Purpose: The purpose of this paper is to examine how material, vital for the designprocess (supporting documents) is handled throughout the entire process. From obtaining the material from the document-administer until the material is transformed and applicable in a BIM-software in the design-process. Method: The first method is a case study that contains semi-structured interviews with one large as well as one small design-firm in Sweden, but also the biggest client regarding infrastructure in Sweden. Secondly, the other part of this thesis work is to perform an experiment containing two parts where the first one is to examine supporting material of an ongoing infrastructure-project and evaluate the quality, as well as constructing conversion rules to evaluate how supporting documents can be implemented. Findings: All the respondents in the conducted survey reported that supporting material regarding electric-, telecommunication- and fibre-optic cables were supporting material with the lowest degree of accuracy. Furthermore, the most used file-format is DWG, but file-formats like PDF, JPG, XML and LAS are also file-formats that is used according to the respondents. All the respondents suggest that a standardised way of using supporting documents would be an efficient way of standardising the process. The findings from the experiment concluded that the most used file-format used as supporting material is DWG (79%), followed by PDF (21 %). The quality varied between different providers. Supporting material provided straight from the contractor in DWG had great or excellent quality. Material as PDF/JPG needed to be processed in order to be used in a BIM-software. The implementing of conversion rules resulted in way of implementing these. In order to use this, the supporting document needs to be digital, in this case as DWG-files. Well established ways of using colours, layers and names in the CAD-software is vital. Implications: In order to make the way of handling the supporting material more efficient, a standardised way of handling these need to be used, as well as standardised file-formats. By making the supporting material digital, this will make the material more accessible, thus is the quality of e.g. PDF and JPG “not sufficient” because a BIMuser must convert these files manually, which provide one source of error. Therefore, these files lack interoperability. Regarding the material provided by the contractor, the design-firm need to have direct communication with the provider of the supporting material to take advantage of DWG-files and use the same file-formats, layers etc., to reduce the time it takes to convert the supporting documents manually. Limitations: A limitation is that only one large and one small design-firm is analysed. One part of a complete BIM-software is used, so the external validity is low, because the result may only be used in another small design-firm with the same project configurations and programmes. The experiment, where Conversion Rules were examined did only embrace wells (water-systems). / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur underlagshanteringen ser ut igenom hela processen från tillhandahållning av underlaget till implementering i projekteringsprocessen. Metod: Den första är en fallstudie som består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med en stor och en liten konsultfirma inom projekteringsprocessen, såväl som den största beställaren av infrastrukturprojekt i Sverige. Den andra delen är ett experiment som är uppdelat i två delar där den första är att ta reda på hur underlag ser ut och bedöma dessa i ett pågående infrastrukturprojekt. Den andra delen är att upprätta så kallade konverteringsregler för att importera underlag i en BIM-mjukvara. Resultat: Samtliga respondenter i intervjuerna svarade att underlag gällande el-, teleoch fiberoptikkablar är underlag med lägst grad av träffsäkerhet/noggrannhet. Vidare svarade respondenterna att DWG är filformatet som oftast används. Andra filformat som PDF, JPG, XML och LAS är även det filformat som används. Samtliga respondenter redogjorde även för vissa åtgärder som kan vidtas för att standardisera underlagshantering i branschen. Däribland efterfrågas en standardisering av underlagshantering gällande lagernamn, färger, filformat osv. I experimentet visade det sig att underlag i DWG-format svarar för (79 %) av underlagen, följt av PDF (21 %). Kvaliteten varierade mellan olika källor, där underlag tillhandahållna direkt av entreprenören i DWG hade bra eller utomordentlig kvalitet. Underlag i from av PDF/JPG måste omvandlas för hand för att kunna används i en BIM-mjukvara. Implementeringen av konverteringsregler resulterade i en arbetsgång för att implementera konverteringsregler i projekteringsprocessen. För att göra detta krävs underlag i DWG-format. Konsekvenser: För att göra underlagshanteringsprocessen mer effektiv, behövs ett standardiserat sätt att använda dessa, såväl som filformat. Genom att digitalisera underlag bidrar detta till att höja antagningsgraden i CAD- och BIM-mjukvaror. Således är kvalitén av exempelvis PDF och JPG ”inte tillräckligt” på grund av att en person manuellt måste omvandla dessa filer, som bidrar till en felkälla. Därav är interoperabiliteten bristfällig. Gällande material tillhandahållen av entreprenören, så måste en god kommunikation upprättas mellan de båda parterna för att dra nytta av underlag i DWG, och använda samma filformat, lager etcetera, för att reducera tidsåtgången i att konvertera exempelvis PDF-filer manuellt. Begränsningar: Endast en stor och en lite konsultfirma analyseras. Endast en del av en komplett BIM-mjukvara används, därav låg extern validitet, då resultatet endast kan appliceras i en annan liten konsultfirma med samma projekt-konfigurationer och program. I experimentet där konverteringsregler utreddes inkluderades endast brunnar (VA).

