Globalt ses en tillväxt av godstransporter vilket resulterar i mer trafik. Ökningen kommer från konsumtion av konsumenter och företag som förväntar sig exakta leveranser och oftast med leverans dagen efter. Resultatet blir att den sista biten av leveranser som kallas last-mile blir mer kännbar för städernas invånare, både i form av mer trafik med köbildningar som resultat men också att fler transportfordon rör sig i städernas centrum. Detta resulterar vidare i sämre livsmiljö och en osäkerhet då fler fordon är i rörelse, samtidigt försöker städerna lösa detta med förbud, gågator eller andra logistiska lösningar. Borås är en av städerna i ett Europeiskt projekt för bättre transporter, Göteborg är en av städerna som har en etablerad last-mile lösning i drift. Denna rapport har gjort en fallstudie av verksamheten i Göteborg och en fallstudie av Borås Stad som vill undersöka möjligheterna för en last-mile lösning i Borås. Rapporten har ett tydligt fokus mot informationsdelning och vilka fördelar detta kan ha på stadsleveranser. Genom vår studie har vi kommit fram till att informationsbehovet för en last-mile leverantör med endast stadsleveranser som uppdrag är lågt. Studien visar dock på vilka fördelar en tidig informationsdelning kan ha och de synergier som informationsdelning kan ge med hjälp av integrerade system och en gemensam interoperabilitet. / Globally there is an increase in freight transport which affect the amount of road traffic. The increase comes both from the consumption by regular customers and businesses which both expect fast delivery of new goods and more than often delivery by the next day. The result is that the last stretch of the transport called last-mile becomes more noticeable for the urban residents, both from more traffic with queues as an effect but also from more transportation vehicles in motion in the center of the cities. The situation results in deterioration in the living environment and a perceived feeling of unsafety due to the increasing amount of transportation vehicles in motion, at the same time cities try to solve the issue by laws and regulations, streets that are open only for pedestrians as well as other logistic solutions. Borås is one of the member cities of the European project for better transports, Gothenburg is one of the cities that have an established last-mile solution in place. This report has done a case study on the solution in Gothenburg as well as a case study on Borås city’s possibilities to implement a last-mile solution. The report has a clear focus towards the sharing of information and what benefits a last-mile solution can gain from this. Through our study we have found that the simplest last-mile solution has a very low need for shared information. The study shows the benefits of an early sharing of information and the synergies sharing can give with the help from integrated systems and a common interoperability.

NATO is keen to improve technical interoperability between participating nations. However, according to certain scholars, technical interoperability has been overestimated within the field and other important factors related to organisational interoperability are neglected. The aim of this study is to examine the transformation of Sweden’s organisational interoperability within NATO the last decades. This will demonstrate how Sweden’s organisational interoperability has changed through a period of increased technical complications within military alliances. This dual case study compares Sweden’s contribution in Kosovo and Afghanistan by applying theorganisational interoperability agility model (OIAM). The Swedish Armed Forces have augmented their preparations prior to collaborations which improve their skill to adapt to certain nations. They have also improved their ability to adapt to other leadership styles and structures. However, issues associated with system compatibility have increased and seem to affect military leadership coordination. Sweden’s ability to adapt to other nations cultural differences are restricted between both cases. Technical differences seem to affect military leadership more than combat units whereas cultural differences have a greater impact on soldiers compared with officers.

<p>Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena <em>Reglemente för Markoperationer</em> och <em>Markstridsreglemente 6 – Bataljon</em> och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.</p><p>Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.</p><p>Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen</p>

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 – Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen. Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen. Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen

An Interoperable Fare Management system for public transport has been a struggle for the actors in industry of public transport. A lot of effort has been put into creating a smart card solution that enables the travellers to use the same card for paying and holding the ticket regardless geographical position in Sweden. That project has failed, mostly due to a lack of taking non-technical actors and aspects into consideration during the project process. This thesis highlights the major actors and their responsibilities. The ARKTRANS framework is used as analytical tool to identify different roles. Throughout the thesis a sociotechnical perspective is used. The developed method in this thesis is suitable for mapping of actors and responsibilities in a network surrounding a complex technical system. The method is especially suitable for analysing the on-going project in middle Sweden developing and implementing a new fare management system for public transport. The study has identified a lack of actors in the role as Fare Management Interoperability Provider. This absence is particularly interesting since the a collaboration in southern Sweden, which has a Fare Management Interoperability Provider, has succeeded in the struggle towards interoperability.

