Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen.Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt.

No description available.

Detta examensarbete behandlar svenskämnets undervisning och hur lärare använder sig av digitala verktyg i skrivprocessen och vid kamratrespons inom kollaborativt lärande (KL) för att utveckla elevernas skriftliga förmåga. Syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur sju svensklärare på högstadiet använder digitala verktyg i skrivprocessen samt vid kamratrespons och lärarnas åsikter om hur det främjar elevernas skrivutveckling och engagemang. Syftet är även att undersöka svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen. För att nå syftet har följande forskningsfrågor använts: 1.Hur anser svensklärare på högstadiet att användningen av digitala verktyg kan främja kamratrespons och kollaborativt skrivande för att förbättra ele-vernas skrivförmåga? 2.Vilka är svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen? För att besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analy-serats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö, 2020) samt Mishra & Kohlers (2006) teoretiska modell Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som analyserar lärares digitala kompetens för integrering av teknologi i undervisningen. Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i varierande utsträckning, och att lärarna överlag ser positivt på deras potential att förbättra samarbetet och engagemanget i skrivprocessen. Det framkommer att digitala verktyg som Google Docs underlättar kamratrespons och kontinuerlig feedback, vilket stärker elevernas skrivförmåga och samarbetsförmåga. Dock påpekar lärarna också utmaningar såsom tidsbrist och tekniska problem som hindrar fullständig integrering av dessa verktyg. Utifrån min analys drar jag tre huvudsakliga slutsatser. För det första visar det sig att de digitala verktygen kan stödja elevernas skrivprocess och lärande. Genom exempelvis Google Docs kan eleverna enkelt dela sina texter med varandra och få omedelbar feedback, vilket har varit mycket effektivt för att utveckla deras skrivande. För det andra framgår det att en positiv attityd till digitala verktyg bland lärarna bidrar till ökat engagemang och bättre skrivutveckling. En lärare noterade att när hon visade eleverna hur de kunde använda digitala verktyg för att förbättra sina texter, blev de mycket mer engagerade och motiverade att skriva. För det tredje är det tydligt att det krävs mer stöd och resurser för att fullt ut kunna utnyttja potentialen hos digitala verktyg i undervisningen. Flera lärare påpekade att tekniska problem och tidsbrist ofta hindrar dem från att integrera digitala verktyg effektivt i undervisningen.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Grupparbete är en vanlig arbetsform i ämnet idrott och hälsa. Trots det råder begränsad förståelse bland lärare kring vad gruppdynamik är och hur det kan appliceras i undervisningen. Med denna problematik som bakgrund är syftet med denna kunskapsöversikt att redogöra för hur grupparbete kan påverka gruppdynamiken. Vi kommer att utgå efter följande frågeställningar: 1. Hur kan idrottsläraren arbeta med grupparbete för att påverka gruppdynamiken? 2. Vilka positiva och negativa effekter har grupparbete på gruppdynamik inom ämnet idrott och hälsa?För att kunna redogöra för syftet och för att få svar på frågeställningarna har metoden litteraturstudie använts. Resultatet indikerar att det finns en koppling mellan gruppdynamik och grupparbete. Aspekterna (1) samarbete, (2) gruppsammansättning och (3) ömsesidigt beroende har en stark påverkan på gruppens dynamik. Dessa tre aspekter visar sig också ha en inverkan på grupparbetets effektivitet, och då idrottsläraren ser till att grupperna inom grupparbetet uppfyller dessa aspekter finns det en möjlighet att gruppdynamiken stärks och att elevernas lärande stimuleras. Ett sätt för idrottsläraren att kunna nå denna framgång är att fördela grupperna heterogent (en grupp med olika förmågor och ambitioner), eleverna inom grupperna ska ha ett positivt ömsesidigt beroende och grupperna ska arbeta utifrån ett kollaborativt lärande. Om tillämpningarna av dessa aspekter får ett positivt utfall kan det i sin tur leda till att eleverna kan samarbeta utanför undervisningen på ett stimulerande sätt. Kort sagt är det väsentligt att idrottsläraren har kunskap om gruppdynamik och dess processer samt hur det kan appliceras i undervisningen vid användning av grupparbete. Har idrottsläraren inte den kunskapen och sätter ihop elever med olika ambitioner i samma grupper kan resultatet av grupparbete bli negativt och därefter påverka gruppdynamiken och elevernas lärande negativt.

