Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö, vilka möjligheter eller begränsningar de uppfattar finns samt vilken betydelse de upplever att förskolegården som lärmiljö har för barns lärande.   Det empiriska materialet i studien har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare från två olika kommuner har deltagit. En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade intervjuer genomförts och därefter transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är utifrån Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella perspektivet där begreppen kommunikation, samspel, fysiska artefakter och mediering är i fokus.   Utifrån våra frågeställningar visar resultatet i förskollärares berättelser att de lyfter fram sin egen roll som den mest betydelsefulla faktorn för att barns lärande ska gynnas och synliggöras i mötet med det material som finns på förskolegården. Förskollärare lyfter också fram att delaktighet, lyhördhet och kreativitet kan ge barn möjlighet att erfara och lära i samspel och kommunikation med fysiska artefakter. Det framkommer också att hur delaktiga och aktiva förskollärare är på förskolegården kan möjligtvis bero på antalet barn.

Att vara lärare innebär att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att främja elevers inlärning. Den fysiska lärmiljön har en central betydelse för både den kognitiva utvecklingen och för att upprätthålla motivationen för lärande. Många lärare lägger ner betydande tid och energi på att skapa välstrukturerade klassrum där elevernas lärande främjas men även en trygg och välbefinnande lärmiljö.  Syftet med studien är att belysa ett antal grundskollärares uppfattningar och erfarenheter om den fysiska lärmiljöns roll i svenskämnet för elever i grundskolan 1–3. De forskningsfrågor som ligger till grund för att besvara studiens syfte är: hur uttrycks grundskollärares uppfattningar och erfarenheter kring den fysiska lärmiljöns roll i svenskämnet, i relation till inlärning och utveckling av språk? Samt vilka pedagogiska intentioner går det att identifiera i lärarnas utsagor kring utformningen av den fysiska lärmiljön?  För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer då en kvalitativ metod ansågs som mest lämplig. Då studien grundar sig i den fenomenologiska teorin betraktas intervjuprocessen som ett värdefullt verktyg eftersom den möjliggör att få fram nyanserade svar som studien strävar efter. Urvalet i studien består av sex yrkesverksamma grundskollärare i årskurserna 1–3 med olika långa yrkeserfarenhet då de stod i fokus för att besvara syfte.  I studiens resultat framträder lärarnas upplevelser av osäkerhet kring hur den fysiska lärmiljön kan främja elevernas inlärning, samtidigt som de bär med sig egna uppfattningar och erfarenheter om att skapa en gynnsam inlärningsmiljö. Genom att utforska lärarnas uppfattningar och erfarenheter framträder flera strategier och metoder som lärarna upplever gynnar språkinlärningen. Resultatet baseras på identifierade områden, vilka presenteras som underrubriker och utgör grunden för studiens resultat.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att undersöka hur den språkinriktade undervisningen kan öka möjligheterna att skapa en inkluderande lärmiljö i vilken ämnesinnehållet blir tillgängligt för samtliga elever, och därigenom möjliggöra ämnesspråklig delaktighet samt kunskapsutveckling. Fokus ligger på språklig tillgänglighet och skolans kompensatoriska uppdrag att i undervisningen möta alla elevers olika behov. Utifrån detta syfte har jag undersökt vilka styrkor och svårigheter som den språkinriktade undervisningen har inneburit i praktiken.  Undersökningen utfördes under en lektionsserie på sju lektioner som genomfördes enligt den språkinriktade undervisningens didaktiska modell och dess tillhörande stödstrukturer. Undervisningen var en del av kursen Svenska 1 i gymnasieskolan, och den aktuella klassen bestod av 26 elever med mycket skilda förutsättningar och kunskapsnivåer. För insamlingen av data har jag använt mig av kvalitativa metoder, bestående av öppen deltagande observation, textanalys samt skriftliga öppna frågor. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att den språkinriktade undervisningen har bidragit till en inkluderande lärmiljö som möjliggjort samtliga elevers ämnesspråkliga delaktighet samt kunskapsutveckling. Samtidigt visar undersökningen att förutsättningar, resurser och andra faktorer kan spela en avgörande roll för resultatet.