Den operativa miljön har förändrats vilket leder till att Försvarsmaktens ledningssystem behöver utvecklas. Sveriges nuvarande ledningssystem omhändertar inte de nya utmaningarna och Försvarsmaktens uppgifter blir allt mer komplexa. Sveriges militärstrategiska koncept baseras på att vinna tillsammans och undvika att förlora ensamma. Ordet tillsammans driver utvecklingen av internationellt sammabete och gemenskap. Under 2016 beslutade Sverige att ansluta sig till Natos utveckling av Federated Mission Networking (FMN). FMN syftar till förbättrat informationsutbyte mellan Nato, Nato-länderna och icke-Natoenheter. FMN är ett ramverk som omfattar alla ingående delar i ett ledningssystem. Konceptet bygger på principerna smidighet, flexibilitet och skalbarhet. Syftet med studien är att belysa ett svenskt införande av FMN-konceptet och undersöka hur detta kan bidra till ökad förmåga att omhänderta komplexiteten i ledning av gemensamma operationer. Studiens slutsats är att FMN-konceptet bidrar till ledningssystemets förmåga att skapa ordning genom fastställda rutiner och metoder. Det underlättar informationsdelning och ökar möjligheten till samordning och samverkan. Konceptet bidrar till en ökad interoperabilitet inom alla ingående delar i ledningssystemet.

Learning Management Systems (LMSs) are widely used in higher education to improve the learning, teaching, and administrative tasks for both students and instructors. Such systems enrich the educational experience by integrating a wide range of services, such as on-demand course material and training, thus empowering students to achieve their learning outcomes at their own pace. Courses in various sub-fields of Computer Science that seek to provide rich electronic learning (e-learning) experience depend on exercise material being offered in the forms of quizzes, programming exercises, laboratories, simulations, etc. Providing hands on experience in courses such as Internetworking could be facilitated by providing laboratory exercises based on virtual machine environments where the student studies the performance of different internet protocols under different conditions (such as different throughput bounds, error rates, and patterns of changes in these conditions). Unfortunately, the integration of such exercises and their tailored virtual environments is not yet very popular in LMSs. This thesis project investigates the generation of on-demand virtual exercise environments using cloud infrastructures and integration with an LMS to provide a rich e-learning in an Internetworking course. The software deliverable of this project enables instructors to dynamically instantiate virtual laboratories without incurring the overhead of running and maintaining their own physical infrastructure. This sets the foundations for a virtual classroom that can scale in response to higher system utilization during specific periods of the academic calendar. / Lärplattformar (eng. Learning Management Systems (LMS)) används i stor utsträckning för högre utbildning för att förbättra lärande, undervisning och administrativa uppgifter för både studenter och instruktörer. Sådana system berikar den pedagogiska erfarenheten genom att integrera ett brett utbud av tjänster, såsom on-demand kursmaterial och träning, vilket ger studenterna möjlighet att uppnå sina lärandemål i egen takt. Kurser inom olika delområden av datavetenskap som syftar till att ge en bred erfarenhet av elektroniskt lärande (e-learning) har träningsmaterial i form av frågesporter, programmeringsövningar, laboratorier, simuleringar etc. Praktiskt erfarenhet i kurser som Internetworking kan underlättas genom att tillhandahålla laboratorieövningar baserade på virtuella maskinmiljöer där studenten studerar prestanda för olika internetprotokoll under olika förhållanden (t.ex. olika gränsvärden, felfrekvenser och förändringsmönster under dessa förhållanden). Tyvärr är integrationen av sådana övningar och deras skräddarsydda virtuella miljöer ännu inte populär i LMSs. Detta examensarbete undersöker generering av virtuella träningsmiljöer på begäran med hjälp av molninfrastruktur och integration med en LMS för att ge ett rikt e-lärande i en Internetworking-kurs. Programvaran som levereras av detta projekt gör det möjligt för instruktörer att dynamiskt instansera virtuella laboratorier utan att behöva hantera sin egen fysiska infrastruktur. Detta sätter grunden för ett virtuellt klassrum som kan skala med högre systemutnyttjande under specifika perioder av den akademiska kalendern.

