Purpose:The study’s aim is to shed light upon the reasons for implementation and factors that affect the implementation process of solar panels for companies. The purpose was to investigate what influences the implementation of new technology; what the reasons are and which factors influence the implementation. To be able to answer the purpose two research questions have been formulated:  What is the reason for companies to choose to implement solar panels? What factors influence the implementation process solar panels for companies? Method:The study was conducted by a literature study that laid the foundation for the theory and research questions. To be able to fulfil the aim of the research a case-study with a single-case-design has been carried out were three companies have been studied. The empirical data was collected through interviews and document studies. The research questions have been answered in the analysis in collaboration with the theory and the empirical findings which lead to the findings of the research.   Findings:The results of the study show that marketing is a significant reason to why companies choose to implement solar panels together with the reason to be more sustainable. The influences that navigate the implementation are the pilot study, the supplier, the technology fit and the company’s collaboration and communication with the supplier. These factors have influenced the result of the implementation and how successfulness of the outcome. The focus does not lay on the economic incentive for the companies in this type of implementation but one can discuss the value of marketing.    Implications: The study’s theoretical implication is described by why companies choose to implement solar panels. The practical implication that this study provides is the determination of what navigates the implementation of solar panels. This has been done by studying which factors that influenced the implementation of solar panels for companies and which then resulted in the important influencing factors.   Limitations: The reasons to why companies choose to implement sustainable new technology can be a sensitive subject due to the risk of being accused of “green washing”. This has made it important to emphasise anonymity of the companies to ensure that the answers from the interviews are as reliable as possible. It has been obvious during the interviews that some of the respondents have lacked the knowledge needed.

Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan. Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering. Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist. Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna. Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier. / Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization. Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis. Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform. Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists. Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.

In January 2021, one of the first large-scale implementations of an artificial intelligent computer-aided detection system (AI CAD) for detecting breast cancer was implemented at Capio S:t Göran hospital in Stockholm. AI CAD for detecting breast cancer is promising, however, it can only be a successful implementation if it is accepted by the end-users. This study examines and evaluates factors critical to the acceptance of the AI CAD, prior to the radiology professionals using it by applying the third version of the Technology Acceptance Model, that is TAM3. A questionnaire was designed and distributed accordingly to 28 professionals at the hospital’s breast screening unit. The quantitative data collected were further analyzed using the statistical tool SPSS. The empirical findings concluded that the intention to use the AI CAD was influenced directly by the perceived usefulness and indirectly by image, job relevance, and perceived ease of use. In addition, the association between subjective norm and image was shown to be significant. This study further revealed two new associations, contrary to what TAM3 postulates, the first one being between image and behavioral intention and the second one being between job relevance and behavioral intention. Organizational support, system-related activities, and information and communication are interventions suggested based on the findings in this study, in which the breast screening unit at S:t Göran should tap into to enhance the acceptance of the AI CAD system. / I januari 2021, implementerades ett artificiellt intelligent datorstött detektionssystem som ska upptäcka bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Användning av AI CAD för att upptäcka bröstcancer är lovande, men det kan endast bli en framgångsrik implementering om det accepteras av de som använder systemet. Denna studie undersöker och utvärderar de initiala faktorer som är avgörande för användaracceptansen av AI CAD hos radiologipersonal genom att utgå från den senaste versionen av teknologiacceptansmodellen – Technology Acceptance Model 3 (TAM3). Ett frågeformulär utformades i enlighet med modellen och distribuerades till 28 yrkesverksamma på S:t Görans mammografiavdelning. Den kvantitativa data som samlades in från enkäten analyserades med hjälp av det statistiska verktyget SPSS. De empiriska resultaten visade att radiologipersonalens avsikt att använda AI CAD påverkades direkt av den upplevda användbarheten av systemet och indirekt av personalens upplevda syn på hur enkelt systemet är att använda, att systemet är relevant för personalens jobb samt att systemet kan höja personalens image. Dessutom bekräftade studien att den subjektiva normen påverkar systemets image. Slutligen upptäcktes två nya associationer, i vilken TAM3 inte antar. Dessa påträffades mellan image och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet samt mellan jobbrelevansen och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet. Organisationsstöd, systemrelaterade aktiviteter samt information och kommunikation med personal är interventioner som föreslås baserat på resultaten i denna studie som mammografiavdelningen på S:t Görans sjukhus bör utnyttja för att öka acceptansen av AI CAD systemet.