Vi ville förstå hur olika professioner arbetar med att motivera språkligt sårbara ungdomar tillläsning i ett särskilt ungdomshem som Statens Institutionsstyrelse (SIS) ansvarar för. I dennasystemteoretiska studie har vi genom semistrukturerade intervjuer undersökt vilka utmaningaroch förutsättningar personalen som arbetar med ungdomarna upplever i sitt arbete då forskningvisar att ungefär 70% av ungdomarna i särskilda ungdomshem har läs- och skrivsvårigheter ochriskerar att hamna utanför samhället. De utmaningar som framkommer visar en komplex bild avspråklig sårbarhet i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), enbristande lärmiljö och tidigare erfarenheter av skolmisslyckanden. För att lyckas motivera tillläsning menar personalen att relationsskapande, samsyn, samarbete och kunskap är viktigt, menockså tillgång till litteratur och assisterande teknik, samt att fånga intresset och att skapameningsfullhet. Studien visar att det kollegiala samarbetet mellan professionerna behöverutvecklas för att skapa samsyn och öka kunskapen hos all personal för att kunna mötaungdomarna på deras nivå utifrån deras förutsättningar.

No description available.

Denna uppsats undersöker användningen av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers medvetenhet och reflektion kring moraliska dilemman och etiska frågor. Genom en kvalitativ metod har studien analyserat hur lärare kan använda skönlitterära verk för att stimulera elevers etiska tänkande och diskussioner. Resultaten klarlägger att informanterna anser att skönlitteratur kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla elevers empati, förståelse och reflektion över komplexa moraliska frågor. Genom strategier som rollspel, diskussioner och relaterande av litterära karaktärers situationer till elevernas egna liv, kan lärare skapa en interaktiv och engagerande lärandemiljö. Studien betonar vikten av att välja relevanta skönlitterära verk som eleverna kan relatera till, för att maximera deras engagemang och förståelse.

The purpose of this study is to investigate how some students in the early school years experience their literary learning environment, as well as their own thoughts and experiences of how the learning environment can be designed to support them in developing their literacy skills. The theoretical framework is a sociocultural perspective on learning. The survey was conducted as a group interview with students in third grade. The questions focused on how students experience a positive learning environment, and a learning environment that adversely affects their reading and writing skills. The study also examines the students’ views on how the learning environment can be developed. The results show that students at the beginning of the study did not attach any importance to the learning environment in terms of developing their literacy skills. But in the continued discussion they became aware of a number of factors that they believe characterizes a positive literary learning environment. The individual teacher’s attitude and interaction with the students is considered the single most important factor to achieve a literary learning environment that stimulates their reading and writing skills. The students also believe that there is a potential for the development of the literary learning environment, particularly the physical aspects and they give a number of concrete suggestions for improvements, such as expanded access to books and furniture that is more suited for literary activities. In the research review some factors for success are discernible as individual teachers’ attitudes and skills, a structured environment and an environment that provides physical access to reading material. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i de tidiga skolåren upplever sin litterära lärmiljö, samt deras egna tankar och erfarenheter kring hur lärmiljö kan utformas för att stötta dem i deras läs- och skrivutveckling. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Undersökningen har genomförts i form av en gruppintervju med elever i årskurs tre. Frågeställningarna har fokuserat hur eleverna upplever en positiv lärmiljö, respektive en lärmiljö som inverkar negativt på deras läs- och skrivutveckling. Likaså utforskar studien vilka möjligheter eleverna ser för utveckling av lärmiljön. I resultatet framgår att eleverna inledningsvis inte tillmäter lärmiljön någon betydelse för deras läs- och skrivutveckling. I diskussionen blir de emellertid medvetna om en rad faktorer som de tycker utmärker en positiv litterär lärmiljö. Den enskilde lärarens bemötande och interaktion med eleverna betraktas som den i särklass viktigaste faktorn för att åstadkomma en litterär lärmiljö som stimulerar deras läs- och skrivutveckling. Eleverna anser även att det finns utvecklingspotential för den litterära lärmiljön, framförallt de fysiska aspekterna och ger en rad konkreta förbättringsförslag, såsom till exempel en större tillgång till böcker samt möbler som är mer anpassade för litterära aktiviteter. I forskningsöversikten har vissa framgångsfaktorer kunnat skönjas, som till exempel enskilda lärares förhållningssätt och kompetens, en strukturerad miljö, en miljö som erbjuder fysisk tillgång till läsmaterial.

Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.

MBD, DAMP, ADD and ADHD are all concepts that through history have been used as labels to explain people with concentration difficulties. The purpose of this essay is to illustrate how the school's view on pupils with concentration difficulties has changed over the years. In addition, it shows how the school's view of pupils with concentration difficulties has affected both the teaching, the role of the teachers and the students. In the 1950s, the concept of MBD was used. In the 1990s, the term DAMP was used and today children with concentration problems are diagnosed with ADD or ADHD. In this essay I follow how perceptions of these difficulties has changed in line with the concept differences.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur svenska lärare inom Idrott och Hälsa upplever hantering av elevgrupper, samt vilka metoder lärarna använder för att skapa en hållbar undervisningsmiljö i högstadiet och gymnasiet. Studiens frågeställningar är följande: Vilka utmaningar möter lärare med elevgrupper som stör undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera dessa utmaningar i undervisningen?   Metod Genom ett subjektivt urval hittades sju erfarna lärare inom gymnasie- och grundskolenivå som deltog i undersökningen. Lärarna blev intervjuade om hantering av elevgrupper med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide. En innehållsanalys användes för att bearbeta empirin. Med hjälp av teoretiska ramverket ‘ecological perspective’ strukturerades resultatet i tre huvudområden: Instructional task, Managerial task och Student Social task system. Resultat De teman som presenteras utifrån första frågeställningen är: Störande moment, Konflikter och Lärarens erfarenhet. Dessa aspekter var kopplade till vilka utmaningar lärare möter med elevgrupper. De teman som presenteras utifrån andra frågeställningen är: Tydlighet, Meningsfullhet, Regler, Gränser, Konsekvenser, Lågaffektivt bemötande, Åldersskillnader, Lärarens inställning, Relationer, Trygghet, Elevsamtal och Kollegialt samarbete. Dessa aspekter var kopplade till vilka strategier lärare använder för hantering av elevgrupper. Studien visar att många lärare upplever beteendeproblem i undervisning och presenterar många olika strategier för att hantera dessa. Alla deltagare upplever att skapa relationer med eleverna är en av de viktigaste strategierna för effektiv hantering av elevgrupper.   Slutsats Studien belyser kunskapen om vilka utmaningar lärare kan uppleva i undervisningen, samt strategier för att hantera dessa utmaningar. Både lärare och lärarstudenter kan få användning av ytterligare kunskap om hantering av elevgrupper och mer möjligheter för utbildning är nödvändigt inom detta område. / Abstract Aim: The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education experience classroom management and what methods teachers use to create a sustainable class environment. Specifically, we want to identify the challenges teachers experience with students in class and the classroom management strategies they use in Physical Education.  Two research questions guide the overall investigation:  What challenges do teachers face with students in classroom management?  What strategies do teachers use with students in classroom management?    Method: Using purposive sampling, seven experienced Physical Education teachers working with high school or junior level classes participated in the investigation. The teachers were interviewed on the topic of classroom management with the help of semi-structured interview guides. The data were content analyzed. A theoretical framework ‘ecological perspective’ structured the results in three areas: Instructional task, Managerial task and Student Social task system.   Result: The themes that were discussed in the first research question were: Disturbing situations, Conflicts and Teachers experiences. These aspects were connected to the challenges that teachers face with students in classroom management. The themes that were discussed in the second research question were: Clarity, Meaningfulness, Rules, Limits, Consequences, Low-affective approach, Year-differences, Teachers attitude, Relationships, Safety, Student communication and Collegial cooperation. These aspects were connected to the strategies that teachers use with students in classroom management. The result is that many teachers experience many challenges and present different strategies within classroom management. All the participants in the study agreed about creating relationships with students is one of the most important strategy for effective classroom management.   Conclusion: The study highlights points regarding the challenges that teachers can experience in teaching, as well as the strategies they use for managing these challenges. Both teachers and pre-teachers may benefit from further knowledge in the area of classroom management and more opportunities for professional education in this area is needed.