The Vision for eHealth infers that Sweden should be best in the world to utilize the opportunities of the digitization by 2025. One of three particularly important areas of action to realize the vision is standardization of e.g. exchange of information. HL7 FHIR is a modern standard for interoperability within e-health. HL7 FHIR enables the exchange of information between different healthcare information systems in an easy way. The basic building blocks in HL7 FHIR are called resources. These represent healthcare entities of some kind, e.g. Patient, Medication, Care plan, and Device. A base set of resources should either together, or by themselves, be able to satisfy the most common use cases in healthcare. A set of rules about a resource's content is called a profile, which is used for defining extensions and constraints on a resource. Profiles can be used to customize the standard to everything from a small local use-case to characteristics common for a whole country, so-called national profiles. This master thesis project sought to investigate the opportunities and restrictions with HL7 FHIR profiling by mapping the outlook of e-health stakeholders in Sweden. The project conducted a mixed method approach. Surveys were sent out to regions, county councils and private caregivers and interviews were held with national stakeholders, industry suppliers, HL7 Sweden and subject experts. The qualitative data was processed through a thematic analysis and the quantitative data was processed through a descriptive analysis. The results showed that there were positive views on governing and maintaining HL7 FHIR and FHIR profiling on a national level and to the establishment of national FHIR profiles. However, questions remain on how it shold be done. Among caregivers there were in general positive attitudes towards HL7 FHIR as a standard for interoperability and towards a possible implementation. However, the implementation level was low and specific knowledge of HL7 FHIR profiles is yet needed. / Vision e-Hälsa 2025 innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja möjligheterna med digitaliseringen år 2025. Ett av tre särskilt viktiga handlingsområden för att förverkliga visionen är standardisering, t.ex. av utbyte av information. HL7 FHIR är en modern standard för interoperabilitet inom e-hälsa och möjliggör utbyte av information mellan olika hälsoinformationssystem på ett enkelt sätt. De grundläggande byggstenarna i HL7 FHIR kallas resurser. Dessa representerar hälso- och sjukvårdsentiteter av något slag, t.ex. Patient, Medicin, Vårdplan och Apparat. En basuppsättning av resurser ska antingen tillsammans eller i sig själva kunna tillgodose de vanligaste användningsfallen inom hälso- och sjukvård. En uppsättning regler om en resurs innehåll kallas för profil och används för att definiera tillägg och begränsningar på en resurs. Profiler kan användas för att anpassa standarden till allt från ett litet lokalt användningsfall till egenskaper som är gemensamma för ett helt land, så kallade nationella profiler. Detta masterexamensarbete ämnade undersöka möjligheter och begränsningar med HL7 FHIR-profilering genom att kartlägga utsikterna för ehälso-aktörer i Sverige. I projektet genomfördes en mixad metodinriktning, i vilken enkäter skickades ut till regioner, landsting och privata vårdgivare och intervjuer hölls med nationella intressenter, leverantörer, HL7 Sverige och ämnesexperter. Kvalitativ data genomgick en tematisk analys och kvantitativ data genomgick en deskriptiv analys. Resultatet visade på en generellt positiv attityd gentemot ett framtagande och förvaltande av HL7 FHIR och FHIR-profiler på nationell nivå och införande av nationella FHIR-profiler. Däremot kvarstår frågor om hur det ska realiseras. Bland vårdgivare var det generellt positiva attityder gentemot HL7 FHIR som en standard för interoperabilitet och en eventuell implementation. Däremot var den generella implementationsnivån låg och ytterligare kunskap om HL7 FHIR-profiler behövs.