The purpose of this qualitative study was to investigate the experience and knowledge from the implementation of animal-assisted therapy as a health-promoting method in nursing homes. This study used a qualitative method with an inductive approach. To collect data, four semi-structured interviews were conducted. The respondents of this study were selected by a meaningful sampling method. The inclusion criteria were that the nursing homes currently used or had used therapeutic animals. The collected data was analyzed with a content analysis. The results were presented in continues text with quotes from the respondents to validate the findings. The main findings of the study displayed that the reasoning behind the respondent’s willingness to implement animal-assisted therapy in nursing homes was that they had previous positive experience with the effects of therapeutic animals. The respondents highlighted that they experienced that the implementation of therapeutic animals was met with few difficulties.  The conclusion of the study was that nursing homes were dependent on receiving therapeutic animals in form of donations to implement them. Lack of funding may be an underlying factor why therapeutic animals have not been implemented to a greater extent in other nursing homes, despite the health-promoting effects previous studies show. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av implementering av terapidjur som en hälsofrämjande metod på äldreboenden. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes för studien. För att samla in data genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter till studien gjordes genom ett meningsfullt urval. Inklusionskriteriet för urvalet var att respondenterna hade använt eller använde sig av terapidjur på äldreboendet. För att analysera data genomfördes en innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades. I innehållsanalysen identifierades sex kategorier vilka formades utifrån respondenternas svar. Resultatet presenterades i flytande text med stärkande citat från respondenterna. Resultatet visade att respondenterna hade erfarenheter av en variation av terapidjur; mjukis- och robotdjur, terapihundar, höns, marsvin, kaniner, häst och orm. Huvudresultatet för studien visade att bakgrunden till respondenternas vilja att implementera terapidjur på äldreboenden var att de erhöll kunskap och erfarenheter av de effekter som terapidjur kan ge. Att det ansågs som att något saknades på äldreboenden när det inte fanns terapidjur samt att det bedömdes vara ett behov hos de boende. Möjligheterna för att implementera terapidjur var tack vare bidragande ekonomiska resurser. I sin helhet upplevdes få svårigheter av respondenterna om att implementera terapidjur. Slutsatsen för studien var att äldreboendena var i stor utsträckning beroende av att få terapidjur i form av bidrag för att implementera dem. Brist på bidrag kan vara en bakomliggande faktor till att terapidjur inte har implementerats i större utsträckning på andra äldreboenden, trots de hälsofrämjande effekterna tidigare forskning visar. Denna studie belyser de fördelar som kan upplevas i samband med terapidjur och hur en implementering av terapidjur kan antas. I takt med en ökad livslängd bland befolkningen finns det ett behov av ytterligare hälsofrämjande metoder, där terapidjur är en väl anpassad hälsofrämjande metod för äldres hälsa och ett hälsosamt åldrande.

