Syftet med studien är att, utifrån ett genus- och normkritiskt perspektiv, undersöka vilken barnlitteratur förskollärare använder och vad den förmedlar samt hur förskollärare beskriver att de arbetar med den valda barnlitteraturen. Studien har utgått från den socialkonstruktionistiska teoribildningen och den kvalitativa metoden där en fallstudie använts med litteraturanalys och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Det huvudsakliga resultatet från litteraturanalysen är att förstärkning av traditionella könsnormer och könsöverskridande val och egenskaper synliggjordes i barnlitteraturen. Bearbetningen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i tre olika teman. Dessa är förskollärares tillvägagångssätt i arbetet med barnlitteratur, förskollärares medvetna val i arbetet med barnlitteratur och förskollärares erfarenhet av barnlitteraturens påverkan på barn.  Studien har visat att barnlitteratur förmedlar vidare normer till barnen och kan påverka deras sätt att vara utifrån det socialt konstruerade könet. Samtidigt som arbetet till största del har visat sig handla om förskollärares bemötande och förhållningssätt till barnlitteraturen. För att bedriva ett framgångsrikt arbete med genus har variation även synliggjorts vara en viktig aspekt. Barnlitteraturen ska vara varierande där olika personer skildras, både stereotypiska karaktärer samt karaktärer som är könsöverskridande. Barnlitteratur kan därav ses som ett användbart verktyg för arbetet med genus och normkritik i förskolans utbildning.

I dagens samhälle får vi ofta höra vikten av att erhålla en god hälsa. Idrottsundervisningen är därmed ett ypperligt tillfälle att lära sig vad hälsa är, hur en hälsosam livsstil ser ut och vilka livsval som bör göras för att erhålla en god hälsa. Problematiken är dock att lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsobegreppet som ett komplext och svårtolkat begrepp. Lärare tolkar därav hälsobegreppet på olika sätt och integrerar olika aspekter såsom fysisk, social och psykisk hälsa i sin undervisning. Därför är syftet med vårt arbete att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om hälsa i skolan med hänsyn till skolans styrdokument, samt att identifiera vilka aspekter av hälsa som inkluderas i hälsoundervisningen. Frågeställningarna som denna uppsats har för avsikt att besvara är:  Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med undervisning om hälsa i skolan? Vilka aspekter av hälsa undervisar lärare om i ämnet idrott och hälsa i skolan? Hur formas idrottslärarens hälsoundervisning i skolan kopplat till styrdokumenten? Studien bygger på kvalitativ insamlad material i form av intervjuer av sex högstadielärare i ämnet idrott och hälsa. Samtliga intervjuer transkriberades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Vidare används begreppet “hälsolitteracitet” i syfte att tolka lärarnas upplevelser av hälsa och hur hälsa konkretiseras i läroplanen. Resultatet visar hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsa som ett diffust begrepp och därför tolkas det på många olika sätt. Vidare framgår det även hur undervisningens fokus framförallt ligger på den fysiska hälsoaspekten samtidigt som de psykiska och sociala aspekterna av hälsa får minimalt utrymme. I slutsatsen lyfter vi problematiken med detta då utbildningen varken blir jämställd eller rättvis. Därför kan hälsolitteracitetens fem kategorier fungera som en mall för att säkerställa att alla lärare tolkar och integrerar samma aspekter av hälsa i sin undervisning.

This thesis aims to explore how academic librarians and faculty describe their collaboration regarding development of students’ information literacy, especially focusing on what they consider necessary for a successful collaboration. Taking collaboration theory as a point of departure, and by conducting two focus groups with 6 and 4 academic librarians respectively, as well as individual interviews with 8 teachers, the results of the analysis reveal that successful collaborations are characterised by joint planning and joint evaluation of integrated teaching that reflects both teachers and librarians’ expertise. Such endeavours, however, require both time and mutual commitment on behalf of the two professions. The authors argue that university management need to facilitate networking opportunities, as well as work actively to enable integration and encourage collaboration. Furthermore, the thesis contributes to the theoretical understanding of librarian and faculty collaboration by proposing changes to existing collaboration theory.

