Syftet med studien är att söka kunskap om hur förskollärare arbetar för att tillgodose barns behov av fysisk aktivitet och utevistelse i förskolan. I dagens stillasittande samhälle blir förskolans uppdrag att främja barns rörelseglädje alltmer betydelsefullt. Denna studie kan bidra med inspiration om hur pedagoger skulle kunna arbeta med fysisk aktivitet i förskolan för att ge barnen möjlighet att utveckla rörelseglädje. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori, metoden som används är intervju. Sju förskollärare intervjuades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av Hannafords teori om hur fysisk aktivitet och inlärning samverkar, samt aktuell forskning inom området. Det mest framträdande resultatet utifrån intervjuerna är att hur väl tillgodosedda barns behov av fysiskt aktivitet och utevistelse blir under en dag på förskolan skiljer sig åt beroende på vilken förskola barnet går på. Det varierar även mellan olika årstider och från dag till dag, resultatet visar emellertid att det som påverkar mest är pedagogernas inställning och kunskap gällande fysisk aktivitet och utevistelse. Slutligen indikerar resultatet att en bra start för att arbeta mer målinriktat med fysisk aktivitet i förskolan är att införa riktlinjer som reglerar detta.

Screen media activity such as watching TV and videos, playing video games, and using social media has become a popular leisure activity for children and adolescents. The effect of screen time has been a highly debated topic; however, there is still very little known about it. Using a dataset from the Adolescent Brain Cognitive Development longitudinal study 4 217 young adolescents, that met the requirements, could be retrieved for this thesis project after processing of the data. This thesis project investigated causal order between genetic effect (cognitive performance Polygenic scores (PGSs)), screen time activity, brain morphology (structural Magnetic Resonance Imaging (sMRI) for surface area and cortical thickness), lack of perseverance, and cognitive performance (crystallized IQ) with a machine learning algorithm DirectLiNGAM. A clear correlation between screen media activity and PGS was found for all types of screen time activities but only video games and social media correlated to the global surface area. Furthermore,  TV and video seem to affect lack of perseverance, and lack of perseverance, in turn, affects time spent on video games. These findings imply that different types of social media are not as alike as we thought and can affect adolescents differently. Taken together, these findings support previous research on screen media activity's effect on lack of perseverance, brain morphology, and cognitive performance, and propose new causal inference between genetics and screen time. Lastly, the algorithm used in this thesis project inferred reasonable causal orders and can be seen as a very good complement to today's causal modeling. / Skärmaktivitet som att titta på TV och video, spela videospel och använda sociala medier har blivit en populär fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Effekten av skärmtid har varit ett mycket debatterat ämne; det finns dock fortfarande mycket lite kunskap om det. Med hjälp av datasetet från Adolescent Brain Cognitive Development långtidsstudien kunde 4 217 ungdomar, som uppfyllde specifika krav, väljas ut för detta avhandlingsprojekt efter bearbetning av datan. Detta avhandlingsprojekt undersökte kausal ordning mellan genetisk effekt (Polygenic scores (PGS) för kognitiv prestation), skärmtidsaktivitet, hjärnmorfologi (strukturell Magnet Resonans Imaging (sMRI) för hjärnans ytarea och hjärnbarks tjocklek), brist på ihärdighet och kognitiv förmåga (kristalliserad IQ) med en maskininlärningsalgoritm DirectLiNGAM. Tydlig korrelation mellan skärmaktivitet och PGS hittades för alla typer av skärmaktiviteter men endast videospel och sociala medier korrelerade till den globala ytarean. Dessutom verkar TV och video påverka brist på ihärdighet och brist på ihärdighet i sin tur påverkar hur mycket tid som spenderas på videospel. Dessa resultat antyder att olika typer av sociala medier inte är så lika som vi trodde och kan påverka ungdomar olika. Sammanlagt stöder dessa upptäckter tidigare forskning om skärmtidseffekt på brist på ihärdighet, hjärnmorfologi och kognitiv förmåga och föreslår en ny kausal inferens mellan genetik och skärmtid. Slutligen ledde algoritmen som användes i detta avhandlingsprojekt fram till rimliga kausala ordningar och kan ses som ett mycket bra komplement till dagens kausala modellering.

<p>Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. </p><p>Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. </p><p>Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. </p><p>Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. </p> / <p>The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. </p><p>Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. </p><p>The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. </p><p>The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. </p><p>The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.</p>

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. / The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden. / The main purpose of this study was to describe the importance of educational and vocational guidance activities for children, seven to twelve years old. Qualitative interviews were conducted with six guidance counselors engaged in this type of activities or counselors that provides support to educators working with these matters. The result showed that the respondents believe that the work must be started early preferably already the first year in primary school to achieve the objectives of the national steering documents. The conditions interviewees felt necessary for the early guidance to be conducted are both individual and structural, such as economical factors. Conclusion drawn was that educational and vocational guidance activities that start in primary school and follows students' cognitive development can help the students increase their ability to make informed choices in the future.

