Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.

Miljön i förskolan ska utifrån Läroplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50) inspirera och utmana barn i deras lek, utveckling och lärande. Samtidigt som den kan hamna i bakgrunden i pedagogiska dokumentationer och med detta förblir oreflekterad. Det var något som verkade intressant att undersöka. Vad kan vara anledningen till att det läggs uppmärksamhet på inredning av lärmiljön, samtidigt som det sällan blir föremål för reflektion? Saknades det begrepp för att undersöka fenomenet djupare? Sökningen efter tidigare forskning inom området visade sig vara svårhittad och resultaten blev få. Därför formulerades syftet att analysera vad som möjliggör eller hindrar barn i deras lek, utveckling och lärande i intra-aktion med förskolans miljö inomhus för att förstå hur rummet påverkar deras möjligheter till att utforska olika idéer och fenomen. I analysen besvaras syftet utifrån tre forskningsfrågor. Här undersöks vad som lockar barnen till olika delar av rummet, på vilket sätt pedagogerna påverkar intra-aktionen mellan barn/rummet och på vilket sätt barn kan förändra och anpassa rummet för att skapa ny mening i processen.  I fallstudien används en kvalitativ ansats i form av observationer av barngruppen. Därefter analyseras resultaten utifrån ett posthumanistiskt perspektiv genom användandet av dess begreppsapparat som: agens, intra-aktion och subjektskapande. I analysen av resultaten visas att det finns olika kännetecken i miljön som lockar barnen till intra-aktion medan andra platser verkar i motsatt riktning. I andra delar av lärmiljön ingår även pedagogen i relationen mellan barn/rummet och påverkar denna. Det framkommer att pedagogen har ett stort inflytande i denna relation och med detta skapa möjligheter och hinder i syftet att följa läroplanens målsättning gällande lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar slutligen att både barn och rummet får agens och påverkar varandra, utifrån detta uppstår möjligheten för barnen att skapa ny mening i deras lek och att bygga upp nya erfarenheter och kunskaper i världen.

The purpose of the study is to investigate preschool teachers' views on the learning environment as a tool for interaction and learning. The study is based on a qualitative study, where we have chosen to interview four preschool teachers based on a semi-structured interview method, this to get an insight into their thoughts, opinions and experiences. We feel that there are shortcomings in the discussion about the learning environment as a tool based on our experience, which is why we chose to investigate active preschool teachers' views on this. The study is based on a sociocultural perspective to highlight the learning that takes place in interaction with the environment you are in.  The results of the study show that preschool teachers look at the learning environment as a foundation in preschool, especially for learning and interaction. The preschool teachers describe that they therefore work actively with the learning environments based on the resources they have. The results show that the preschool is given different conditions for developing the learning environments to stimulate and inspire the children. Some conclusions are presented and one of them is how learning and interaction are affected depending on the structure of the learning environment. The study shows that various factors are involved in influencing the preschool teacher's work.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger, inom grundskolan F-6, beskrev hur analyser av lärmiljöer genomfördes och på vilket sätt insatserna utformades utifrån analysens resultat i syfte att främja elevers lärande och utveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer då författarna ville få kunskap om specialpedagogernas beskrivningar om analys av lärmiljöer. Elva intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger genomfördes. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord identifierades och därefter kategoriserades utifrån forskningsfrågorna. Med hjälp av de teoretiska verktygen ramfaktorteorin och läroplansteorin analyserades resultatet. I resultatdiskussionen diskuterades innebörden av studiens resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska ramar. Studiens resultat visade att det både fanns enighet och variationer i beskrivningen om hur analyser av lärmiljö genomfördes. Viktiga faktorer vid analys av lärmiljö och utformning av insatser var; samtal och dialog mellan specialpedagog och olika professioner samt en erhållen struktur vid genomförande och inhämtande av underlag. Färdigheter inom kommunikation och samarbete i form av en kvalificerad samtalspartner framkom även som en avgörande faktor. Samtidigt visade studien att begränsningar fanns enligt ramfaktorteorin och läroplansteorin för att en analys av lärmiljö skulle kunna genomföras.

