More dynamic markets, shorter product life cycles and comprehensive variant management are challenges that dominate today's market. These maxims apply to the automotive sector, which is currently highly exposed to trade wars, changing mobility patterns and the emergence of new technologies and competitors. To meet these challenges, this thesis presents the creation of a digital twin of an existing production line of electric motors using discrete event simulation. Based on a detailed literature research, a step-by-step establishment of the simulation model of the production line using the software Plant Simulation is presented and argued. Finally, different experiments are carried out with the created model to show how a production line can be examined and optimized by means ofsimulation using different parameters. Within the scope of the different experiments regarding the number of workpiece carriers, number of operators as well as buffer sizes, the line was examined concerning the increase of the output. Furthermore, the simulation model was used to make decisions for future investments in additional XXX machines. Four different scenarios were examined and optimized. By examining the different parameters, optimization potentials of XXX% in the first scenario and up to XXX% in the fourth scenario were achieved. Finally, it was proven that the developed simulation model can be used as a tool for optimizing an existing production line and can generate useful investment information. Beyond that, the development of the simulation model can be employed to investigate further business questions at hand for the specific production line in question. / Mer dynamiska marknader, kortare produktlivscykler och omfattande varianthantering är utmaningar som dominerar dagens marknad. Dessa maximer gäller bilindustrin, som för närvarande är mycket utsatt för handelskrig, förändrade rörlighetsmönster och framväxten av ny teknik och nya konkurrenter. För att möta dessa utmaningar innebär denna avhandling skapandet av en digital tvilling av en befintlig produktionslinje av elmotorer med diskret händelsesimulering. Baserat på en detaljerad litteraturforskning presenteras och argumenteras en steg-för-steg-etablering av simuleringsmodellen för produktionslinjen med hjälp av programvaran Plant Simulation. Slutligen utförs olika experiment med den skapade modellen för att visa hur en produktionslinje kan undersökas och optimeras med hjälp av simulering med hjälp av olika parametrar. Inom ramen för de olika experimenten när det gäller antalet arbetsstyckesbärare, antalet operatörer samt buffertstorlekar undersöktes linjen om ökningen av produktionen. Dessutom användes simuleringsmodellen för att fatta beslut för framtida investeringar i ytterligare hårnålsmaskiner. Fyra olika scenarier undersöktes och optimerades. Genom att undersöka de olika parametrarna uppnåddes optimeringspotentialer på XXX % i det första scenariot och upp till XXX % i det fjärde scenariot. Slutligen bevisades det att den utvecklade simuleringsmodellen kan användas som ett verktyg för att optimera en befintlig produktionslinje och kan generera användbar investeringsinformation. Utöver detta kan utvecklingen av simuleringsmodellen användas för att undersöka ytterligare affärsfrågor till hands för den specifika produktionslinjen i fråga.

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity. / De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0.

