No description available.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkludering i lek för barn i behov av särskilt stöd. Vi har formulerat fyra forskningsfrågor för att uppnå syftet med studien, vilka handlar om barn i behov av särskilt stöd, inkluderande arbetssätt, utmaningar med inkludering och hur leken kan vara till hjälp. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare och fyra specialpedagoger. Respondenterna har lång erfarenhet av förskolans verksamhet och är verksamma inom fyra olika kommuner som hör till två större städer i Sverige. För att analysera intervjuerna har dessa transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Teorin som användes i studien var Nilholms specialpedagogiska perspektiv vilka är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att ämnet är komplext och rymmer flera dilemman hos förskollärare och specialpedagoger. Med rätt förutsättningar och förhållningssätt är det lättare att inkludera alla barn. Leken har en central plats i förskolans verksamhet och samtliga respondenter finner den mycket viktig för barns utveckling, lärande och sociala samspel. Vidare lyfter de miljön och närvarande pedagoger som viktiga faktorer för att barnen ska kunna tillgodogöra sig i förskolans verksamhet och känna sig inkluderade. Avslutningsvis har vi analyserat resultatet i förhållande till vår teori och diskuterat det i förhållande till tidigare forskning och egna slutsatser.

The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

This study is a qualitative analysis that focuses on library staffs work with writing activities in Västerbotten and Västernorrland before, during and after the Covid-19 pandemic. It also focuses on the future of writing activities at the library and whether or not the pandemic will affect them long term. The data in this study is based on five interviews with different library staff that took place in December 2021, these interviews were then coded and analysed using thematic analysis. The conclusion is that not much has changed from the time before the pandemic to now, December 2021. The only difference is that some of the libraries closed down for a short time in December 2020 and when they opened up again the writing activities were either moved online or postponed until they could be held in person again. Most of the libraries had at least one writing activity during or after the pandemic, during the pandemic it was mostly digital activities and after the pandemic it was a mix of both digital and physical activities.When it comes to the future of writing activities at the libraries it is still uncertain. Some of the participants in the study are going to focus on other activities besides writing activities, others are planning to start new activities in the future, and some are going to continue with the ones they started after society opened up again in 2021.

Bakgrund: Kulturell mångfald innebär ett samhälle bestående av människor med olika nationaliteter eller etnisk bakgrund och med synliga och tydliga skillnader vad gäller värderingar, tro och beteende. Den ökade migrationen i Sverige har skapat nya utmaningar för sjukvården och dess personal och i takt med ökad migration har gruppen icke-svensktalande patienter i hemsjukvården ökat. Kommunikationsbrister kan försvåra sjuksköterskans arbete och kan minska patientens förutsättningar till delaktighet i sin vårdprocess. Eftersom icke-svensktalande patienter är beroende av tolk i varje vårdmöte kan  det påverka utgången i vårdandet. Syftet: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda icke-svensktalande patienter i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med åtta allmänsjuksköterskor genomfördes. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier. Tolkningens betydelse i vårdandet,  Betydelsen av kulturella skillnader och Kommunikationens betydelse i vårdandet. Ett möte med patienter som har ett annat språk innebär också ett möte med en annan kultur. Tolken har stor betydelse i kommunikationen för att kunna förstå varandra och säkerställa god vård, men att kommunicera via tolk försvårar för sjuksköterskorna att kunna skapa en vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frånvaron av ett gemensamt språk svår att hantera. De kulturella skillnaderna var dock en större utmaning och det uppstod osäkerhet kring hur patienterna ville ha sin vård.

’’Jag har färgkodat, följer ni det här så kan ni spela!’’ är en studie som syftar att undersöka hur lärare designar sin undervisning med hänsyn till elevers olika kunskapsnivåer. Studien lutar sig mot skolans styrdokument och tidigare forskning. Metoden i studien består av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med musiklärare som är verksamma i olika mellanstadieskolor. Resultatet visade att samtliga musiklärare försöker designa sin undervisning så att den individanpassas till varje enskild elevs behov, även om undervisningen sker i helklass. Det visade sig även i resultatet att musiklärarna arbetar för att ge eleverna uppmuntran till deras känsla av att de kan musicera tillsammans, oavsett tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien är att musiklärarna försöker individanpassa sin undervisning genom att arbeta med uppgifter i små etapper på ett lekfullt sätt.

