Sammanfattning Den svenska fastighetsmäklarlagen innehåller en generalklausul som reglerar fastighetsmäklares agerande genom att den styr hur en mäklare får agera i olika situationer. Den skall fungera som en uppförandekod och kallas för ”god fastighetsmäklarsed”. Denna generalklausul är medvetet väldigt oprecist författad och det är svår att tolka vad som ingår i denna bara genom att läsa vad som står i lagtexten. Det är upp till fastighetsmäklarinspektionen (FMI) och domstolarna att löpande definiera begreppet genom att skapa praxis samt utveckla redan befintlig praxis. Denna process att utveckla praxis sker genom att man på ett flexibelt sätt tillämpar lagar vilket man kan diskutera huruvida detta stämmer överens med legalitetsprincipen och då särskilt mäklarens möjlighet att förutse bedömningar i rättsliga frågor kring GFMS och andra tillämpliga lagar som denne förväntas följa i samband med dennes yrkesutövande. Det är således fr.a. förutsägbarheten inom legalitetsprincipen som får stå tillbaka när man tillämpar lagar på detta sätt vid utvecklandet av praxis kring GFMS vilken utmanar rättssäkerhetsbegreppet. Det är förutsägbarheten i rättssystemet som gör att medborgarna kan tolka och följa lagarna och om denna egenskap inskränks så förlorar medborgarna möjligheten att avgöra vad som är rätt och fel och därigenom möjligheten att följa lagen. Problemet för en mäklare är att denne har ett absolut ansvar för att följa, inte bara fastighetsmäklarlagen utan även andra lagar. Kan mäklaren inte förutse om FMI och domstolarna kommer att finna agerandet klandervärt så bryter denne mot god fastighetsmäklarsed ändå – trots oförutsägbarheten – vilket kan rendera disciplinära påföljder för mäklaren. Detta till trots så har FMI och domstolarna rättighet att avgöra i frågor som inte mäklare eller andra kunnat förutse vilket framgår av bl.a. i instruktionerna i förarbetena till FML. I denna uppsats redovisar vi förutsättningarna för FMI och domstolarnas metoder för att utveckla praxis kring GFMS samt de juridiska regelverk som omgärdar detta. / Abstract The Swedish Real Estate Agents Act contains a general clause that regulates the actions of real estate agents by governing how a real estate agent may act in different situations. It must function as a code of conduct and is called "good real estate agent practice". This general clause is deliberately written very imprecisely, and it is difficult to interpret what is included in it just by reading what is written in the legal text. It is up to the real estate agency inspectorate (FMI) and the courts to continuously define the concept by creating practice and developing already existing practice. This process of developing practice takes place by applying laws in a flexible way, which can be discussed as to whether this is in line with the principle of legality and then especially the broker's ability to foresee assessments in legal matters regarding GFMS and other applicable laws that he is expected to follow in connection with his professional practice. It is thus from the predictability within the principle of legality that must stand back when applying laws in this way in the development of practice around GFMS which challenges the concept of legal certainty. It is the predictability of the legal system that allows the citizens to interpret and follow the laws and if this characteristic is curtailed then the citizens lose the ability to decide what is right and wrong and thereby the ability to follow the law. The problem for a broker is that the broker has an absolute responsibility to comply, not only with the Real Estate Brokers Act, but also with other laws. If the broker cannot predict whether FMI and the courts will find the action reprehensible, then he still violates good real estate brokerage practice - despite the unpredictability - which can result in disciplinary sanctions for the broker. Despite this, FMI and the courts have the right to rule on issues that brokers or others could not foresee, which is evident from, among other things, in the instructions in the preparatory work for FML. In this essay, we present the prerequisites for FMI and the courts' methods for developing practice around GFMS as well as the legal regulations that surround this.