En viktig del av en nations säkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. På militärstrategisk nivå skapar en samordning av politisk målsättning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militära strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige ägtrum. Sverige har därför förändrat sin säkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna användas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer. Det förband som Sverige anmält till EU: s registerförband benämns SwAFRAP JAS 39. Dettaförband skall vid en internationell operation nyttja flygplanet JAS 39A, ett flygsystem som ursprungligen är framtagetmot den gamla säkerhetspolitiska kontexten. Uppsatsens problem är följande: Klarar JAS 39 systemet, trots attdet ursprungligen är projekterat mot den gamla säkerhetspolitiska utformningen, att uppfylla de krav som den nyasäkerhetspolitiska utformningen ställer? Frågeställningen besvaras genom att de uppgifter ett flygsystem kan få viden internationell operation granskas via fem olika kriterier.De viktigaste slutsatserna är att JAS 39A i sin nuvarande skepnad har brister på flera områden. Bland annat saknassambandsmedel som är kompatibla med tänkta allierade. Dessutom finns brister hos VMS- och IFF-systemen. Devapensystem som är avsedda för markmålsbekämpning har i vissa fall brister då det gäller precision, förmåga tillgraderad verkan och allvädersförmåga. Då möjlighet till lufttankning saknas är räckvidden och uthålligheten begränsande.Detta kompenseras dock till viss del av möjligheten att bära extratankar. Systemet har dessutom vissa förmågorsom i den nya säkerhetspolitiska utformningen inte är efterfrågade. Systemet har dock mycket stor utvecklingspotentialoch möjligheten att anpassa systemet till den nya säkerhetspolitiska utformningen är troligen god. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter. Vidare föreliggerett stort behov av samverkan och övning i en internationell miljö. Slutsatsen är att en väl fungerandemänsklig interaktion på stridsteknisk nivå är själva grunden för interoperabilitet, även kallat beteendemässiginteroperabilitet.Studien identifierar en möjlighet att möta dessa utmaningar genom ett av Sveriges till NATO/PFP antagnapartnerskapsmål, PG nr 0001 Air operations and training. Detta kräver dock att Försvarsmakten, från militärstrategisknivå, analyserar behovet av interoperabilitet utifrån ett stridsteknisk perspektiv för att bidra tillförändrat beteende. / The aim of this study is to contribute to increased understanding of what challenges Swedish fighter controllersis facing in an international context. The term interoperability is initially described based on theSwedish Armed Forces perspective and then given a broader perspective within the theoretical frameworkpresented by Michael Codner. A survey addressed to Swedish fighter control personnel indicated that themost important factors for achieving interoperability, at lower tactical level, did not correspond with thefocus on technical factors for interoperability at the military strategic level.The factors identified by the Swedish fighter control personnel were, fighter control techniques and airspaceprocedures. These factors were further used in purpose of determine the differences between Swedishand British fighter controlling, in order to analyze to what extent these differences influence the ability toachieve interoperable Swedish fighter controlling. The study demonstrates great differences in the conductof fighter control between Sweden and Great Britain, differences mainly stemming from cultural and behaviouralfactors.Access to correct and adequate documentation concerning tactics, methods and procedures, for both fightercontrollers and pilots, is crucial in developing an interoperable Swedish fighter control. Furthermore, thereis a necessity of co-operation and exercise in an international environment. The conclusion is that a wellworkinginteraction between people at lower tactical level is fundamental to achieving interoperability, i.e.behavioural interoperability.A possibility to meet the challenges is identified in a NATO/PFP partnership goal, PG nr 0001 Air operationsand training, adopted by Sweden. It demands that the Swedish Armed Forces analyzes the need forinteroperability from a lower tactical level perspective to contribute to a change in behaviour. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete? / When logistics is an important section in military operations, which today often take place inco-operation with other nations, it is of interest to examine what the capability ofinteroperability among logistic systems looks like. In this essay it will be done from an overalllevel comparing the logistic systems in the United States, Great Britain, Germany andSweden. This examination has its base in the theory of manoeuvre and the theory ofoperational logistics. It is based upon studies of literature on today’s existing doctrines andhandbooks.The examination consists of a comparison of how the countries use their logistic systemslooking at the capability for flexibility, tempo and efficiency and is based on the measuringinstrument that is in Annex 1. The following analysis shows similarities and differences in theways of using the logistic systems.How the similarities and differences will influence the countries’ capability of interoperabilitywill then be compared and analyzed with four variables (organization, command, equipmentand agreements) to show what the countries’ capability of co-operation in multinationaloperations looks like today. The measuring instrument for this analysis is also shown inAnnex 1.The conclusions at the end of the essay answer the initial questions:·  Are there any similarities and differences in how the countries are using thelogistic systems?The examination shows that the United States, Great Britain, Germany and Swedenuse respective logistic systems in similar ways. A possible difference that I have foundis in the capability of tempo and I am convinced that it is a passing stage because ofthe agreements NATO and other PfP-partners have made.·  How do the similarities and differences influence each country’s capability ofinteroperability?Those similarities that the examination basically shows point to a capability forinteroperability in a positive way.This essay ends with the conclusion that from a general point of view the United States, GreatBritain, Germany and Sweden probably have the capability to coordinate their logisticsystems on an overall level in multinational operations today. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig. I denteoretiska diskussionen förklaras begreppet interoperabilitet. En hypotes formulerasmed grund i en teoretisk ansats. Denna ansats bygger på förkla ringsmodeller på dekoordinationsproblem, kultur- och språkskillnader som finns i mellanstatligtsamarbete. Två alternativa hypoteser formuleras också. Hypoteserna testas sedan,utnyttjande PROBIT regressionsanalys, med ett dataset inkluderande allamellanstatliga krig 1823-1990. Resultatet tyder på att hypotesen och den allmännauppfattningen om antalet stater i en koalition inte får något stöd. Deinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition är inte så generellaatt de påverkar utfallet av krig. / There is a common view that the number of states negatively influences theprobability of victory for coalitions. Many writers describe the coordinationandinteroperability problems existing between states inside coalitions.Interoperability is claimed as the key to future warfare; this essay assesses theclaim using a statistical method. The purpose of this essay is to study if thenumber of states is a condition for victory, based on theoretical discussion. Inthe theoretical discussion interoperability is defined. A hypothesis isformulated on the basis of a theoretical approach. This approach is built ondifferent models referring to the co-ordination, culture and language problemsthat exist in interstate co-operation. Two alternative hypotheses are alsoformulated. Using PROBIT regression the hypotheses are then tested on a dataset including all interstate wars from 1823 to 1990. It is found that the mainhypothesis is not supported. The interoperability problems that exist betweenstates in a coalition are not critical enough to influence the probability ofvictory in war. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas. Bland annat ställs vissa krav på tekniken hos den medicintekniska apparaten, kommunikationskanalen och IT-systemet. Dessutom är det nödvändigt att uppfylla gällande lagar och regler. Utöver detta finns det faktorer som kan underlätta, till exempel användandet av erkända standarder för kommunikationen. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa och utreda dessa bakomliggande faktorer för att få integration av nyss beskrivet slag att fungera. Arbetet är en bakgrundsstudie på detta område.