Whenever a student submits their final version of their thesis, a series of processes is triggered to finalize and archive the report. These processes are often handled in a less than efficient way which results in excessive manual labor and costs that can be prevent if automated. This report describes a solution that automates the series of processes that occur following a final thesis report submission. By utilizing the available information in a Canvas course and the content in the submitted thesis much of the manual cut-and-paste effort is avoided. Entering this data into DiVA is done by automated interaction via a browser, as DiVA does not have an application programming interface that could be used. The conclusion is that it is possible to automate this process through a headless browser. However, the automated parsing of the PDF version of the thesis proven to be inconsistent which results in the extracted data being inconsistent. With some improvements to the parsing module, the entire process could be fully automated. / Varje gång en student skickar in sin slutgiltiga version av sitt examensarbete, utlöses en serie av processer för att slutföra och arkivera examensarbetet. Dessa processer hanteras ofta på ett mindre än effektivt sätt vilket resulterar i extra mycket manuellt arbete och kostnader som kan förhindras ifall de automatiseras. Denna uppsats beskriver en lösning som automatiserar serien av processer som inträffar efter att ett slutgiltigt examensarbete har godkänts. Genom att använda tillgänglig information i en Canvas-kurs och innehållet i det inlämnade examensarbetet undviks mycket av den manuella ”klipp-och-klistra”-insatsen. Inmatning av den relevanta data från examensarbetet måste göras via automatiserad interaktion via en webbläsare i DiVA, eftersom DiVA inte hade ett API som kunde användas. Slutsatsen är att det är möjligt att automatisera detta genom en huvudlös webbläsare, även om modulen som behandlar PDF har visat sig vara inkonsekvent vilket i sin tur har resulterat i att den automatiska interaktionen är inkonsekvent. Med några optimeringar i analysmodulen kan hela processen automatiseras.

Purpose - This study aims to provide an understanding of co-opetition as a strategy when medical technology companies collectively develop interoperability solutions for hospitals.     Method - The study is an explorative multiple-case study involving medical technology companies, hospitals, and industry experts. A total of 20 interviews were conducted with respondents located in Sweden, the United States, and Italy in three waves. The analysis was conducted through a thematic analysis. Findings - The study resulted in an overview of two important phases to consider when engaging in co-opetition to achieve faultless interoperability. Namely the development and operational phase. Moreover, critical activities in the respective phases were illustrated in a process framework that also showcased interdependencies between activities.    Theoretical contribution – This study extends the notion that co-opetition primarily revolves around developing new products and services and emphasizes that the operational phase of developed solutions is important to consider. Furthermore, it contributes to the literature by displaying the need to contextualize co-opetition with industry-specific considerations.  Managerial implications – This study provides an overview for vendors on how to approach co-opetition to achieve faultless interoperability. Moreover, it shows that co-opetition is a deliberate strategy that needs to be evaluated if it should be pursued or not. Finally, managers need to have an awareness that co-opetition is a strategy to gain strategic benefits over other participants.   Limitations and future research - The primary focus of this study has been on co-opetition among large companies in medical technology. This limits generalizability and future research should consider smaller companies in medical technology. Additionally, future research should consider hospitals’ perspective on interoperability and its implications on co-opetition in this context. / Syfte – Denna studie avser att bidra med en förståelse kring ”co-opetition” som en strategi när medicintekniska företag tillsammans utvecklar interoperabilitetslösningar mot sjukhus. Metod – Denna studie är en explorativ multipel fallstudie som involverar företag inom medicinteknik, sjukhus och industriexperter. Totalt 20 intervjuer utfördes med respondenter som befann sig i Sverige, USA och Italien i tre omgångar. Den efterföljande analysen utfördes genom en tematisk analys.  Resultat – Studien resulterade i en överblick över två viktiga faser att beakta för att uppnå felfri interoperabilitet. Nämligen utvecklingsfasen och den operativa fasen. Vidare illustrerades kritiska aktiviteter i respektive fas samt deras relation till varandra.  Teoretiska bidrag – Denna studie utvidgar tron om att co-opetition huvudsakligen kretsar kring att utveckla nya produkter och tjänster, och betonar att den operativa fasen av utvecklade lösningar är viktig att beakta. Vidare bidrar studien till litteraturen genom att påvisa behovet av att sätta co-opetition i kontext med industrispecifika överväganden.  Praktiska bidrag – Denna studie bidrar med en överblick för medicintekniska företag kring hur de ska bedriva co-opetition för att uppnå felfri interoperabilitet. Vidare gör studien anspråk på att co-opetition är en medveten strategi som måste utvärderas om den ska bedrivas eller inte. Slutligen måste företag vara medvetna om att co-opetition även fungerar som en strategi för att få strategiska fördelar över andra medverkande parter. Begränsningar och framtida forskning – Studien har huvudsakligen fokuserat på co-opetition bland stora medicintekniska företag. Detta begränsar generaliserbarheten och framtida forskning borde överväga mindre medicintekniska företag. Framtida forskning borde dessutom överväga sjukhusens perspektiv på interoperabilitet och dess implikationer på co-opetition i detta sammanhang.