Byggbranschen är sedan länge känd för sina kvalitets- och produktivitetsbrister vilket i Sverige årligen kostar miljarder att åtgärda. Det finns flertalet traditionella sätt att hantera kvalitet i byggprojekt men då dessa inte visat sig vara tillräckliga finns potential i att utveckla digitala kvalitetshanteringsverktyg för att skapa en förändring i branschen. Vid implementering av digitala verktyg råder dock en enad mening om att det inte bara är teknologin som påverkar utfallet. Detta beskrivs med hjälp av ‘Technology-Organisation-Environment framework’ vilket används som teoretiskt ramverk i denna studie. Med bakgrund av ovanstående syftar detta examensarbete till att skapa en ökad förståelse av implementeringen av ett nytt kvalitetshanteringsverktyg i byggbranschen. För att uppfylla detta syfte har implementeringsprocessen, ansedda framgångsfaktorer samt uppfattningar av implementeringen undersökts. Detta har gjorts genom en intervjustudie där kvalitativt material om ett nylanserat kvalitetshanteringsverktyg har samlats in och undersökts. De som deltagit i intervjuerna är mjukvaruleverantörerna som tillhandahåller verktyget, en forskare som bidragit i utvecklingen samt chefer och projektledare på tre företag som i dagsläget använder verktyget. Studien resulterar i en processkarta som beskriver den implementeringsprocess som företagen genomgått. Därutöver listas de framgångsfaktorer som ansetts vara av betydelse vid implementeringen samt deltagarnas uppfattningar. Vad som har visats är att ett intresse för förändringsarbete när det kommer till hållbarhet och kvalitet finns hos företagen där bland annat tidigare erfarenheter och ett starkt ledarskap behövs likväl som teknologins goda användarvänlighet. / The construction industry is known for its quality and productivity issues which in Sweden costs billions of SEK each year to repair. There are numerous traditional ways of managing quality in construction projects but since these have not shown to be sufficient there is potential in developing digital quality management tools in order to induce change within the industry. When implementing digital tools there is a consensus that it is not solely the technology in itself affecting the outcome. This is described in the ‘Technology-Organisation-Environment framework’ which is used as the theoretical framework for this study. Given this background, this master thesis has the purpose to create an increased understanding of the implementation of a new quality management tool within the construction industry. To fulfill this purpose the implementation process, considered success factors and perceptions of the implementation have been studied. This has been done through an interview study where qualitative material regarding a newly released quality management tool has been gathered and studied. The participants of the study are the software vendors that provide the tool, a researcher that has contributed to the development, managers and project managers from three companies that currently use the tool. The study results in a process map that describes the implementation process as experienced by the companies. In addition, success factors that have been considered important for the implementation have been listed and the participants' perceptions have been declared. What has been shown is that there is an interest for change management in regards to sustainability and quality within the companies. Previous experience and strong leadership is needed as well as the technology’s ease of use.

Idag är det många företag som misslyckas med sina implementeringsprojekt av affärssystem och många forskare anser att det beror på bristande användarinvolvering. Implementeringsprojekt av affärssystem blir allt vanligare i små företag, men effekten blir dock stor om ett mindre företag misslyckas med sitt projekt. Små företags misslyckanden är oftast relaterade till finansiella och humanitära kritiska framgångsfaktorer.   Ett affärssystem kan ge ett företag en rad olika fördelar och möjligheter. Men för att ett företag ska uppnå dem krävs ett lyckat implementeringsprojekt samt att användarna omgående efter driftstart kan använda affärssystemet. Därför måste företagsledare under projektet se till en rad olika kritiska framgångsfaktorer som är relaterade till användarinvolvering. För att kunna hantera användarrelaterade kritiska framgångsfaktorer och de problem som de kan orsaka finns det angreppssätt till stöd. Ett angreppssätt vars syfte är att stödja användarinvolvering och hantera användarrelaterade problem är Participatory design (PD) och dess metod User centered design (UCD). PD och UCD bygger på att involvera användarna tidigt och ständigt under ett implementeringsprojekt och det i form av bland annat testning och utbildning. Användarinvolvering är därmed en viktig faktor vid implementeringsprojekt av affärssystem.   Syftet med studien är att göra företagsledare medvetna om vilka användarrelaterade kritiska framgångsfaktorer och problem som kan påverka ett implementeringsprojekt och dess utfall. Vi anger ett antal åtgärder, baserade på användarinvolvering, som ska stödja företagsledare att bättre och effektivare kunna förutse och hantera användarrelaterade problem vid implementeringsprojekt.   Vi har med stöd av en kvalitativ undersökning och en empirisk studie påvisat sambandet mellan områdena affärssystem, affärssystemets implementeringsprocess, användarrelaterade kritiska framgångsfaktorer och användarinvolvering. Vi har konstruerat en egen modell och tabell, 4-A Modellen och 4-A Tabellen, som illustrerar hur de olika områdena relaterar och stödjer varandra under ett affärssystems implementeringsprojekt. Vårt bidrag är ett dokument vars syfte är att stödja företagsledare vid planering innan och under ett implementeringsprojekt, främst när det gäller projektets användarinvolvering. Dokumentet ska göra företagsledare medvetna om vad bristande användarinvolvering kan leda till, samt när och hur användare bör involveras under ett implementeringsprojekt. / Today many businesses fail in their enterprise recourse planning (ERP) implementation projects and many scientists believe it is due to lack of user involvement. ERP implementation projects are becoming more common in small businesses, but the effect will be large if a small business fails in their ERP implementation projects. Small businesses failures are usually related to financial and humanitarian critical success factors.   