<p>Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning.</p><p>My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci.</p><p>By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching.</p><p>In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community.</p><p>Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms.</p> / <p>Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.</p>

Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning. My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci. By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching. In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community. Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms. / Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

Researchers argue that students need to understand the language and the key concepts of each discipline to understand the academic content. The purpose of this study is to develop, analyze and evaluate a development project in civics. Therefore, the study answer following questions:  How do subject-specific concepts take place during the lessons according to the students? In what way can concept definition maps encourage students to talk about subject -specific concepts? How do students experience the work with concept definition maps? Two qualitative methods are used to answer the questions, both interviews and classroom observations. The interviews focus on how the students describe their experience with subject-specific concepts during civics lessons but also how they experience the work with concept definition maps which was implemented during the intervention. The observations onthe other hand show in what way the concept definition maps encourage students to talk about subject-specific concepts. The theoretical framework of the study is based on the sociocultural perspective and other theories that stress the importance of encouraging students to generate their own meaning of terms but also how the language develops in interaction with others.The result shows that the students often rely on the definition they get from their teacher orthe textbook but there is no room for students to explore the concepts themselves. All the students felt that the concept definition maps had good impact on their understanding of the subject-specific concepts. The results also showed that the there was a positive interdependence during the intervention where the students learned from each other’s prior knowledge and paths of thinking.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

This bachelor thesis is a study of how collaborative learning impacts accessibility, with a particular attention given to the relationship between the learning process and accessibility. The aim is to gain insights into how collaborative learning as a pedagogical approach impacts accessibility in a group of mixed ability dancers. For that purpose, we propose a theoretical framework of accessibility, collaborative learning and pathways to knowledge. The study is conducted through a qualitative research method using abductive reasoning. It consisted of two workshops as well as in-practice reflections and discussions, following an eight-step thematic analysis method. In summary, five main themes were identified in this study: sense of belonging, openness, the act of sharing, space for interpretation and to dare. Each theme reflects components of breaking the loop, a process in which new insights may arise. Thus, all of the themes can be used as inspiration to create more accessible learning environment in which we pave the way for discovery and creativity. Thereof, while arguing for the significance of collaborative learning, this study intends to contribute to the conversation surrounding accessibility in the wider context of dance education.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.

Both digital competence and collaborative skills are important for citizens who need to navigate in future societies. This paper is based on an interview study with ten teachers and the aim is to survey how teachers design their teaching to promote collaborative learning methods by using 1:1. Different perspectives on teachers´ design of the collaborative processes in terms of interaction through the digital device or processes that occurred around the device were found. To visualize how teachers operationalize collaborative learning in their pedagogical activities, the model of TPACK in situ was used (Willermark, 2018). In the analysis of the examples that the teachers reproduced based on TPACK in situ, the results of the study show many innovative learning processes where students interact with their tablets and how the teachers design their teaching to interact with different kinds of subject content. By using Learning Design Sequences as an analysis tool, further understanding was reached of how, when and in what way technology supports the collaborative processes and in which phases of learning this happens. In this way, institutional patterns became prominent through the influence of the physical learning environment, which increased the understanding of how around or through 1:1 also can be placed in a spatial context. Finally, Learning Design Sequences were used to identify opportunities and challenges for teachers in designing for collaborative learning through 1:1. The purpose of the study is to investigate how teachers say they design their teaching to promote students’ collaborative work through digital units in school years 1–6 and through the teachers’ statements see what influencing factors, abilities, subject content and technology support a design of digital teaching for the benefit of collaboration and student-to-student interaction in digital arenas. Based on the conclusions the author also presents a didactic model for teachers to take into consideration when designing their pedagogical activities for practising collaborative skills in the 1:1 classroom. / Digital kompetens såväl som kollaborativ förmåga bygger på elementära kunskaper som medborgare kommer att behöva för att kunna navigera i framtida samhällen. Detta är en intervjustudie med tio lärare med syftet att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att arbeta kollaborativt genom användande av 1:1. Det fanns också initialt en avsikt att uppmärksamma olika perspektiv på de kollaborativa processernas utformning i fråga om dels interaktion genom den digitala enheten, dels processer som sker bredvid. För att synliggöra hur lärare operationaliserar ett kollaborativt lärande i den pedagogiska verksamheten användes modellen TPACK in situ (Willermark, 2018). Vid analysen av de exempel som lärarna återgav utifrån TPACK in situ kunde studiens resultat visa på ett flertal innovativa undervisningsprocesser där eleverna arbetar interagerande elev-till-elev med sin lärplatta och hur lärare designar sin undervisning utifrån ämnesinnehåll. Genom att använda Learning Design Sequences som analysverktyg kunde ytterligare förståelse uppnås för hur, när och på vilket sätt tekniken understödjer de kollaborativa processerna och i vilka faser av lärandet detta sker. På så sätt blev institutionella mönster framträdande genom bland annat den fysiska lärmiljöns påverkan vilket ökade förståelsen av hur bredvid eller genom 1:1 kan sättas i en rumslig kontext. Avslutningsvis användes Learning Design Sequences för att identifiera möjligheter och utmaningar för lärare i att designa kollaborativ undervisning genom 1:1. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att främja elevernas kollaborativa arbete genom digitala enheter i skolår 1–6 och genom lärarnas utsagor se vilka påverkansfaktorer, förmågor, ämnesinnehåll och teknik som understödjer en design av digital undervisning som främjar kollaboration och elev-till-elev interaktion i digitala arenor. Baserat på undersökningens slutsatser presenterar författaren en didaktisk modell med avsikt att stödja lärare när de designar sin pedagogiska praktik så att den kan utveckla kollaborativa förmågor genom 1:1.

Ungdomar växer upp i en multikulturell kontext där kulturer, åsikter, språk och normer blandas till nya kulturer. För att förstå det samhälle de växer upp till och de visuella uttryck de möter behöver de ett verktyg, interkulturell litteracitet. Kunskapsöversikten undersöker vad begreppen interkulturell respektive visuell litteracitet är, varför de samverkar, skillnader mellan mångkulturell och interkulturell och hur dessa begrepp fungerar i det medie- och multimodala samhälle som ungdomar växer upp i och en dag ska föra vidare. Texten studerar vidare varför interkulturell litteracitet kan användas för att visa på hur maktordningar representeras i media, samhälle, skola och hur lärare kan arbeta didaktiskt inom ämnena. Kunskapsöversikten har ett noggrant urval av material som har valts ut ur en systematisk sökprocess. Resultatet visar sambandsfaktorer mellan interkulturell- och visuell litteracitet och en slutsats är dess möjligheter att positivt påverka medielitteracitet som ett verktyg för att utbilda demokratiska medborgare.