This study aims to investigate to what extent the implementation of concept cards in Religious and Geography education promotes a conversation that contributes to the understanding of subject-specific concepts.  The aim theory is the socio-cultural perspective and the theoretical concepts are: collaborative learning and collaborative support. It is a qualitative method that has been implemented that consists of interviews, observations, and tests. Two different schools are involved in this study and six lessons are observed. There are also a total of 8 pupils who are interviewed twice, which corresponds to a total of 16 interviews in both schools. To investigate the purpose of the study there will be a couple of questions that must be answered before answering the main question: ‘’How do pupils expiernce working with subject-specific concepts in Religious and Geography education?’’, ‘’How do pupils experience working with concept cards in Religious and Geography education?’’, ‘’How do the conversations with concept cards work based on the observations in Religious and Geography education?’’ and ‘’How is the pupils’ understanding of concepts change through the course of the intervention in Religious and Geography education?’’.  After these questions have been answered, it will be possible to also answer the main question of the study: ‘’To what extent do concept card discussions in Religious and Geography education promote pupils' understanding of subject-specific concepts?’’   The results of this study show that all pupils describe a similar experience of the teaching, that developing conceptual understanding does not permeate the teaching. Pupils learn concepts by reading concept definitions in the textbooks or listening to classmates' or teachers' definitions. In this way, the pupils may not get the opportunity to develop their understanding of concepts, which is also made visible in the pre-tests. The results of the study point to, with the help of the pupils' interviews, the test results, and what has been noticed during the observations, that the majority of the pupils are given the opportunity to be able to develop their understanding of concepts to a great extent by conversing in groups. The results of the study indicate that concept card discussions promote that many pupils’ develop a developed understanding of subject-specific concepts in Religious and Geography education.

Studien belyser gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av grupparbete och beskriver ur ett fenomenologiskt perspektiv hur gymnasieelever ser möjligheter och utmaningar med grupparbete som undervisningsmetod samt hur deras erfarenheter av grupparbete kan bidra till lärares planering och genomförande av grupparbeten i undervisningen. Grupparbete är ett rikt beforskat område och som ofta får ett didaktiskt fokus. Denna studie vill ge utrymme för gymnasieelevers tankar om grupparbete då deras röst är underrepresenterad i tidigare forskning om grupparbete. I kvalitativa intervjuer berättar sjutton elever från gymnasiets teoretiska program om hur de uppfattar grupparbete. I en tolkande, induktiv och tematisk analys framträder gymnasieelevers syn på gruppindelning, gruppsammansättning samt gruppens arbetsfördelning och arbetssätt. Studien söker teoretiskt stöd i kooperativa och kollaborativa lärteorier samt Lewins fältteori om grupper. Resultaten visar att aktiva och ansvarstagande gruppmedlemmar ger ett positiv ömsesidigt beroende medan en ojämn arbetsfördelning och olika ambitionsnivåer ger ett negativt ömsesidigt beroende i grupparbeten. Vidare bör gruppindelningen vara genomtänkt för att gruppsammansättningen ska accepteras av eleverna. Resultaten synliggör att gruppstyrning och ansvar för att motivera andra gruppkamrater ofta faller på eleverna utan att föregås av träning i gruppdynamik eller organisering. Förvånansvärt ofta framträder en bild av grupparbete som en samling uppdelade individuella uppgifter, vilket eleverna inte anser vara grupparbete. Eleverna berättar att grupparbete bidragit positivt till personlig utveckling och att lärdomarna kan användas både i och utanför skolan samt i kommande arbetsliv och studier. Eleverna uttrycker en önskan om mer återkoppling på och reflektion över gruppdynamiken i grupparbetet. För framtida forskning kan det vara intressant att kartlägga hur lärare arbetar systematiskt med utvärdering av samarbete i grupparbeten samt undersöka effekter av proaktiv samarbetsträning i samband med grupparbete. / The study sheds light on upper secondary school students' experiences of group work and describes from a phenomenological perspective how they perceive opportunities and challenges with group work as a teaching method and how their experiences of group work can contribute to teachers' planning and use of group work. Group work is a richly researched area, largely focused on the didactic aspect. This study wants to provide space for upper secondary school students' thoughts about group work in school as their voices are underrepresented in previous research on group work. In qualitative interviews, seventeen students from the upper secondary school's theoretical program talk about how they perceive group work. In an interpretive, inductive and thematic analysis, the students' views on group division, group composition and the group's division of work and working methods emerge. The theoretical framework consists of cooperative and collaborative learning theories as well as Lewin's field theory. The results show that active and responsible group members work in positive interdependence, while uneven division of labour and different levels of ambition lead to negative interdependence in group work. Furthermore, the group composition should be well thought out in order to gain acceptance by the students. Group management and responsibility for motivating other group peers often fall on the students without being preceded by training in group dynamics or organization. Surprisingly often, group work is designed as a collection of divided individual tasks, which the students do not consider to be group work. The students believe that group work contributes positively to personal development and that the acquired group work skills can be used both inside and outside the school as well as in future working life and studies. The students ask for more feedback and reflection on the group dynamics in the group work. For future research, it may be interesting to map how teachers work systematically with evaluation of collaboration in group work and to investigate the effects of proactive collaborative training in connection with group work.

Denna empiriska studie ska undersöka hur tre lärares arbetssätt och inställning till litteratursamtal i undervisningen ser ut. Tidigare forskning visar på många fördelar för elevers språk- och begreppsutveckling samt ett flertal andra positiva effekter på elevernas lärande genom litteratursamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att elever lär sig tillsammans med varandra och med läraren. Studiens data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där tre lågstadielärare har varit med och deltagit samt genom systematiska observationer av samtliga lärare. Data har sedan analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor samt de för studien centrala begreppen kollaborativt lärande, den proximala utvecklingszonen och kommunikativa stöttor. Resultatet av studien visar att lärarna har en positiv inställning till litteratursamtal som undervisningsform och att litteratursamtal kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse samt att det utvecklar elevernas begreppsförmåga.