The European Union Emission Trading System (EU ETS) is the cornerstone of the EU's transition to climate neutrality by 2050. Significant carbon price increases and ambitious changes to the ETS make phase four (2021-2030) uncharted territory. This thesis exploratively investigates how the EU Emission Trading System (ETS) currently affects Swedish firms’ competitive position within the European Union and how these firms respond to the carbon price. This is done through a qualitative approach with a thematic analysis of findings from interviews with nine Swedish firms within the sectors: Combined Power and Heat generation (CHP), Electricity production, Mining & Refining, and Smelting of iron and steel and of ferroalloys. Our findings show unanimous support for the Emission Trading System as an instrument to reduce carbon emissions, yet significant differences in each firm's response to the carbon price. Uncertainty related to future price development is found to cause difficulties in pricing among firms within the CHP sector. In contrast, firms with free allocation of EU Allowances have limited financial impact. Across the board, the ETS drives clean technology innovation by making fossil technology less appealing. Nonetheless, two instances of competitive losses stemming from system design were recognised: 1) Swedish CHP producers bear emission costs that other European producers do not, as a result of Sweden’s opt-in of the CHP sector, potentially causing carbon leakage within the EU; 2) The maintained division between the manufacturing of iron pellets (NACE 07.10) and sinter (NACE 24.10) keeps benchmarks for sinter high, resulting in less incentive for abatement efforts within EU. This thesis adds to the existing literature by identifying skewness in the harmonisation of the EU ETS and investigating signals to which the firms respond. / Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är hörnstenen i EU:s övergång till klimatneutralitet till 2050. Betydande koldioxidprishöjningar och ambitiösa förändringar av ETS innebär att fas fyra (2021-2030) är outforskat territorium. Denna avhandling undersöker explorativt hur EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för närvarande påverkar svenska företags konkurrensposition inom EU och hur dessa företag reagerar på koldioxidpriset. Detta görs genom ett kvalitativt angreppssätt med en tematisk analys av resultat från intervjuer med nio svenska företag inom sektorerna: Kraft och Värmeproduktion (CHP), Elproduktion, Gruvindustrin, samt Smältning av järn och stål samt ferrolegeringar. Våra resultat visar enhälligt stöd för systemet för handel med utsläppsrätter som ett instrument för att minska koldioxidutsläppen, men ändå betydande skillnader i varje företags svar på koldioxidpriset. Osäkerhet relaterad till framtida prisutveckling visar sig orsaka svårigheter i prissättningen bland företag inom kraftvärmesektorn. Medan företag med gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter har begränsad ekonomisk inverkan. Överlag driver ETS ren teknologiinnovation genom att göra fossil teknik mindre tilltalande. Icke desto mindre erkändes två fall av konkurrensförluster till följd av systemdesign: 1) Svenska kraftvärmeproducenter bär utsläppskostnader som andra europeiska producenter inte, som ett resultat av Sveriges val av kraftvärme-sektorn, vilket potentiellt orsakar koldioxidläckage inom EU; 2) Den bibehållna uppdelningen mellan tillverkning av järnpellets (NACE 07.10) och sinter (NACE 24.10) håller riktmärkena för sinter högt, vilket resulterar i mindre incitament för minskningsinsatser inom EU. Denna avhandling kompletterar den befintliga litteraturen genom att identifiera skevheter i harmoniseringen av EU ETS och vilka styrsignaler som företagen reagerar på.

Sammanfattning Industri 4.0 tyder på den senaste fasen av industrialiseringen och fokuserar på digitalisering, automatisering och datautbyte. Den fjärde industriella revolutionen, Industri 4.0, bygger på tidigare industriella revolutioner och använder sig av olika teknologier såsom IoT, Big Data Analytics och Cloud Services. Inom inköpsprocessen innebär Industri 4.0 ett behov att effektivisera och uppnå flexibla processer för att möta ökade krav på innovation och kvalitet. Syftet med arbetet är att identifiera och analysera användningen av Industri 4.0-teknologier i inköpsprocessen för att förbättra effektiviteten. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka teknologier som används i inköpsprocessen och på vilket sätt de används samt att analysera deras roll i att förbättra effektiviteten. Arbetet begränsas till inköpsprocessen inom supply chain management och använder en strukturerad litteraturgenomgång som metod. Användningen av IoT, CPS, Big Data-analys, Blockchain och Cloud Services automatiserar och effektiviserar inköpsaktiviteter. IoT används för realtidsövervakning och automatiserad påfyllning av lager. CPS samordnar både digitala och fysiska komponenter i syfte att förbättra spårbarhet och beslutsfattande. Big Data-analys förutser efterfrågan samt utvärderar leverantörers prestationer. Blockchain säkerställer transparenta och säkra transaktioner med hjälp av smarta kontrakt. Cloud Services hanterar realtidsdata och förbättrar kommunikation och samarbete i leveranskedjan. Dessa teknologier spelar en central roll för effektiviseringen i inköpsprocessen där manuella lager minskar, leverantörsförhandlingar effektiviseras och efterfrågeprognoser, spårbarhet och beslutsfattande förbättras. Det ökar i sin tur transparensen, säkerställer transaktioner och underlättar strategiska beslut, vilket leder till förbättrad effektivitet, resursförvaltning och konkurrenskraft. Syfte  Syftet med arbetet är att sammanställa information om Industri 4.0-teknologier med hjälp av systematisk litteraturgenomgång för att identifiera användningen av teknologierna i inköpsprocessen samt analysera vilken roll dessa teknologier spelar för att förbättra effektiviteten. Metod  En systematisk litteraturgenomgång genomfördes för att samla in relevant data som i sin tur användes för att analysera och besvara forskningsfrågorna. / Abstract Industry 4.0 signifies the latest phase of industrialization, focusing on digitalization, automation, and data exchange, utilizing different technologies to increase productivity and competitiveness. This work aims to identify and analyze the use of Industry 4.0 technologies in the procurement process to improve efficiency. The research questions focus on which technologies are used and their role in improving efficiency, limited to the procurement process within supply chain management, using a structured literature review as a method. The use of IoT, CPS, Big Data Analytics, Blockchain, and Cloud Services automates procurement activities. IoT is used for real-time monitoring and automated inventory replenishment. CPS coordinates both digital and physical components in order to improve traceability and decision-making. Big Data Analytics forecasts demand as well as evaluates supplier performance. Blockchain ensures transparent and secure transactions with the help of smart contracts. Cloud Services manage real-time data and improve communication and collaboration in the supply chain. These technologies play a central role in effectiveness for the procurement process where manual inventories decrease, supplier negotiations become more efficient and demand forecasts, traceability, and decision-making improve. This, in turn, increases transparency, ensures transactions, and facilitates strategic decisions, leading to improved efficiency, resource management, and competitiveness. Purpose  The purpose of the work is to compile information on Industry 4.0 technologies using a systematic literature review to identify the use of technologies in the purchasing process and analyze what role these technologies play in improving efficiency. Methodology  A systematic literature review was conducted to gather relevant data which in turn was used to analyze and answer the research questions.