Studien har fokus på hur ett antal förskollärare tolkar sitt uppdrag när det gäller barns skriftspråkande i förskolan. De två problemformuleringen är följande; Hur tolkar ett antal förskollärare sitt uppdrag när det gäller barns lärande och villkor av skriftspråket? Hur ser ett antal förskollärare på sina förutsättningar att stödja barns skrivande med utgångspunkt i att barn är meningsskapande i sitt sätt att använda skriftspråket? Det teoretiska ramverket utgörs av tre förekommande perspektiv eller synsätt på barns skriftspråksutveckling. De är sociokulturellt perspektiv, kognitivt perspektiv och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Begreppet livsvärld intar en övergripande ram för att ytterligare vägleda analysen av forskningsfrågorna utifrån att studiens studieobjekt är förskollärare. Metodansats är hermeneutisk eftersom det är förskollärarnas berättelser och deras tolkning av sitt uppdrag som är i fokus i studien och därmed används också intervjuer i form av samtalsguider. Förskollärarna tolkningar lyfts fram utifrån ett antal kategorier som framkom under arbetet med resultat och analys. I analysen av resultatet framkommer en splittrad bild men även till viss del en samstämmig bild av förskollärarnas tolkning av sitt uppdrag när det gäller skriftspråkande i förskolan. Den splittrade bilden handlar om hur barn lär om skriftspråket och vad som ska ingå i undervisningen om skriftspråket i förskolan. Samstämmigheten handlar om att utbildning behövs för att höja förskollärares kompetens. En slutsats blir att  det behövs tydliga direktiv om hur uppdraget ska tolkas gällande undervisning av skriftspråket i förskolan. I slutdiskussionen uppmärksammas också de möjligheter förskolebarn har att lära om skriftspråket utifrån förskolelärarnas tolkning av sitt uppdrag. / The study has a focus on the way that a number of preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy in preschool. The two research questions are: how do these preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy learning and opportunities? How do these preschool teachers regard their qualifications to support children’s writing with the starting point that children are using literacy meaningfully? The theoretical frameworks include three perspectives or approaches on children’s written language development. They are sociocultural perspective, cognitive perspective and developing educational perspective. The concept livsvärld or lifeworld provides an overall frame to further direct the analysis of the studies and research questions since the object of the study is the preschool teacher. The methodological approach is hermeneutic since it is the preschool teachers` narrative and interpretations of their assignment that are in focus, and therefore interviews have been used as a form of dialog guide. The preschool teachers’ interpretations highlight a number of categories that emerged from the analysis. In the analysis of the results, there emerged a fragmented picture but also some area of agreement and concordance amongst the views of the preschool teachers regarding their interpretations of their assignment regarding children’s literacy in preschool. The fragmented picture is about how preschool children learn about literacy and what should be included in teaching about literacy in preschool. The consistent picture is that there is a need for more training to increase their competence in relation to how preschool children learn about literacy. A conclusion is that there is a need for distinct guidance about how to interpret the assignment of beginning the teaching of literacy in preschool. In the final discussion, attention is also drawn to preschool children’s opportunity to learn about literacy based on the preschool teacher’s interpretation of their assignment.

Det är idag en ökning av mångkulturalitet i det svenska samhället, något som ökar antalet flerspråkiga elever och skolan måste därför ge utrymme för språklig utveckling. Forskning visar dock att det enbart talas svenska i undervisningssammanhang, flerspråkiga elever ges inte möjlighet att använda olika språk vid kommunikation. Syftet med denna studie är att ta del av lärares erfarenheter av och kunskaper om en flerspråkig undervisning samt ta del av vilka metoder som används för att anpassa en flerspråkig undervisning. En transspråkande undervisning tillåter elever att använda sig av hela deras språkliga repertoar vid språk- och kunskapsutveckling, ytterligare en del av syftet är därmed även att ta del av lärares erfarenheter kring transspråkande undervisningsmetoder och som förhållningssätt. Den forskning som ligger till grund för studien utgår från flerspråkighetsforskning och fokuserar till största del på transspråkande. Utifrån vald forskning har teoretiska utgångspunkter för studien identifierats och dessa är det sociokulturella perspektivet samt teorier om andraspråksinlärning. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer bestående av fem respondenter. Studiens resultat utifrån ett lärarperspektiv visade att en flerspråkig undervisning innebär både utmaningar och möjligheter för lärare och elever. De utmaningar som synliggjorts handlar om de missförstånd som uppstår på grund av språkliga brister, lärares oro samt ett tidskrävande arbete. Möjligheterna med en flerspråkig undervisning beskrevs av respondenterna som att det handlar om att synliggöra språklig och kulturell mångfald, att göra nytta för eleverna och deras vårdnadshavare samt att lärare och elever ingår i en gemenskap med varandra och bygger relationer.

Det har blivit modernt att använda mobila enheter i tidig ålder. Studien syftar till att förstå hur barn interagerar med mobila enheter under de första 4 levnadsåren och hur de kan hjälpa föräldrar att få inlärningsfördelar för de yngsta barnen. För att möta syftet med undersökningen fanns flera formulerade frågor om hur barnens utvecklingsnivå kan påverka möjligheten till interaktion och lärande med mobila enheter, vilka fördelar och nackdelar föräldrarna upptäckt under sina barns användning. Relevanta teorin presenterades om barns fysiska och kognitiva utveckling från 0 till 4 års ålder. Den blandade forskningsmetoden strategi (enkät och intervjuer) var tillräckligt effektiva för att förstå hur barnens användning av mobila enheter skiljer sig för varje år när de blir äldre. Det presenterades också några rekommendationer till föräldrarna. / It has become modern to use mobile devices at an early age. The study aims to understand the way young children interacts with mobile devices during the first 4 years of life and how mobile devices can help parents gain learning benefits for the youngest children. In order to meet the purpose of the research there were several formulated questions concerning how the stage of children’s development can affect the possibility of interaction and learning with mobile devices and what advantages and disadvantages the parents discovered during their children’s usage of mobile devices. The relevant theory was presented regarding children’s physical and cognitive development from 0 to 4 years old. The mixed method approach (survey and interviews) was effective enough to understand how the children usage of mobile devices differs from year to year as they become older. There were some recommendations for the parents that were presented as well.

<p>The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.</p>

The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other. / Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.