Digitalisering är ett ämne som ständigt diskuteras och har på senare år utvecklats på många plan. Inom byggbranschen har BIM (Byggnadsinformationsmanagement) länge setts som en digital lösning vilken kan tänkas utveckla branschen inom flera områden, men trots det är den digitala utvecklingen inom branschen relativt låg vilket kan ge indikation på lägre produktivitet. Särskilt om man jämför med vad som faktiskt kan uppnås vid implementering av BIM fullt ut genom värdekedjan i projekt. Det finns en brist på tidigare studier kring varför det finns ett informationsgap mellan aktörer genom hela värdekedjan som delvis kan förklara denna låga produktivitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka utmaningar som finns vid implementeringen av BIM i hela värdekedjan av projekt och vad utmaningarna skapar för informationsgap mellan design/konstruktion- och förvaltningssidan inom ett projekt.     För att besvara syfte och frågeställningar har innovationsteori samt investeringsteori använts, där fokus främst riktats på innovationsteori. Med hjälp av teorierna kunde utmaningar med implementeringen av BIM och eventuella informationsgap som uppstår studeras djupare. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, arkitekturbolag, konsultbolag och intresseorganisation.      De existerande utmaningarna vid implementering av BIM hos olika aktörer, som kan ligga till grund för försämrad interoperabilitet, kan förklaras med att avsaknad av gemensamma branschstandarder, avsaknad av en central BIM-samordnare och generellt sett låg utbildningsnivå kring vad BIM är. Det noteras att ett informationsgap finns mellan aktörer som arbetar på förvaltningssidan kontra design/konstruktion och detta kan dels förklaras på grund av motvilja att anpassa sig till nya lösningar enligt innovationsteori, dels på grund av avsaknad av gemensamma branschstandarder. Att en aktör i projektskedet inte anser det lämpligt att använda BIM kan förklaras eftersom kostnaden hittills inte alltid understiger nyttan.      Implementeringsfasen hos olika aktörer genom värdekedjan varierar och därmed kan branschen i vissa fall tolkas som trögflytande, bland annat på grund av frånvaro av öppna standarder och de språkbarriärer mellan program som kan uppstå vid användning av olika BIM-system. För att vidareutveckla arbetet kring ämnesfrågan behöver ytterligare studier genomföras kring proprietära rättigheter och problem vid anbudskalkylering, offentlig sektors påverkan på utveckling kring gemensamma branschstandarder, extern och intern BIM-samordning kopplat till effektivare projektledning och även hur gemensamma branschstandarder påverkar olika aktörer i hela värdekedjan av ett projekt. / Digitalization is constantly being discussed and has in recent years developed on many levels. Building information management, further described as BIM, has long been considered a digital solution in the construction and management industry. A solution that suitably would develop the industry in several areas. Despite this, digital development is relatively low which may indicate lower productivity than can be achieved. There is a lack of previous studies on why there is an information gap between stakeholders throughout the value chain that can partly explain low productivity and low effective stakeholder efficiency. The purpose of this study is thus to investigate the existing difficulties in the implementation of BIM in the entire value chain and what these difficulties lead to, such as information gaps between the design, construction and management side within a project.    The findings of the study are explained with support of innovation theory and investment theory, with main focus on innovation theory. With support of the theories, difficulties with implementation of BIM for stakeholders and any information gaps that arise have been studied more deeply. This study conducted eight semi-structured interviews with real estate companies, architecture companies, one consulting company and one interest group.   Existing challenges regarding implementation of BIM among different stakeholders, which may be the basis for impaired interoperability, can be explained in the absence of common industry standards, absence of a central BIM coordinator and generally low level of education about the subject BIM. It is noted that there is an information gap between stakeholders working on the administrative side versus design/construction and can be partly explained due to reluctance to adapt to new solutions according to innovation theory and partly due to the absence of common industry standards. The fact that the cost so far is not always less than the benefit of investing in BIM may explain why stakeholders in the project phase choose that BIM does not have to be appropriate to implement.    The implementation phase through the value chain of a project varies a lot for different stakeholders and because of that the industry may in some cases be interpreted as conservative. This could be explained due to the language barriers that can arise when using different BIM systems and due to absence of open standards. To further develop understanding on the subject issue, studies need to be carried out on proprietary rights and problems in tender calculation estimates. Moreover, studies on public sector impact regarding development around common industry standards, external and internal BIM coordination linked to more effective project management and how common industry standards affect different stakeholders in the whole value chain of a project may develop understanding on the subject issue.