Röststyrning som användargränssnitt kan erbjuda flera fördelar jämfört med mer traditionella styrmetoder. Det saknas dock färdiga lösningar för specifika industriella miljöer, vilka ställer särskilda krav på att korta kommandon tolkas korrekt i olika grad av buller och med begränsad eller ingen internetuppkoppling. Detta arbete ämnade undersöka potentialen för röststyrning i industriella miljöer. Ett koncepttest genomfördes där ordfelsfrekvens (på engelska Word Error Rate eller kortare WER) användes för att utvärdera träffsäkerheten för olika kombinationer av taligenkänningsarkitekturer, brusreduceringstekniker samt kommandolängder i verkliga bullriga miljöer. Undersökningen tog dessutom hänsyn till Lombard-effekten.  Resultaten visar att det för samtliga testade miljöer finns god potential för röststyrning med avseende på träffsäkerheten. Framför allt visade DeepSpeech, en djupinlärd taligenkänningsmodell med rekurrent lagerstruktur, kompletterad med domänspecifika språkmodeller och en riktad kardioid-mikrofon en ordfelsfrekvens på noll procent i vissa scenarier och sällan över fem procent. Resultaten visar även att utformningen av kommandon påverkar ordfelsfrekvensen.  För en verklig implementation i industriell miljö behövs ytterligare studier om säkerhetslösningar, inkluderande autentisering och hantering av risker med falskt positivt tolkade kommandon. / Voice command as a user interface can offer several advantages over more traditional control methods. However, there is a lack of ready-made solutions for specific industrial environments, which place particular demands on short commands being interpreted correctly in varying degrees of noise and with limited or no internet connection. This work aimed to investigate the potential for voice command in industrial environments. A proof of concept was conducted where Word Error Rate (WER) was used to evaluate the accuracy of various combinations of speech recognition architectures, noise reduction techniques, and command lengths in authentic noisy environments. The investigation also took into account the Lombard effect.  The results indicate that for all tested environments there is good potential for voice command with regard to accuracy. In particular, DeepSpeech, a deep-learned speech recognition model with recurrent layer structure, complemented with domain-specific language models and a directional cardioid microphone, showed WER values of zero percent in certain scenarios and rarely above five percent. The results also demonstrate that the design of commands influences WER. For a real implementation in an industrial environment, further studies are needed on security solutions, including authentication and management of risks with false positive interpreted commands.

