in the borderline between goods and services. Since the companies supply products that sometimes is difficult to understand, and partly intangible, it is exceptionally important that they see it from the costumer’s point of view, and not the market or the business. It is the value experienced by the costumers that is important to communicate. Products in the borderline between goods and services have to create results that are experienced and whished for by the costumer to create a true costumer value. Marknadsföring gränslandet mellan varor och tjänster immateriell relationsmarknadsföring tjänstemarknadsföring business-to-business kundvärde nätverk marknadsföringsstrategi marknadsföringsteori mobila företagstjänster webbteknik word-of-mouth.
17	Finansiering av investeringar i immateriella tillgångar Voltaire, Christian, Gillebrink, Valerie January 2008 (has links) Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit. Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat. Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag. För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten. Företagets ledning bör därmed bedömas vara erfaren och kompetent för att lyckas generera vinster åt företaget och därmed säkra amorteringarna. Företaget måste dessutom kunna påvisa en god historisk årsredovisning. Ett kreditsökande företag måste kunna lämna säkerheter ifall återbetalningen skulle utebli. Eftersom immateriella tillgångar inte ger något säkerhetsvärde, kan istället aktier, kundfodringar, obligationer och spärrmedel lämnas som panthand till kreditgivaren. Om detta inte räcker som säkerhet för en eventuell kredit kan frågan om personlig borg för företaget tas upp. / On an appraisal of an errand of credit the bank looks to the business condition of the project. When applying for credit at banks there could be problems for companies with intangible assets as the most important assets in their account. This is because intangible assets do not work the way tangible assets does. Therefore it brings vague safety for a granted credit. The purpose of this thesis is to find what is required of a company for having a loan granted. We have found relevant books and articles by searching literature in the university library in Eskilstuna and Västerås. 'Based on this literature we created a theoretical framework and an interview protocol to guide us in our interviews. The ones we interviewed were one bank and five service companies. For a bank to choose to finance an investment of a company the deal must give profit on the given credit. The management of the company must thereby be considered as experienced and competent to succeed generating profits for the company so the amortization can be certain. The company also has to prove a god historical record. Company searching credits have to be able to hand over securities in case of an unsuccessful repayment. Since intangible assets do not have any value of security, stocks, claims, bonds and blocked funds can be given as pledge instead. If this should not be enough as security for a possible credit personal surety might become the only remaining option. financing credit secureties surety banc intangible assets finansiering kredit säkerheter borgen bank immateriell tillgångar Business studies Företagsekonomi
18	Den immateriella investeringsprocessen : En flerfallsstudie i tjänsteföretag / The intangible investment process : A multiple case study in service companies Andersson, Jesper, Persson, Linn, Stillerfelt, Johan January 2017 (has links) Kandidatuppsats (2FE24E), Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT 2017 Titel: Den immateriella investeringsprocessen – En flerfallsstudie i tjänsteföretag Författare: Jesper Andersson, Linn Persson & Johan Stillerfelt Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund och problem: Antalet tjänsteföretag växer ständigt och mer än hälften av alla företag i Sverige verkar inom denna bransch. Vidare är investeringar avgörande för ett företags framtida överlevnad. Mer än hälften av de investeringar som görs i svenska företag är av immateriell karaktär och den största andelen av dessa sker inom just tjänstesektorn. Trots detta faktum är forskning kring investeringsprocessen främst knuten till materiella investeringar i tillverkande företag. Hur ser då investeringsprocessen för immateriella investeringar ut i tjänsteföretag och hur konstrueras och används beslutsunderlag vid beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och kartlägga processen för immateriella investeringar inom tjänsteföretag. Vidare är syftet att bidra med kunskap om problematiken kring konstruktionen av beslutsunderlag samt beslutslogik gällande dessa investeringar. Meningen är att belysa ett ämnesområde som inte tidigare undersökts och på så sätt göra ett bidrag inom ämnet. Metod: Uppsatsen utgår från en övervägande kvalitativ forskningsstrategi där undersökningsdesignen är en flerfallsstudie. Vidare har utgångspunkten för insamlande av empiriskt material varit semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Investeringsprocessen för tjänsteföretag avseende immateriella investeringar kan ses som en guide eller riktmärke och består vanligtvis av faserna initiering, bedömning, beslut, utveckling, implementering och uppföljning. Beslutunderlag konstrueras i regel av mellanchefer medan högre chefer tar det slutgiltiga beslutet om investeringen. Beslutet baseras främst på strategiska analyser som kompletteras med enklare kalkyler, erfarenhet och magkänsla. Nyckelord: Tjänsteföretag, investeringsprocess, immateriell investering, beslutsunderlag, investeringsbeslut / Bachelor Thesis (2FE24E), Degree of Master of Science in Business and Economics - Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, S 2017 Title: The intangible investment process – A multiple case study in service companies Authors: Jesper Andersson, Linn Persson & Johan Stillerfelt Supervisor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Background and problem: The number of service companies is continuously growing and more than half of all companies in Sweden operate within this branch. Investments are furthermore crucial to the future survival of a company. More than half of the investments in Swedish companies are of intangible character and the major part of these are made within this service companies. Despite this fact research about the investment process are mainly bound to tangible investments in manufacturing companies. Then how does the investment process for intangible investments look in service companies and how is decision basis constructed and used when making decisions? Purpose: The purpose of this thesis is to analyse and map the process for intangible investments in service companies. The purpose is furthermore to contribute with knowledge about the problems connected to the construction of basis for the decision and the logic behind the decision for these investments. The meaning of this is to lighten a subject that is not previously investigated. Method: The thesis is based on a predominantly qualitative research strategy in which the survey design is a multiple case study. Furthermore, the starting point for collection of empirical material has been semistructured interviews. Conclusion: The investment process for service companies in respect to intangible investments could be regarded as a guideline and usually consist of the phases initiation, evaluation, decision, development, implementation and follow-up. Decision basis is commonly constructed by middle-level bosses and the higher management usually makes the final decision about investment. The decision is primarily based on strategic analysis completed by simpler calculations, experience and gut feeling. Keywords: Service company, investment process, intangible investment, decision basis, investment decision Service company investment process intangible investment decision basis investment decision Tjänsteföretag investeringsprocess immateriell investering beslutsunderlag investeringsbeslut Business Administration Företagsekonomi
19	Intellectual capital measurement practices in the Swedish banking sector : An explorative study / Mätning av intellektuellt kapital i den svenska banksektorn : En explorativ studie Nordmark, Max January 2017 (has links) Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter. intellectual capital IC banking sector Swedish banking sector intangible assets intangibles resource-based view legitimacy theory differentiation intellektuellt kapital IC banksektor svenska banksektorn immateriell tillgång resursbaserad teori legitimitetsteori differentiering Business Administration Företagsekonomi
20	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Search results