En granskning gjordes av Skolinspektionen under 2014, där framkom det att svensk skola behövde förbättra stödet för elever med diagnosen ADHD. Svensk skollag säger att alla elevers olika behov ska tillgodoses och alla ska vara en del av undervisningen oavsett vilken förutsättning eleven har. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ studie med målstyrt och strukturerat urval av informanter och semistrukturerade intervjuer av skolans olika professioner. I studien intervjuades 8 lärare, 2 speciallärare och 2 specialpedagoger. Intervjuerna utfördes på tre skolor i två olika län i mellersta Sverige. Sammantaget visar resultatet att åtgärder för elever med diagnosen ADHD utgår från flera olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet från studien visar att det finns ökat behov av handledning, kunskaps- och kompetensutbyte hos skolans olika professioner. Skolans organisation behöver utvecklas och göra det möjligt, genom kunskap, tid och resurser. Studiens resultat visar att elever med diagnos ADHD erbjuds särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. I skolan behöver undervisningen utvecklas och arbeta mot en inkluderande skola för alla. Skolans olika professioner behöver samverka och skapa naturligt forum till kunskapsutbyte. Elevers olika behov behöver tillgodoses och en strukturerad skoldag behöver skapas. Resultatet visar att speciallärares och specialpedagogers stöd och handledning eftersöks i undervisningen från lärarna.

Tidigare forskning visade att förskolan sällan anpassar sina lärmiljöer utefter barn utan att barn behöver anpassa sig till lärmiljön. Detta står rakt emot intentionen med läroplanen för förskolan, vilken styr förskollärarens ansvar kring lärmiljön, som är tydlig med att det ingår i professionen att kunna bygga lärmiljöer utefter barnens intressen och behov. Detta för att skapa tillfällen till utbildning och lärande. Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter kring utformning av lärmiljöer för barn i behov av särskilt stöd och barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) tillsammans med andra barn i förskolan. Frågeställningen var att titta på vilka möjligheter samt hinder blir synliga i förskollärarnas beskrivningar kring förskolans lärmiljö. Studien gjordes med ett kvalitativt metodval. Genom ostrukturerade och ostandardiserade frågor har förskollärare intervjuats. För ämnet har det i delen bakgrund och tidigare forskning använts för studien relevant litteratur och granskad forskning. Resultatet visade att det finns flera faktorer att förhålla sig till i utformandet av lärmiljö för barn i förskolan. Resultatet visade även att det för barn i behov av särskilt stöd och barn med IF var särskilt viktigt att ta vissa förhållningssätt och strategier som förskollärare för att möjliggöra lärande och utveckling hos barnet. Resultatet analyserades utifrån det relationella perspektivet. I resultat och resultatdiskussion framkom ett flertal faktorer som påverkar den kvalité som kan bli möjlig i förskolans miljöer.

En kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från observation, intervju och enkät. Studien ämnar svara på lärmiljö, lärmaterial och lärresursers framgångsfaktorer och begränsningar för tillgängligheten av estetiskt skapande för de yngre barnen (1–3 år) på förskolor inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Den tidigare forskningen visar att barnen har behov av tillgängligt estetiskt lärmaterial för att utveckla förmågor att uttrycka tankar och idéer med ickeverbal kommunikation. Tillgängligheten skapar förutsättningar för egna initiativ grundat i lust, kreativitet och möjlighet till kontroll, vilket främjar barnens lärande. Resultatet tyder på att tillgänglighetens grundförutsättning ligger i lärresurserna. Främst pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn, samt arbetslagets förmåga till samsyn. Lärmiljöerna ska vara lockande och inspirerande och anpassade till barnens nivå. Det estetiska lärmaterialet ska introduceras innan det plockas fram för barnens fria skapande och måste vara i lagom mängd. Vilken mängd detta är varierar från barngrupp till barngrupp.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Efter COVID-19 pandemin blev utbildning på distans ett mer förekommande konceptoch fördelarna med en utbildning på distans uppdagades. För att även kunna hålla depraktiska delarna på distans kan en lärmiljö i virtuell verklighet (Virtual Reality, VR)vara en lösning. I den här uppsatsen kommer möjligheten att bygga en lärmiljö i VRundersökas samt om det går att instruera en användare att utföra specifika arbetsmoment.Slutligen undersöks möjligheten om det går att spåra framsteg gjorda i lärmiljön frånen utomstående lärplattform. En plan för implementeringen gjordes och implementera-des sedan i spelmotorn Unity för användning i VR-headsetet Oculus Quest. Resultatetblev att det är fullt möjligt att skapa en lärmiljö i VR och dessutom på ett bra sättvisa instruktioner för specifika arbetsmoment på en produkt. Det kräver dock en visshandpåläggning på produkt och tillhörande verktyg för att identifiera när en instruktionutförts. Resultatet visade även att det är fullt möjligt att se framsteg i en utomståendelärplattform via gränssnittet “Experience API” (xAPI). / After the COVID-19 pandemic remote learning became a more common concept andthe benefits of remote learning were discovered. A solution to be able to conduct remotelessons on practical elements could be a learning environment i Virtual Reality (VR).This thesis will explore the possibility of building a learning environment in VR andsee if it is possible to instruct a user to perform specific tasks. Finally the possibilityof tracking the users progress in the learning environment from a third party learningplatform is explored. A plan for the implementation was made and implemented in thegame engine Unity for use with the Oculus Quest VR-headset. The result showed thatit is possible to create a learning environment in VR as well as being able to displayinstructions for performing specific tasks on a product in a good way. It does howeverrequire a certain manual work to be done on the product and the accompanying toolsto identify when an instruction has been completed. The result also showed that it isfully possible to track the progress from a third party learning platform via the interface“Experience API ” (xAPI).