Titel: Förändring av utbildningskraven för fastighetsmäklare - En djupgående analys av fastighetsbranschens aktörers resonemang bakom högre respektive lägre utbildningskrav i Sverige, Spanien och Polen. Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Fastighetsvetenskap Författare: Erik Andersson & Hampus Holmqvist Nilsson Handledare: Sylwia Lindqvist Datum: Juni 2024 Syfte: Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av de motiv och resonemang som ligger bakom olika länders beslut om striktare eller mildare utbildningskrav för att erhålla licens/registrering inom fastighetsmäklarbranschen. Målet är att identifiera mönster och trender av de förändringar som har skett för att skapa en holistisk bild av fastighetsmäklarutbildningen och yrkesregleringar. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata är informationsamlings metoderna. Ett målinriktat urval gjordes för att välja intervjupersoner.  Resultat: Resultatet indikerar att anledningen till höjda utbildningskrav kan vara ett starkare konsumentskydd och ökad yrkesstatus, både nationellt och internationellt. Kulturella och strukturella skillnader mellan länder påverkar dock om dessa mål kan uppnås, vilket i sin tur resulterar i att ett universellt system får anses som osannolikt. / Title: Change of educational requirements for real estate agents - An in-depth analysis of real estate industries actors reasoning behind higher and lower educational requirements in Sweden, Spain and Poland Level: Bachelor's Thesis in Real Estate Science Authors: Erik Andersson & Hampus Holmqvist Nilsson Supervisor: Sylwia Lindqvist Date: June 2024 Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the motives and reasoning behind different countries' decisions regarding stricter or more lenient educational requirements to obtain a license/registration within the real estate industry. The goal is to identify patterns and trends of the changes that have occurred to create a holistic picture of real estate education and professional regulations. Method: This study has employed a qualitative research method with an inductive approach, with semi-structured interviews and secondary data as the information collection methods. A purposive sampling was used to select interviewees. Results: The results indicate that the reasons for increased educational requirements may be a stronger consumer protection and enhanced professional status, both nationally and internationally. However, cultural and structural differences between countries affect whether these goals can be achieved, which in turn makes a universal system seem unlikely.

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger. Lag om viss kreditgivning till konsumenter har därmed blivit antagen och ska införas. Lagen innebär att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Förändringen innebär även att ytterligare krav ställs på snabblångivares bolagsordning, ägare och ledning samt att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Snabblångivare är finansiella institut och omfattas därmed av AnmL. Detta innebär att snabblångivare ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen innan verksamhet får börja bedrivas. Finansinspektionen har begränsade ingripandemöjligheter och utför endast en kontroll över snabblångivarnas ägare och ledning. Snabblångivare omfattas även av skyldigheter som följer av KkrL såsom kravet på god kreditgivningssed, information om effektiv ränta, avgifternas utformning och kreditprövning. Snabblångivare har brustit i sina skyldigheter i KkrL vilket följer av domar från MD och flertalet viten och förelägganden från Konsumentverket. I analysen fastställs att Kronofogdemyndighetens statistik inte enskilt kan användas som grund till en förändring men i kombination med gällande rätts bristfällighet, snabblånets egenskaper och samhällets utveckling påvisas att konsumentskyddet är bristfälligt och att en förändring behövs. Vidare fastställs att systemstabiliserande regler har en indirekt inverkan på konsumentskyddet och kan införas för att förbättra denna. Efter en avvägning mellan förändringens betungande verkan för snabblångivarna och det skydd som konsumenterna erhåller ska förändringen i fråga ses som proportionerlig. Snabblångivares verksamhet bör således vara tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn. / Evolvement on the credit market has caused the rise of new forms of credits. An example of a credit of such is the payday loan. The payday loan is distinguished by its short-term, low amount and that the customers obtain the loan in a short matter of time. Furthermore, the process of obtaining the loan is simple. Statistics from the Swedish Enforcement Authority shows that the amount of injunctions to pay based on payday loans has increased (see attachment) and that the Government claims on the basis of the statistics that a connection between payday loans and overindebtness exists. A new act regarding some credits to consumers has therefore been adopted and is to be introduced. The new act means that the payday lender´s business becomes licensed and are subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. The change also means additional demands on the payday lender´s articles of associtation, owners and management, and that the business is conducted in a healthy manner. The purpose of this essay is to determine the law as it exists regarding payday lender´s business. Further discussed is whether the consumer protection on the payday market is inadequate and if the payday lender´s business, thus, should be licensed and be subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. Payday lenders are financial institutions and are therefore subject to the Act regarding the notification duty for some financial businesses. This means that the payday lenders shall report their business to the Swedish Financial Service Authority before operations may start. The Swedish Financial Service Authority has limited intervention possibilities and performs only a control of the owners and management. Payday lenders are also subject to obligations arising from the Consumer Credit Act such as the requirement of good creditors, information about the annual percentage rate, fees designing and credit review. Payday lenders has failed to fulfill its obligations in the Consumer Credit Act which follows from judgements from the market court and several penalties and injunctions from the Consumer Agency. In the analysis it is established that the statitistics from the Swedish Enforcement Authority alone can not be used as the basis for a change, but in combination with the existing legal deficiency, the characteristics of the payday loan and the development of the society it demonstrates that the consumer protection is inadequate and that a change is needed. Further, it is established that rules of system stabilising nature has an indirect effect on consumer protection and can be used to improve it. After striking a balance between the burdens the payday lenders suffer from the change with the increased consumer protection that the change will result in, the change in question is to be seen as proportionate. Payday lender´s business should therefore be subject to license and supervision of the Swedish Financial Service Authority.