Användning av digitala verktyg utvecklas ständigt i takt med hur samhället utvecklas, det blir allt vanligare att barn i dag kommer i kontakt med det i tidig ålder och därför är det viktigt att vi vuxna inom skolan också hänger med i utvecklingen. Idag används digitala verktyg olika mycket och på olika sätt i skolan och fritidshemmets verksamhetsamt att det inte används i samma utsträckning som det finns möjlighet till, vilket ses som bristande. Fritidslärare har enligt läroplanen i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid utifrån intresse, initiativ och behov. Syftet med studien är att utifrån intervjuermed majoriteten utbildade fritidspedagoger som är verksamma i fritidshemmet, litteratur och vetenskapliga artiklar se hur fritidspedagoger resonerar och arbetar med digitala verktyg för att främja elevernas lärande och utveckling. En kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma fritidspedagoger. Den insamlade data har genomgått en tematisk analys som kategoriserat, tolkat och organiserat för att ta ut det som var mest betydelsefullt för just denna studie och våra frågeställningar. Studiens resultat visar på att det ser väldigt olika ut när det gäller digitala verktyg på fritidshemmet med allt från kompetens till tillgångar samt att det framkommer att det finns svårigheter gällande användandet av digitala verktyg men att lärarna på fritidshemmet ser möjligheter i undervisningen med elevernas lärande och utveckling samt att digitala verktyg som undervisningsmetod bör prioriteras och utvecklas mer i fritidsverksamheten. Som lärare i fritidshem kan man ta nytta av studien på så sätt att man får syn på hur digitala verktyg kan användas och används i fritidshemsverksamheten idag och att det ser olika ut från skola till skola men att man då ta till sig av de utmaningar som framkommer i studien och i sin tur utveckla användandet av digitala verktyg.

Information influence is a hostile action exercised by foreign powers with the aim of increasing polarization in society and undermining democracy. In their mission to protect democratic freedoms and rights, and in their interactions with citizens, our Swedish police officers experience the consequences of the distrust and polarization caused by information influence. The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how future police officers perceive information influence and to examine the democratic challenges that may appear. Empirical data is collected through semi-structured interviews with six future and newly graduated police officers. Data analysis is done by using a phenomenographic approach. The results of the study show that future police officers perceive information influence as a game with our fundamental democratic rights, contributing to polarization and being difficult to combat. In the long term, these future police officers also believe that information influence can negatively impact democracy. They foresee that information influence may create challenges for them in their professional duties by contributing to conflicts in their interactions with citizens, sometimes to the extent that dangerous situations may arise. Furthermore, the future police officers reflect on the possibility of personal value conflicts occurring in their professional practice, especially in situations where they are tasked with protecting freedom of speech.

Involuntary loneliness is a widespread social phenomenon which not only impacts the mental well being, it may also be displayed in a physical manner. The aim of this study was to interpret and develop an understanding of whether, and if so how, football supporters in Sweden experience that an active supportership can reduce the feeling of involuntary loneliness, as well as how a supportership could contribute to fellowship and collective identity. We gathered the experiences of football supporters through qualitative interviews with a total of eight supporters. We got in contact with supporters through representatives of the supporter associations of two teams in the Swedish first division, “Allsvenskan”. To meet the requirements for participation in the study the interviewees had to be above the age of 18 as well as be considered an “active supporter”. We found that experienced benefits of supportership included the sense of community among like minded which resulted in an “us against them” mindset. However, that could also result in exclusion for those not part of the community and therefore be counterproductive. We also found that different experiences of freedom were experienced, where some were positive feelings of freedom, undemanding and escape from everyday life and some could be considered negative as power relations between supporters, the right to interpretive priority as well as feelings of demands. Finally, we found a correlation between alcohol consumption and attending football matches. This presents a potential legitimization of alcohol consumption around football events.