An ERP system can give a business a number of advantages and opportunities. But it requires a successful implementation project to achieve them and also that user immediately after start-up can use the ERP. Therefore, the manager during the implementation project needs to ensure a range of critical success factors that are related to user involvement. There are a number of approaches to manage user-related critical success factors and the problems they cause. An approach which aims to support user involvement and manage user-related problems is Participatory Design (PD) and its method User centered design (UCD). PD and UCD are based on involving the users early and continuously during the ERP implementation process and that in the form of testing and training. User Involvement is therefore an important factor in ERP implementation projects.   The aim of the study is to make managers more aware of the user-related critical success factors and issues that can affect an ERP implementation projects outcome. We foresee a number of measures, based on user involvement, which will support managers to better and more efficient anticipate and manage user-related problems in ERP implementation projects.   Supported by a qualitative and an empirical study, we have demonstrated the relationship between the areas ERP, ERP implementation process, user-related critical success factors and user involvement. We have constructed our own model and table, the 4-A Model and the 4-A Table, that illustrates how the different areas influences and support each other in an ERP implementation project. Our contribution is a document whose purpose is to support managers when planning a project’s user involvement, before and during an ERP implementation project. The document will make manager aware of what the lack of user involvement can lead to, but also when and how the users should involve in an ERP implementation project.

Titel: Från periodisk inventering utan Pick By Voice till rullande inventering med Pick By Voice - En fallstudie på Företag X Bakgrund och problem: Företag X har valt att implementera plocktekniken Pick By Voice, samtidigt som företaget ser över möjligheten att implementera en rullande inventering i samband med detta. Frågor som uppstår är vad lagar och praxis säger för området samt hur en möjlig implementering av rullande inventering bör se ut. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ studie undersöka behovet av en ny inventeringsmetod genom en förstudie och därefter utveckla en inventeringsprocess passande efter Företag X förutsättningar. Denna inventeringsprocess ska kunna användas i samspel med Pick By Voice. Vidare är också att uppmuntra andra företag inom likartad bransch att se över sin nuvarande inventeringsmetod och om de kan implementera en liknande förändring av rullande inventering med Pick By Voice. Metod: Denna studie är en kvalitativ fallstudie. Insamlingen av empiri har skett genom utförandet av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med företag och revisionsbyråer. Slutsats: En nu 65 år gammal skattelag säger att företag måste inventera sina lager minst en gång om året. Som en otillräcklig beskrivning av hur detta ska göras, samtidigt som lagerhanteringssystemet får ny utveckling, har detta lagt större vikt vid nuvarande praxis. Detta är särskilt så när ett företag implementerar en rullande inventeringsmetod. Viktiga steg i implementeringsprocessen bekräftas vara avgörande för företag att uppfylla. Dels för att lyckas med implementeringen, men också för att säkerställa en tillfredsställande inventeringsprocess och undvika att både misstag i implementerings- och inventeringssprocessen uppstår. Att kombinera den rullande inventeringen med röstplocktekniken Pick By Voice anses även det vara betydande för att reducera ytterligare misstag som förekommer eller kan förekomma i inventeringsprocessen. Hur frekvent företag bör inventera grundar sig i; vilken typ av marknad företaget är verksamt på, andelen misstag som uppstår i inventeringsprocessen och om fler antal inventeringar kan bidra till fler besparingar för företaget. / Title: From periodic inventory without Pick By Voice to continuous inventory with Pick By Voice - A case study at Company X Background and problem: Company X has chosen to implement the Pick By Voice picking technology, while at the same time considering the possibility of implementing a continuous inventory in connection with this. Questions that arise are what the laws and practices say for this area and what a possible implementation of continuous inventory should look like. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the need for a new inventory method through a pilot study and then develop an inventory process suitable for Company X conditions. This inventory process should be used in interaction with Pick By Voice. Furthermore, other companies in similar industries are also encouraged to review their current inventory method and whether they can implement a similar change of continuous inventory with Pick By Voice. Method: This study is a qualitative case study. The collection of empirical data has been carried out through the conduct of semi structured and unstructured interviews with companies and accounting firms. Conclusion: A now 65 years old tax law says that companies need to count their inventory at least once a year. As there is an insufficient description of how this should be done, while also warehouse management system get new development, this has placed greater emphasis on current practice. This so, especially when a company is implementing a continuous inventory method with Pick By Voice. Important steps in the implementation process have been confirmed to be crucial to fulfil by the company. Especially in order to achieve a successful implementation of the process, ensure that the process fulfil its required satisfaction level and to avoid occurrence of mistakes in the implementation process as well as in the inventory process. The combination of continuous inventory and Pick By Voice is considered to be significant in the reduction of further mistakes that occur or can occur in the inventory process. The determination of the inventory frequency is dependent on; type of market that the company operates in, number of occurring mistakes in the inventory process and if an increase in number of inventory occasions can contribute to an increase in the savings.