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.

<p>During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival.</p> / <p>Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.</p>

During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival. / Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.

Real Estate Agencies compensation consists of commissions and a part of the commission corresponds to what the real estate agent gets as salary. This incentive-based commission system is usually covered by an agreed fixed amount, a variable commission model or a combination of both depending on the brokerage object's final selling price. Commission system can lead to adverse consequences when the real estate agent abuses their position and exploits an information advantage to gain a financial benefits. Based on completed questionnaires, that have been posted for this study, directed to consumers and real estate agents, it is recognized that the parties in the Swedish real estate agent industry has experienced or is experiencing a certain unethical behavior because of commission-based pay structures. The purpose of this thesis is to examine how asymmetric information affects the real estate industry brokerage contract negotiations regarding the commission and whether conflicts of interest may occur due to this. Because of asymmetric information in contract situations, there may be situations in which agreements will contradict societal norms and ethical principles, because the broker abuses his advantage. The essence of this thesis is to convey a discussion in order to associate the legal application of contracts with normative ethics. The essay writers propose for instance based on ethical approaches to create a complement to the existing law and further to come up with practical solutions to limit the possibility of unreasonable commission models in real estate brokerage. The essay writers argue that the introduction of a stricter supervision of the commission procedure would create stronger assurance and reduce the abuse of the information asymmetry in the industry. / Fastighetsmäklarbranschens ersättningssystem utgörs av provision och motsvarar en del av vad en fastighetsmäklare får i lön. Detta incitamentbaserade provisionssystem brukar omfattas av ett avtalat fast belopp, en rörlig provisionsmodell eller en kombination av båda som beror på förmedlingsobjektets slutliga försäljningspris. Provisionssystemet kan föranleda negativa följder om fastighetsmäklaren missbrukar sin ställning och utnyttjar ett informationsövertag till att skapa sig en finansiell fördel. Utifrån genomförda enkätundersökningar i denna studie riktade till konsumenter och fastighetsmäklare medges det att parterna inom den svenska fastighetsmäklarbranschen har upplevt eller upplever ett visst oetiskt beteende på grund av provisionsbaserade lönestrukturer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur asymmetrisk information påverkar fastighetsmäklarbranschens avtalsförhandlingar avseende provisionen och huruvida intressekonflikter kan uppstå till följd av detta. På grund av asymmetrisk information i avtalssammanhang kan det förekomma situationer där avtalen strider mot samhällsnormer och etiska principer när mäklaren missbrukar sitt övertag. Kärnan i denna uppsats är att föra en samlad diskussion som avser att koppla den rättsliga tillämpningen av avtalslagen med den normativa etiken. Uppsatsförfattarna resonerar bland annat utifrån etiska synsätt för att skapa ett komplement till gällande lag och vidare komma fram till praktiska lösningar till hur eventuellt oskäliga provisionsmodeller kan begränsas. Uppsatsförfattarna hävdar att ett införande av en starkare tillsyn över provisionsförfarandet skulle skapa större förtroende och minska asymmetrin i branschen.