Detta är en kvalitativ intervjustudie om utforskande NO-undervisning ur ett elevperspektiv. Syftet med studien är att undersöka och uppmärksamma upplevelser, som elever i årskurs 4–6 har, gällande utforskande NO-undervisning. Totalt genomfördes det tjugo semistrukturerade intervjuer med elever från tre olika skolor från en och samma kommun i Sverige. Först transkriberades intervjuerna för att sedan kodas och kategoriseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi. Kategoriseringen skedde i två olika omgångar. Elevernas utsagor blev i första hand kategoriserade i sju olika teman: böcker och filmer, digitala spel, exkursioner, genomgångar, laborationer, läsa och skriva samt studiebesök. I andra hand kategoriserades elevernas upplevelser i fem olika beskrivningskategorier: avsaknad av, motiverande, neutral, omotiverande och tillfredsställd. Studiens didaktiska relevans blir tydlig genom elevernas upplevelser av utforskande NO-undervisning då deras perspektiv ger oss insikt i hur undervisningen faktiskt upplevs av eleverna och vad den erbjuder dem. I resultat- och analyskapitlet presenteras studiens kvalitativa material i form av utdrag från intervjuerna med eleverna. Eleverna upplevde att digitala spel, exkursioner, laborationer och studiebesök var mer motiverande än böcker och filmer, genomgångar samt läs- och skrivuppgifter, som inte kändes lika inspirerande. Studien visade att samtliga elever upplevde utforskande NO-undervisning som positiv, engagerande och motiverande.

I dagens samhälle bemöts patienter med psykisk ohälsa och beroende-problematik inom psykiatriskvård inte alltid med respekt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik inom psykaitrisk vård. Tio sjuksköterskor inom sluten-och öppenpsykaitrisk vård deltog. Data samlades in genom narrativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter i bemötandet av personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hinderför ett gott bemötande var krävande patienter, osäkerhet och brister i verksamheten. Möjligheter för ett gott bemötande var relationsarbete och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att det var en svår patientgrupp att möta samtidigt som mycket kunskap saknades angående beroendeproblematik. Sjuksköterskorna kunde känna sig psykiskt påverkade av arbetet och en stor osäkerhet fanns gällande bedömningar och omvårdnad. Trots svårigheterna att möta patienter med beroendeproblematik beskrevs arbetet som intressant, utmanande och ett privilegium. Trygghet beskrevs öka med erfarenhet och med bra samarbete och stöd från kollegorna. Om inte sjuksköterskors kunskap angående beroendeproblematik tillgodoses och ökas finns en risk för allvarliga brister inom den psykiatriska vården.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikundervisningen i årskurs 1-6 påverkar förväntningen på och inställningen till musikundervisningen i årskurs 7-9. I bakgrunden presenteras en genomgång av tidigare och nu rådande läroplaner för grundskolan samt granskningar och forskning som gjorts inom området. Data har samlats in genom kvalitativa respondentintervjuer med fyra individer i åldrarna 15-25. Intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna upplevt skillnader mellan musikundervisningen i årskurs 1-6 och 7-9, framför allt i tillgång till lokal och utrustning. Resultatet visar också att respondenterna upplever att musikämnet saknat progression genom grundskolan och det framkommer att undervisningen upplevts som mer seriös från den årskurs då betyg skulle sättas. Respondenternas upplevelser av grundskolans musikundervisning och vad som påverkat upplevelsen diskuteras slutligen i förhållande till den litteratur som presenterats. / The aim of the present study is to investigate how music education in grades 1-6 affects expectations of and attitudes towards music education in grades 7-9. The background presents a review of previous and current curricula for primary schools, as well as audits and research done in the field. Data was collected through qualitative interviews with four subjects aged 15-25. The interviews were transcribed, processed and analyzed from a sociocultural perspective. After analyzing the interviews, the results show that the respondents experienced differences between music teaching in grades 1-6 and 7-9, especially regarding access to locale and equipment. The results also show that respondents feel that the subject of music lacked progression throughout primary school, and it appears that music education is perceived as more serious in conjunction with the first school year in which the students’ work was officially graded. Finally, respondents' perceptions of primary school music education and factors affecting the experience are discussed in relation to the literature presented.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.