I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

Sammanfattning Studiens syfte var att med utgångspunkt i speciallärares berättelser undersöka organisatoriska förutsättningar för samspel mellan elever som läser inriktning ämnesområden inom anpassade skolformer. Studien tar utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Data samlades ingenom semistrukturerade minigruppsintervjuer och bearbetades genom tematisk analys. Urvaletbestod av 13 speciallärare som arbetar med elever som läser ämnesområden. Studien visar att elevernas samspel oftast uppstår i situationer med gemensamt fokus kring ett objekt eller en aktivitet, enligt speciallärarna. Personalens förhållningssätt, lärmiljöns utformning, tillgängliga kommunikationsstöd och trygghet nämns som viktiga förutsättningar för att möjliggöra elevernas samspel. En viktig aspekt gällande elevernas samspel kring undervisningens innehåll, som studien tar upp, är undervisningens angelägenhet för eleverna, samt tydliga pedagogiska utgångspunkter. Utmaningar i organiserandet av elevernas samspel handlar oftast om tillgänglighet, exempelvis finns få gemensamma ytor eller grupprum. En annan utmaning är att i en situation krävs det att personalenär aktiv, stöttande och initierar samspel medan andra situationer kräver att personalen backar undan och iakttar. En faktor som försvårar personalens arbete kring elevernas samspel är, enligt våra deltagare, brist på tid för gemensamma möten och planering. En försiktig hypotes är att den andrafaktorn som kan hindra personalens arbete, särskilt när det gäller samsyn kring pedagogiska frågor, är avsaknad av gemensamt pedagogiskt språk.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om sin undervisning i naturvetenskap och vad som skapar en trygg undervisningsmiljö. Förskolan ska erbjuda alla barn trygghet och lustfyllda undervisningsmöjligheter. För att uppnå syftet med studien har kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma förskollärare genomförts. Samtliga informanterna har tillgång till inomhus-, gårds- och skogsmiljöer, i varierande utsträckning och kvalitet. Förskollärarna har bidragit med sina tankar och erfarenheter angående naturvetenskapsundervisning i en lämplig och trygg lärmiljö. Studiens centrala resultat har analyserats med hjälp av teorin om känsla av sammanhang, KASAM som är både ett hälsofrämjande och inkluderande förhållningssätt. KASAM innefattar tre begrepp:begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En undervisning som kan möjliggöra att barnen upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för kunskapsområdet, främjar lärandet. Resultatet av min studie visar att samtliga informanter anser att naturvetenskapsundervisning bör utgå från barns intresse och att den gynnas av varierande lärmiljöer. Kunskapsinhämtningen stärks då barn själva får undersöka och upptäcka med sin kropp och sina sinnen samt diskutera och ta reda på mer utifrån sin nyfikenhet. Barnen behöver vara delaktiga i undervisningen och skapa sig egna erfarenheter genom att prova på och utforska tillsammans med en förskollärare/pedagog som genom sitt engagemang och nyfikenhet främjar barnets intresse.

Syftet med denna studie är att beskriva åländska 4–6-lärares upplevelser av att forma lärandemiljöer där elever med diagnostiserad ADHD ges möjlighet att kunna och vilja vara aktiva i svenskundervisningen. Den metod som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som har tidigare erfarenhet av att ha arbetat inom svenskundervisningen med elever med diagnostiserad ADHD. Resultaten i den föreliggande studien påvisar fyra teman som gagnar en språkutvecklande lärmiljö där elever med diagnosen ADHD fostras till att bli aktiva aktörer inom svenskundervisningen. Utifrån lärarnas upplevelser har fyra teman bildats: struktur och strategier, individperspektiv, multimodalitet, självbild och självständighet. Dessa anses påverka lärmiljön, elevens motivation och lärarens implementering av anpassningar i förhållande till elevens språkutveckling.

The purpose of this study was to investigate what efforts some teachers and special needs teachers at primary schools think are needed at the organizational, group and individual levels to provide support for students with Developmental Language Disorder (DLD). Furthermore, it was investigated which supportive strategies and teaching methods teachers and special needs teachers applied and how the learning environment could be favourably designed. The study was based on a qualitative method with semi structured interviews and observations. The result shows that principals' priorities and the presence of speech therapists at schools affect what support participants experienced they received. The participants are guided by a relational perspective where the focus is on how the linguistic and physical learning environment can support the students. To provide that support, students with DLD should be carefully charted and they are favored by a clarifying pedagogy. The adjustments aimed at students with DLD benefit all students.