The purpose of this paper is to examine how vegetarians and vegans ascribe meaning to the process of changing from a meat-based to a plant-based diet. Using Brenda Dervin's sense-making methodology, I look into the complex and dynamic ways vegetarians and vegans experience their worlds. In contrast tomuch of mainstream research which regard vegetarians and vegans as static, the paper tries to answer the following questions: How can you understand vegetarians and vegans from the sense-making term”verbings? That is, how do vegetarians and vegans make and un-make sense during their changing process? What kind of contexts in form of inner and outer effect is and has been important in their making and un-making of sense? How do my interviewees in this particular moment in time and space seethemselves and their changing process in relation to the rest of society? The results presented are based on six semi-structured interviews influenced by sense-making's life-line method. Four interviews were conducted with vegetarians and two with vegans. Their age ranges from twenty to thirty two, and the amount of time they have been vegetarian or vegan range between eight months to eleven years. As shown in other studies, vegetarians and vegans are phenomenons that are more complex than mainstream research gives them credit for. My findings support this claim in concluding that my respondents use adiverse set of both internal and external hows to make sense of their vegetarianism and veganism. Forexample, internal in form of emotions and external in form of facts. Furthermore, my results may help to broaden our understanding of lifestyle changes beyond dietary, like going from a sedentary to an active life.

För att bromsa klimatförändringarna måste vi drastiskt minska våra koldioxidutsläpp på en global nivå. Den akademiska världen har ett stort ansvar att bedriva forskning för att stötta kampen för minskade utsläpp men i dagsläget finns det samtidigt en växande trend av ett intensivt tjänsteflygande med stora koldioxidutsläpp som följd. Universiteten måste minska sina koldioxidutsläpp från flygande och börja agera pionjärer och främja ett mer hållbart resande. För att stötta arbetet mot minskade koldioxidutsläpp inom flygintensiva organisationer startades 2019 forskningsprojektet FLIGHT på KTH med målet att konkretisera och testa praktiska verktyg. Tillsammans med masterstudenter på medieteknikprogrammet togs det fram ett visualiseringsverktyg, FlightViz, för att sammanställa och visualisera flygdata för KTH:s anställda. Vidare skulle verktyget komma att användas för att utforska behoven hos en bredare användargrupp inom flygintensiva organisationer för att på så sätt kartlägga hur ett sådant visualiseringsverktyg borde se ut. Syftet med den här studien var att nå ut till anställda inom hållbarhet på svenska universitet och högskolor för att genom intervjuer ta reda på deras förutsättningar och behov av ett eventuellt visualiseringsverktyg som FlightViz. Vi tog kontakt med 13 universitet och högskolor i Sverige varav 9 ställde upp på intervjuer där vi diskuterade deras hållbarhetsarbete och behov av ett verktyg som FlightViz. Vi visade även upp verktyget och samlade in reaktioner och synpunkter kring urval av information och funktionalitet. Resultaten av intervjuerna var ett antal konkreta aspekter kring funktionaliteten i verktyget som vi ansåg vara viktiga för dess användbarhet: trender över tid, per-capita-mått, visualisering av resmål samt ett antal viktiga grupperingar av datan. Den här utökningen av funktionaliteten borde därför absolut finnas med i en vidareutveckling av verktyget FlightViz. Vi står inför stora utmaningar att minska våra utsläpp globalt och mycket måste göras på alla nivåer i samhället. Inom flygintensiva organisationer kan en del av lösningen ligga i förbättrade möjligheter till visualiseringar och tillgången till andra verktyg för att gå från datainsamling till agerande. Den här uppsatsen bidrar till att kartlägga behoven och förutsättningarna hos hållarbetsanställda på svenska universitet för att på så sätt bistå arbetet mot minskade utsläpp inom flygintensiva organisationer. / To avert climate change, we must drastically reduce our CO2-emissions on a global level. The academic world has a great responsibility in conducting research to support the work towards reduced emissions. At the same time, there is a growing trend of an intensive academic flying with large CO2-emissions as a consequence. Universities must reduce their CO2-emissions from flying and begin to act as pioneers and promote a sustainable way of travelling. To support the efforts in reducing CO2-emissions within flight-intensive organizations, the FLIGHT research project was started at KTH in 2019 with the goal of creating and testing practical tools. In collaboration with master's students in the media technology program, a visualization tool, FlightViz, was developed to compile and visualize flight data of KTH's employees. Furthermore, the tool would come to be used to explore the needs of a wider user group within flight-intensive organizations, in order to map out what such a visualization tool should look like. The purpose of this essay was to reach out to employees working with sustainability at Swedish universities in order to gather information about their needs for a possible visualization tool such as FlightViz. We contacted 13 universities in Sweden, of which 9 were interviewed. In these interviews we discussed the sustainability work at their universities and the need for a tool such as FlightViz. We also showcased the tool and gathered responses and opinions on the selection of information and functionality within the tool. The results of the interviews were a number of concrete aspects about the functionality of the tool that we considered important for its usefulness: trends over time, per-capita measures, visualization of destinations and a number of important groupings of the data . We considered this functionality to be of the most importance in the further development of the FlightViz tool. We are facing major challenges in reducing our emissions globally and a lot must be done at all levels of society. Within flight-intensive organizations, part of the solution may be improved opportunities for visualizations and access to other tools for moving from data to practice. This essay helps to identify the needs and prerequisites of employees within sustainability at Swedish universities in order to help work towards reducing emissions within flight-intensive organizations.