I detta examensarbete analyseras Purduemodellen och dess tillämplighet inomnätverkssäkerhet för industriella styrsystem inom ramarna för Industri 4.0. Genomen litteraturstudie granskas modellens struktur och funktion i relation till de nyautmaningarna som uppkommit genom ökad digitalisering och integrering av IIoTteknologier. Studien identifierar både styrkor och svagheter i den traditionellaPurduemodellen. I resultatavsnittet introduceras en modifierad version avPurduemodellen, utformad för att förstärka nätverkssäkerheten och öka systemensförmåga att hantera cyberhot samt anpassa sig till teknologiska förändringar i denindustriella sektorn. Denna anpassning har genomförts genom införandet avytterligare säkerhetsstandarder och verktyg i syfte att förbättra modellenseffektivitet och relevans. / In this thesis, the Purdue model and its applicability within network security forindustrial control systems under the framework of Industry 4.0 are analyzed.Through a literature review, the model's structure and function are examined inrelation to the new challenges that have emerged due to increased digitization andintegration of IIoT technologies. The study identifies both strengths and weaknessesin the traditional Purdue model. In the results section, a modified version of thePurdue model is introduced, designed to enhance network security and increase thesystems' ability to handle cyber threats and adapt to technological changes in theindustrial sector. This adaptation has been achieved by incorporating additionalsecurity standards and tools aimed at improving the model's efficiency andrelevance.

The logistics sector has been severely affected by recent societal crises. Simultaneously, there is a need for research on how to ensure civil logistics during crisis situations. This study aims to investigate how Integrated Logistic Support (ILS) can be utilized within the civil industry, with the intention of strengthening the logistic flow against potential societal crises. The goal of the study is to propose a framework for how the civil industry can implement ILS.  The study demonstrates how ILS can be applied to a product in the civil industry by compiling a structure consisting of an exploded view, a component list and a mapping of the product’s logistics chain. Subsequently, a critical flow was identified using a SWOT analysis, followed by determining the risks associated with the flow through an FMECA. The conclusion of the study is that ILS can strengthen a product’s logistics flow in anticipation of a potential crisis. The challenges with applying ILS to a logistics flow arise from the need to analyze each sub-flow to include all different risk scenarios. The recommendation for manufacturing companies is to review their logistics flows and subsequently engage in risk management as a preventive measure.

This research, done as part of the mechanical engineering program at Linnaeus University in partnership with Rottne Industri AB, aims to improve safety in forest industri. It focuses on designing a user-friendly emergency exit system for harvester cabins. Driven by strict safety rules and societal expectations, the goal is to craft an exit that allows quick evacuation during emergencies and fits well with forest machinery safety standards.

Relaterat till utfasningen av fossila bränslen har energibäraren vätgas uppmärksammats mer och mer, mycket på grund av att grön vätgas inte bidrar till några utsläpp av växthusgaser. Klimatnyttan är därmed stor och implementering av vätgas motiverad, men samtidigt kräver vätgasen en annan typ av hantering, framför allt gällande riskhantering enligt tidigare forskning. I och med detta kan andra perspektiv bli centrala och beslutsfattare kan komma att behöva analysera vilka riskavvägningar som kan bli förekommande. Det vill säga; byts riskkonsekvenserna från klimatpåverkan ut mot andra risker, som i sin tur drabbar samhällets medborgare?  Uppsatsen är utformad som en kvalitativ intervjustudie, där informanter från olika fält intervjuats gällande riskhanteringsprocessen kring vätgasimplementering i syfte att presentera en bred bild av riskhantering. Det framkommer genom intervjuerna att implementeringen av grön vätgas omges av såväl kunskaps som praktisk kompetensbrist, vilket i sig skapar en osäker riskhantering. Informanterna lyfter också att det föreligger sårbarheter och komplexitet kring implementeringen, eftersom riskhanteringsprocessen saknar ett helhetsgrepp. Detta exemplifieras bland annat genom att vätgasen ska införas i nya kontexter, vilket kan komma att kräva särskilda åtgärder. Trots dessa utmaningar uttrycker informanterna att de uppfattar att riskhanteringsprocesserna beaktas, men att osäkerheter kring tillståndsprocessen för att få uppföra en verksamhet som använder vätgas som energibärare ibland skapar frustration. Detta kan relateras till otydlighet kring vad som är en lämplig nivå av riskhantering samt avsaknad av nationella riktlinjer kring vätgashantering. De potentiella samhällsrisker som kan uppträda genom ökad implementering av vätgasanvändning kan delvis härledas till den kunskaps och kompetensbrist som uppstått i relation till marknadens efterfrågan. Förutom detta finns fysiska risker som exempelvis ökad risk för explosioner och brand, som också kan kopplas till ett mer samhällsnära sammanhang. Det framgår även att otydligheter kring nationella riktlinjer och lagstiftning specifikt gällande vätgashantering skapar osäkerheter kring vad som är en tillräckligt bearbetad riskhanteringsprocess.