Interoperability development between Autonomous Mobile Mobots, Auto- mated Guided Vehicles and their fleet managers provided by different brands became a highly important topic in the factory and warehouse management industry. The compatibility between the providers would provide endless opportunities for the customers to build scalable, flexible, and dynamic systems. The thesis develops a program synthesis method that is capable of making conversions between data structures. The results provide the programmers with a tool that can be used to create function compositions by providing input-output pairs and can save a significant amount of time. The study solves the search problem using Context-free grammar and a beam search guided by a neural network. The work compares the performance of three different artificial intelligence structures recurrent neural networks, long short-term memory networks, and gated recurrent unit networks, and validates the solution on a test set that consists of lines from data structures that are used in the Autonomous Mobile Robot industry combined with some generated data to measure performance in regards of the generalization power. / Interoperabilitetsutveckling mellan Autonoma Mobila Robotar, Automatiserade Guidade Fordon och deras flottförvaltare från olika varumärken har blivit ett mycket viktigt ämne inom fabriks- och lagerhanteringsbranschen. Kompatibiliteten mellan leverantörerna skulle ge oändliga möjligheter för kunderna att bygga skalbara, flexibla och dynamiska system. Avhandlingen utvecklar en programssyntesmetod som kan göra omvandlingar mellan datastrukturer. Resultaten ger programmerare ett verktyg som kan användas för att skapa funktionskompositioner genom att tillhandahålla in- och utdata- par och kan spara betydande tid. Studien löser sökproblemet med hjälp av kontextfri grammatik och en strålsökning som styrs av ett neuralt nätverk. Arbetet jämför prestandan hos tre olika konstgjorda intelligensstrukturer: ”recurrent neural networks", ”long short-term memory networks", och ”gated recurrent unit networks", och validerar lösningen på en testuppsättning som består av rader från datastrukturer som används inom den autonoma mobila robotindustrin kombinerat med några genererade data för att mäta prestanda med avseende på generaliseringskraften.