Följande examensarbete handlar om förskolans fysiska lärmiljö utifrån ett förskollärarperspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar när de planerar och konstruerar den fysiska lärmiljön på avdelningen samt hur barnen ges inflytande i denna process. För att undersöka detta område har vi ställt följande frågeställningar: Vilka didaktiska val beskriver förskollärare ligger till grund när de planerar och konstruerar den fysiska lärmiljön på avdelningen för att främja barns utveckling och lärande? Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att ge barnen inflytande i den fysiska lärmiljöns utformning? Vilka hinder upplever förskollärare att det finns i arbetet med att utforma den fysiska lärmiljön? Vårt examensarbete är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och samtalspromenader som datainsamlingsmetod. Respondenterna i studien är verksamma förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar, en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola samt en ”traditionell” förskola, vilket vi benämner en förskola utan specifik inriktning i vår studie. Studiens teoretiska utgångspunkter är didaktiskt teori och sociokulturell teori. I vårt resultat framgår det att förskollärarna i studien har ett flertal tankar när de planerar och konstruerar den fysiska lärmiljön på förskolans avdelning. Det vi kan se är att förskollärarna har en tanke kring vilka möbler och artefakter som finns tillgängliga, att de har läroplanens strävansmål i tankarna när de utformar miljön samt att de är lyhörda för vad barnen uttrycker för behov och intressen. I vårt resultat nämns ett fåtal hinder som kan begränsa förskollärarnas arbete med den fysiska lärmiljön. Förskollärarna i studien lyfter faktorer såsom lokalernas ålder och utformning samt förskolans ekonomi som faktorer som kan begränsa arbetet med den fysiska lärmiljön. Förskollärarna i studien ger barnen inflytande genom att göra dem delaktiga i de val som rör den fysiska lärmiljön samt låter barnens intressen styra vilka föremål och stationer som finns tillgängliga i barnens lärmiljö.

Denna fallstudie syftat till att undersöka hur differentiering i matematikundervisning kan bidra till att inkludera alla elever. Fokus ligger på hur lärare tillsammans med eller med hjälp av speciallärare differentierar lektionerna på olika sätt beroende på vad som behövs under lektionstillfället. Differentieringen handlar om många olika faktorer allt från fysiska och sociala lärmiljöer till lärprocesser samt samarbetet med speciallärare. Data samlades genom observationer i tre klasser i årskurs fem på tre olika kommunala skolor (Skola α, Skola β och Skola γ) i Stockholms län under vårtermin 2023. Observationerna har varit ett bra verktyg för att se hur olika, men samtidigt lika, det är på olika skolor och med olika lärare. Dessutom har de tre matematiklärarna intervjuats. Då har det visat sig hur olika rollen för speciallärare har sett ut, i vissa fall så har gemensam planering och kartläggning genomförts och i andra fall har specialläraren varit mer passiv och endast funnits med som diskussionsstöd. Studien har visat oss att elever gagnas av att få differentierad undervisning, inte bara de elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter utan även de elever som arbetar i material avsett för högre årskurser.    Nyckelord:  Differentiering, inkludering, lärmiljö, lärprocess, speciallärare

Dagens samhälle ställer allt högre krav på muntlig förmåga, i synnerhet i arbetslivet där allt fler yrken kräver hög muntlig kompetens. I takt med att kraven ökar blir talängslan ett allt större problem som leder till att talängsliga personer känner starka olustkänslor och därför undviker att tala inför andra människor. I gymnasieskolan är muntlig framställning ett obligatoriskt och betygsgrundande moment som kan vara svårt för talängsliga elever att både genomföra och lyckas med. Trots att talängslan är ett vanligt fenomen så är många lärare inte medvetna om hur de ska hantera talängsliga elever. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att kartlägga hur talängslan i samspel med andra faktorer i lärmiljön påverkar elevers förberedda muntliga framställningar. Frågeställningen som forskningsöversikten ämnar besvara är: Vilka faktorer påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning i gymnasieskolans svenskundervisning?  En systematisk sökprocess utmynnade i tio vetenskapliga artiklar med relevans för frågeställningen. Genom tematisk analysmetod identifierades fem teman som belyser betydande aspekter för talängsliga elevers muntliga utveckling. Vår slutsats är att nervositet och självförtroende, förberedelser, tidigare erfarenheter, övning inför muntlig framställning, stöttande lärmiljö och respons påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning. Den slutsats vi drar utifrån detta resultat kopplat till lärarprofessionen är att läraren framför allt har två uppdrag, dels att verka för en stöttande klassrumsmiljö, eftersom läraren har visat sig vara viktig vad gäller att skapa och upprätthålla en stöttande lärmiljö, dels att stötta enskilda elever med individuella anpassningar. Läraren behöver dessutom ha goda kunskaper kring muntlig framställning för att kunna tillämpa ett metaspråk vid respons som kan stötta och utveckla eleven på bästa sätt.