This thesis describes the new regulation of digital products in the Consumer Services Act (2022:260). The essay focuses specifically on the supply of digital content and digital services which derive from an EU-directive 2019/770 (henceforth The Digital Content Directive). “Digital products” is a made-up concept in this thesis for the following objects: digital content and digital services, digital content and digital services supplied on tangible medium and goods with digital elements. Only the last-mentioned object is regulated in a separate EU-directive 2019/771 (henceforth The Sales of Goods Directive), due to its classification as “goods”. For a long period of time, Sweden and other member states of the EU have lacked uniform rules regarding digital products. The Commission acknowledged this absence and launched “The EU’s new digital single market strategy” (henceforth the DSM-strategy), with several targeted actions such as improving access for consumers to digital products and services within the EU as well as maximizing the growth potential of their digital economy. The DSM-strategy has then resulted in The Digital Content Directive and The Sales of Goods Directive which are the two EU-directives that have been implemented in the new Consumer Services Act in Sweden. The Digital Content Directive was implemented in a separate 9th chapter with numerous cross references to other chapters in the law as well as containing both unclear and inexplicit diction. In order to grasp the new regulation of digital products in Sweden, the different provisions applicable to each and every digital product, however with the main focus on digital content and digital services, are displayed and explained alongside an objectively questioning analysis throughout the essay. The conclusion of this juridical exposition is that although consumers have received satisfactory consumer protection throughout the EU, the Consumer Services Act should have been drafted differently. Furthermore, uncertainties regarding the possible “payments” with data are discovered. Especially concerning is the lack of definitive regulation and contractual remedies for consumers to initiate when paying with their data. Whether the aim of established consumer-friendly rules was achieved or not, viewed from a legislative drafting point of view, is also discussed in the final chapters of this paper. This particular question is likewise analyzed through a small-scale comparative analysis with Nordic countries. A proposal for the legislator is thereby presented; adopt the Finnish way of implementing these two EU-directives into the Consumer Services Act.

Disputes involving emerging technology, often leave a grey area on applicable law, as it is unlocated in the physical world. The problem with crypto-assets is partly driven by their underlying technology, allowing for the assets to be distributed in an international, digital sphere, and making it hard to pinpoint their territorial location and solve legal issues. This thesis, therefore, aims to clarify the questions of qualification and connecting factors for the choice of law when dealing with disputes concerning crypto-assets under a cross-border contractual agreement. It particularly seeks to examine consumer protection and the predictability of the choice of law in cryptocurrency trading. The thesis concludes that, for some specifically listed contracts, the applicable law is determined through hard and fast rules, but for other more complex contracts, the applicable law is determined by primarily examining the habitual residence of the operator of the characteristic performance, and secondarily, the closest connection. As to consumer contracts, a special rule appoints the law of the country where the consumer has his habitual residence, but only when several requirements are met. The rules pose problems with predictability and finding a territorial connection when the location of the assets or parties cannot be located. It is particularly a problem in decentralized cryptocurrency exchanges. Regarding the qualification, the thesis concludes that the current rules and statements do not provide a definite answer to the characterization of crypto-assets and require technically complex interpretations. Crypto-assets are mainly categorized based on their purpose, and the parties’ expectations. Therefore, fictional objectification of cryptocurrencies as movable property is possible when accepted as such by the parties. Moreover, cryptocurrency trading does not fall within traditional financial regulations but can be categorized as a service where the coins constitute a means of payment. Although the views are divided, causing uncertainty in the market, the obligations of traders are expected to be clarified through upcoming regulations.