Skrivandet av rapporter är en väldigt viktig del i många samhällssektorer. Detta genomförs för det mesta manuellt idag. Att kunna automatisera rapportgenereringen har länge varit ett mål då utvecklandet av en sådan lösning skulle spara mycket tid och resurser. Frågan om hur en infrastruktur för automatiserad rapportgenerering kan se ut är väldigt aktuell både förforskning och för organisationer. Försvarsmakten är inget undantag, idag skriver de rapporter manuellt när de använder sig av ett simuleringssystem för fiktiva strider som de senare använder sig av för träning av personal. För att undersöka hur en infrastruktur för automatiserad rapportgenerering kan se ut har vi samarbetat med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Det vi presenterar i uppsatsen är en informationsinfrastrukturmodell. Modellen är framtagen ur ett designperspektiv och behandlar en informationsinfrastruktur som är till stöd för ett simuleringssystem. Modellen är utvecklad på så sätt att den tar hänsyn till både den praktiska- och forskningsrelaterade synvinkeln. Med hjälp av krav som samlades in via intervjuer och samtal med FOI, Försvarsmakten och en expert inom området informationsinfrastruktur så tog vi de praktiska aspekterna vid utvecklandet av modellen i beaktande. De forskningsrelaterade aspekterna för utvecklandet av modellen beaktas genom tidigare studier och metoder för att ge modellen en akademisk grund. / Writing reports is very important in many functions of society and is mostly done manually today. To be able to automate the generation of reports has for a long time been a challenge, and a solution would save time and resources. The question of how an infrastructure of an automated report generator could be designed is very relevant for both research and practice. The Swedish Armed Forces is no exception, currently they write reports manually when they use their simulation system for fictional battles which they later on use for training of personnel. We have cooperated with the Swedish Defence Research Agency (FOI) to study this question. In this study, we present an information infrastructure model. The model is based upon a design perspective and concerns an information infrastructure that supports a simulation system. The model takes into account both practical and research related perspectives. With the help of requirements that were gathered via interviews and discussions with FOI, Swedish Armed Forces and an expert within the field of information infrastructure, we took into account practical related aspects in the development of the model. The research related aspects are taken into account by using other studies and methods.

This study is about interoperability in the collection and transmission of glucose data and focuses on a new eHealth technology. This technology is part of the Internet of Things (IoT) and involves interoperability in systems with sensors applied to the human body. The purpose has been to investigate the interoperability of data collection and transmission of glucose data based on the interoperability issues, how interoperability is used, and the pros and cons of different types of interoperability. A case study with six semi-structured interviews has been conducted. The analysis of the interviews has been conducted using a theoretical framework dealing with IoT and interoperability as well as a two-part interoperability model. The first part of the model has been used to analyze the occurrence of basic, functional and semantic interoperability in the collection and transmission of glucose data. The second part of the model has been used to analyze the information systems based on different maturity levels for interoperability. When collecting glucose data, there are basic, functional and to some extent semantic interoperability. When transmitting glucose data, basic and functional interoperability occur. Basic interoperability dominates here, except for one case. When collecting glucose data, messages and notifications and the automatic adjustment of medication have been identified as benefits. In the case of transmitting glucose data, the fact that respondents do not need to bring their device to caregivers and, in one case, that several users can see the glucose data collected have been identified as benefits. Some clear disadvantages have not been identified.The second part of the interoperability model has resulted in twomaturation levels for the interoperability of transmitting glucose data,"distributed organization-bound" and "integrated national". / Denna studie handlar om interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata och fokuserar på en ny teknik inom eHälsa. Denna teknik är en del av Internet of Things (IoT) och involverar interoperabilitet inom system med sensorer som appliceras på människokroppen. Syftet har varit att undersöka interoperabiliteten vid insamling och vidarebefordran av glukosdata utifrån frågeställningarna om vilka olika sorters interoperabilitet som förekommer, hur interoperabiliteten används och vilka för- och nackdelar som finns med olika sorters interoperabilitet. En fallstudie med sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Analysen av intervjuerna har utförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk som behandlar IoT och interoperabilitet samt en tvådelad interoperabilitetsmodell. Första delen av modellen har använts för att analysera förekomsten av grundläggande, funktionell och semantisk interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata. Andra delen av modellen har använts för att analysera informationssystemen utifrån olika mognadsnivåer för interoperabiliteten. Vid insamling av glukosdata förekommer grundläggande, funktionell och i viss mån semantisk interoperabilitet. Vid vidarebefordran av glukosdata förekommer grundläggande och funktionell interoperabilitet. Grundläggande interoperabilitet dominerar här med undantag för ett fall. Vid insamling av glukosdata har meddelanden och notifikationer och den automatiska justeringen av medicinering framkommit som fördelar. Vid vidarebefordran av glukosdata har det faktum att respondenterna inte behöver ta med sin anordning till vårdgivarna och, i ett fall, att flera användare kan se de insamlade glukosdata framkommit som fördelar. Några tydliga nackdelar har inte kunnat identifieras. Andra delen av interoperabilitetsmodellen har resulterat i två mognadsnivåer för interoperabiliteten vid vidarebefordran av glukosdata, ”distribuerad organisationsbunden” och ”integrerad nationell”.