Inledning  Studien ämnar undersöka hur fritidshemslärare definierar begreppet tillgänglig lärmiljö och vilka förutsättningar de ges för att skapa en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien behandlar frågeställningarna utifrån flertalet infallsvinklar och ger en bred insyn i det komplexa uppdrag lärare i fritidshem besitter. Fritidshemmet har en egen del i läroplanen vilket ställer krav på verksamhetens innehåll. Studien undersöker på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet är tillgänglig och tillgodoser alla elevers behov, samt vilka faktorer somär gynnsamma för arbetet i att skapa ett fritidshem för alla.   Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet tillgodoser och är tillgänglig utifrån alla elevers behov. Även vilka faktorer som är gynnsamma för arbetet med målsättningen att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet   Metod Studien har utgått från en kvalitativ metod med ett pragmatiskt perspektiv. Metodvalet har använts i form av semistrukturerade intervjuer riktat till åtta behöriga lärare i fritidshem. Respondenterna är verksamma i olika kommuner med spridning i Sveriges mellersta delar. Detta för att undersöka potentiella skiftningar gällande både möjligheter och förutsättningar i skapandet av tillgängliga lärmiljöer i fritidshemmet. Den insamlade empirin delades vid analysarbetet in i teman med stöd i tillgänglighetsmodellen.   Resultat Resultatet av studien visar att olika definitioner av tillgänglig lärmiljö utgår från den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön, vilket efter analys delats in i olika teman. Det framgår i studien att förutsättningarna för skapandet av en tillgänglig lärmiljö varierar utifrån exempelvisplaneringstid, fortbildning och ekonomi. Respondenterna menar att organisatoriska faktorer ansågs vara avgörande för hur väl fritidshemslärare lyckas med sitt undervisningsuppdrag. Studien visar också att goda och trygga relationer sågs som extra viktigt i arbetet att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet, även bildstöd nämndes som ett viktigt stöd i detta arbete.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om i vilken omfattning tydliggörande pedagogik används i undervisningen och i vilken omfattning lärare och specialpedagog samarbetar kring detta och om detta skiljer sig åt mellan kommunal och fristående skola. Forskning talar för den tydliggörande pedagogikens betydelse i anpassningen av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Studien är kvantitativ där webbenkät använts som datainsamlingsmetod vilken därefter sammanställts och analyserats. Empirin analyseras med stöd i Vygotskij sociokulturella perspektiv på lärandet där den tydliggörande pedagogiken kan ses som ett medierande verktyg för att möjliggöra för elever att nå upp till samma nivå som de elever som inte är i behov av stöd och därmed kan tydliggörande pedagogik spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. Resultatet visar att tydliggörande pedagogik och främst då visuellt bildstöd används i hög utsträckning medan de övriga metoderna inte används lika frekvent. När det gäller samarbetet mellan lärare och specialpedagog visar resultatet inte på något större samarbete kring tydliggörande pedagogik utan att andra områden prioriteras, vilka självklart också är nödvändiga för att identifiera behov hos eleverna. För både användning av tydliggörande pedagogik och samarbete med specialpedagog ses bristen på tid och kunskap, resurser och stöd från skolledning och rektor som hinder. En slutsats som kan dras är att behovet av specialpedagogens handledning och fortbildning är stort för att öka användningen av tydliggörande pedagogik. Vidare kan fortsatt forskning på de tydliggörande pedagogikens användning vara av intresse.