While IoT safety and security incidents continue to increase in frequency, scope and severity, there remains a gap in how the issue will be addressed. While the debate continues within academia, industry standards bodies, government and industry media, new entrants continue to rapidly enter the market with cheaper more powerful products with little incentive to address information security issues. In a free market economy, the supply and the demand would determine the product and services and the associated prices without intervention. Manufacturers are free to innovate, consumers drive choice and competition brings these opposing forces to an equilibrium of market price. But how does this economic system factor in the risk of an event that neither party may ever consider and, yet, it may impact not only impact those involved, but has the potential to have catastrophic harm to others? The downside, the system does not consider “external factors”, i.e. a compromise to accommodate what consumers need. Economists often urge governments to adopt policies that "internalize" an externality, so that costs and benefits will affect mainly parties who choose to incur them. Such an intervention, however, often comes with many challenges and consequences. Even with the added urgency of growing risk to human safety, regulatory intervention takes time. Likewise, a self-regulating market would undoubtedly also take a significant amount of time to take the necessary actions to address such an externality, even if incentivized. While it continues to be all too easy to defer the blame and risk on consumer, like the industrial revolution, this industry must overcome its own safety challenges like the auto, transportation or energy industries before it. While, consumers must inevitably take some reasonable measures to protect their interests, clearly the accountability must reside elsewhere. There is a potentially increasingly significant influential subset of consumers in the IoT ecosystem, the Enterprise Buyer, specifically marketing and technology executives, who champion consumer needs within their organization’s broader products and services that incorporate IoT. In this thesis, we aim to investigate the following issue: What are the attitudes and potential role for Enterprise Buyers in influencing negative externalities, i.e. IoT security in the IoT market, specifically from the perspective of marketing and technology executives? We believe that this group is uniquely positioned to understand a consumer first mindset and how to articulate value in otherwise negatively perceived field of information security by examining context, business/technical challenges and opportunities and reveal awareness, attitude and accountability. The results of our survey show the majority of marketing and technology executives who responded believe information security awareness is increasingly an executive accountability and priority and Enterprise Buyers hold a highly influential position in their ability to influence the IoT market and its security development and maturation. / Medan IoT- säkerhetsincidenter fortsätter att öka i frekvens, omfattning och svårighetsgrad, finns det fortfarande ett gap i hur problemet ska hanteras. Samtidigt som debatten fortsätter inom akademin, branschstandardorganen, myndigheter i regeringen och industrin fortsätter nya aktörer att snabbt komma in på marknaden med billigare, kraftfullare produkter med få incitament att ta itu med informationssäkerhetsfrågor. I en öppen marknadsekonomi skulle utbud och efterfrågan avgöra produkt och tjänster och tillhörande priser utan intervention. Tillverkare kan obehindrat driva innovation, konsumenterna driver urval och konkurrens ger dessa motstridiga krafter jämvikt genom marknadspriset. Men hur påverkar detta ekonomiska system risken för en händelse som ingen av parterna någonsin kan överväga och som ändå kan påverka inte bara de inblandade som berörs utan även har potential att få katastrofala skador på andra? Nersidan är att systemet inte beaktar "yttre faktorer", det vill säga gör en kompromiss för att leverera vad konsumenterna behöver. Ekonomer uppmanar ofta regeringar att anta policies som "internaliserar" något externt, så att kostnader och fördelar kommer att påverka främst parter som väljer att ådra sig dem. Ett sådant ingrepp kommer emellertid ofta med många utmaningar och konsekvenser. Trots att förhöjda hot mot människors säkerhet ökar angelägenheten tar uppdatering av regelverken tid. På samma sätt skulle en självreglerande marknad utan tvivel också ta väldigt mycket tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera en sådan extern faktor, även om det fanns incitament för att göra det. Medan det fortsätter att vara alltför lätt att överlåta ansvaret och risken till konsumenten, såsom under den industriella revolutionen, måste denna industri övervinna sina egna säkerhetsutmaningar såsom bil-, transport- eller energibranschen gjort före den. Samtidigt som konsumenter oundvikligen behöver vidta rimliga åtgärder för att skydda sina intressen, måste yttersta ansvaret ligga någon annanstans. Det finns en potentiellt allt större inflytelserik delmängd av konsumenter i IoT-ekosystemet; företagsköpare, specifikt ledare inom marknadsföring och teknologi, som driver konsumentbehov inom sin organisations bredare produkter och tjänster som innehåller IoT. I denna avhandling strävar vi efter att undersöka följande problem: Vad är företagsköparnas attityder och möjliga roll för att påverka negativa externa effekter, det vill säga IoT-säkerhet på IoT-marknaden, särskilt ur marknadsförings- och teknikledarens perspektiv? Vi tror att denna grupp är unik positionerad för att förstå en konsumenternas första tankegång och hur man kan uttrycka värdet i ett annars negativt uppfattat område för informationssäkerhet genom att undersöka kontext, affärs- / tekniska utmaningar och möjligheter och avslöja medvetenhet, attityd och ansvar. Resultaten av vår undersökning visar de flesta marknadsförings- och teknikchefer som svarade tror att informationssäkerhet blir del av ledningens ansvar och prioriteringar och att företagsköpare har en mycket inflytelserik position i deras förmåga att påverka IoT- marknaden och dess säkerhetsutveckling och mognad.