Introduktion: Digital teknik förändrar arbetslivets processer och kan påverka arbetstagarnas arbetsmiljö. Europakommissionens strategi, Industri 5.0, uppmanar till ett människocentrerat förhållningssätt som bidrar till välbefinnande och hållbarhet i den digitala utvecklingen. Syfte: Syftet var att analysera synen på arbetarnas hälsa och välbefinnande i studier som åberopar Europakommissionens strategi Industri 5.0. Forskningsfrågorna letade svar på hur välbefinnande beskrivs, om forskningen anlägger ett teknik- eller människocentrerat perspektiv och om etiska aspekter beaktas. Metod: Kritisk litteraturgranskning med en deduktiv ansats och innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Forskning gällande digital teknik utgår ofta från forskningscenter som har en teknisk inriktning. Ett högre välbefinnande beskrivs av flera forskare utifrån att det ger en högre prestanda. Majoriteten av genomförda studier utgår från ett teknikcentrerat perspektiv vilket tolkades som att arbetarens hälsa är ett medel för att uppnå en högre produktivitet. Enligt resultatet kan digital teknik användas för att övervaka arbetaren och beräkna arbetarens hälsa med hjälp av AI (artificiell intelligens) i syfte att öka effektivitet och produktivitet. Etiska ställningstaganden tas sällan i beaktande vid studier av digital teknik. Slutsats: Studien indikerar att det finns ett fortsatt teknikcentrerat perspektiv i forskning av digital teknik som används av industriarbetaren. Övervakning och beräkningar av arbetarens hälsa kan sammanfattningsvis beskrivas som ett medel för högre produktivitet, inte som ett mål. Tvärvetenskapligt samarbete avseende digital teknik skulle kunna skapa en bredare förståelse för välbefinnande där hälsan är ett mål och produktiviteten en effekt. Tvärvetenskapligt samarbete gällande digital teknik skulle även kunna öka medvetenheten om hur tekniken påverkar människan ur ett etiskt perspektiv. / Introduction: Digital technologies changes the processes of work and thus can affect work environment. The European Commission's strategy, Industry 5.0, calls for a human-centric approach to digital development that contributes to wellbeing and sustainability. Aim: The aim was to analyze the view of health and wellbeing in studies that invoke Industry 5.0. The research questions seek answers to how wellbeing is described, whether the research is technology- or human-centered and whether ethical aspects are taken into account. Method: Critical literature review with a deductive approach and content analysis with an inductive approach. Results: Research on digital technology is often based on centers that have a technical focus. Higher level of wellbeing is described on the basis that it provides higher performance. The majority of the studies conducted are based on a technology-centered perspective, which is interpreted to lead to the perception that the worker's health is a means to achieve higher productivity. Digital technologies described are used to monitor worker and calculate the worker's health in order to increase productivity. Ethical positions are rarely taken into account. Conclusion: There is a continued technology-centric perspective in research of digital technologies that is intended to improve the wellbeing of the worker. Monitoring and calculating the health of the worker is described as a means to higher productivity. Interdisciplinary collaboration on digital technologies could create a broader understanding of wellbeing where health is a goal and productivity is an effect. Interdisciplinary collaboration could also raise awareness of how technology affects workers from an ethical perspective.