I Sverige har en negativ utveckling skett i vissa geografiskt avgränsade bostadsområden, så kallade utsatta områden. Att minska brottsligheten och öka tryggheten i utsatta områden är av stor vikt. Det är därför relevant att undersöka huruvida kommuner med utsatta områden bedriver ett programtroget brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var därmed att undersöka hur väl tre kommuner (Helsingborg, Kristianstad och Landskrona) har implementerat den brottsförebyggande och trygghetsskapande metoden Effektiv samordning förtrygghet (EST), samt vilka faktorer som har påverkat implementeringprocessen. De två frågeställningarna var 1. I vilken utsträckning har de tre skånska kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Landskrona implementerat EST? 2. Vilka faktorer har påverkat kommunernas implementeringsprocess av EST? Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer har studien eftersträvat en inblick i flera aktörers (N=9) arbetsprocess kring och implementering av EST-metoden. Resultatet från intervjuerna indikerar att EST till viss del är implementerad i de tre kommunerna då kommunerna arbetar med samtliga steg i EST och metoden har bidragit till en god samverkan. Det framgår dock även att det finns ett behov av utbildning kring EST-metoden och ett mer metodtroget arbete. Av resultatet framgår även att ett antal faktorer har påverkat implementeringen av EST: metodens komplexitet; kommunikation och förankring av metoden; aktörernas lämplighet; aktörernas personliga egenskaper; graden av tillgänglig information om metoden; aktörernas delaktighet; strukturella omständigheter; metodtrogenhet samt uppföljning och återkoppling. Förhoppningen är att lagen “Kommuner mot brott” tydliggör hur arbetet ska se ut och fördelas. Resultatet kan således ge en vägledning för andra kommuner gällande vilka faser i implementeringen som kan utgöra en utmaning samt vilka faktorer som påverkar implementeringsprocessen. / In Sweden, a negative development has taken place in certain geographically delimited residential areas, so-called vulnerable areas. Reducing crime and increasing perceived safety and security in vulnerable areas is of great importance. It is therefore relevant to investigate whether municipalities with vulnerable areas carry out methodical crime prevention work. The purpose of the study was thus to investigate how well three municipalities (Helsingborg, Kristianstad and Landskrona) have implemented the crime prevention method Effective Coordination for Safety (EST), and which factors have affected the implementation process. The two main issues were 1. To what extent have the three Scanian municipalities of Helsingborg, Kristianstad and Landskrona implemented EST? 2. What factors have influenced the municipalities' implementation process of EST? Through thematic analysis of semi-structured interviews, the study has sought an insight into several actors' (N = 9) work process regarding, and implementation of, the method. The results indicate that EST is to some extent implemented, as the municipalities work with all steps in EST, and the method has contributed to a good collaboration amongst actors. However, it is also evident that there is a need for education regarding the method and more extensive methodical work. In addition, the results show that several factors have influenced the implementation of EST: the method’s complexity; communication and anchoring of the method; suitability of the actors; personal characteristics of the actors; information available on the method; stakeholder participation; structural circumstances, as well as follow-up and feedback. It is to be hoped that the law "Municipalities against crime" clarifies how the crime preventative work should be carried out and allocated. The results can thus provide guidance for other municipalities regarding which phases in the implementation might constitute a challenge and which factors affect the implementation process.

Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar?  • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow:  • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests?  • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality.