Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

Today’s research on workplace learning stresses the importance of the environment in which learning takes place. On the basis of an empirical study of a Vocational Education and Training (VET) program this thesis aims to create knowledge about how a learning environment is constructed. Theoretically, the study is based within action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. It is rooted both in constructivist theory, as well as draws on the theory of learning as culturally and socially situated. The study is designed as a single case study. Data was primarily collected during periods of field studies through the observation of teachers’ work inside and outside classroom settings; recurring in-depth interviews with six teachers and eight participants, and reflection group interviews with the teachers. The study reveals a difference between participants’ and teachers’ educational goals and ambitions. This is important to acknowledge due to the necessity for the teachers to handle the difference. It gives information on daily work in the VET-program and the important work tasks that emerge. The program is influenced by the ideological foundations developed by its principal organizer, which comes to play as a special way of reasoning, the Yes-thought. Much of the daily work consists of an adjustable way of working and an approach that supports it. However, two tension fields can be identified in which discretion in work tasks is created. The first concerns the approach to work tasks, and is a tension between dynamic and instrumental approaches. The second concerns the organizing of work tasks and is a tension between adjustable and regulating ways of working. Micro context is introduced as a concept, referring to the context of meaning which is created around work tasks. Depending on the micro context’s position in the two tension fields, different conditions of learning can be identified. The micro contexts can then be understood as the learning environments in the work place.

No description available.

I samband med den nya skollagen i Sverige 2010 förändrades skolkuratorns uppdrag. Ett syfte med förändringen var att knyta skolkuratorn närmare skolans övergripande uppdrag samt att styra arbetet till att företrädesvis handla om främjande och förebyggande insatser. Den här studien handlar om att undersöka hur skolkuratorer uppfattar att de kan bidra till lärmiljöer som främjar elevernas lärande och identitetsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter lyfter fram psykosociala faktorer i skolans lärmiljö samt barn och ungas psykosociala utveckling. Tio semistrukturerade intervjuer på 40-60 minuter har gjorts med olika kuratorer som jobbar med elever årskurs 7-9 i Västra Götaland. Studiens resultat visar att en viktig del i arbetet med att skapa psykosocialt främjande lärmiljöer handlar om att nå ut till vuxna på skolan med kunskap, synsätt och sätt att bemöta eleverna. Resultatet visar också att skolkuratorn själv behöver ha god kontakt med eleverna samt att skolan som helhet behöver arbeta med psykosocialt perspektiv i åtanke. / In connection with the new school law in Sweden 2010, the school social counsellor's mission changed. One purpose of the change was to tie the school social counsellor closer to the school's overall assignment, as well as to direct the work to preferably supporting and prevention efforts. This study tries investigating how school social counsellor's perceive that they can contribute to learning environments that support pupils' learning and identity development. The theoretical foundations of the study highlight psychosocial factors in the school's learning environment and the psychosocial development of children and adolescents. Ten semi structured interviews, 40-60 minutes long, have been made with different school social counsellor's who work with pupils grade 7-9 in Västra Götaland. The results of the study show that an important part of the work on creating psychosocial supporting learning environments is to reach out to adults at the school with knowledge, approaches and ways to respond to the students. The result also shows that the school social counsellor needs good contact with the students and that the school as a whole needs to work with a psychosocial perspective in mind.

Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.

The purpose of this thesis is to investigate how active primary school teachers describe and embody the concept of student influence. The study also processes how the teachers allow students to apply student influence practically in the classroom environment. In order to investigate in this matter I have used the socio-cultural perspective of mediation, appropriation and the proximal development zone as key concepts. A qualitative research method was chosen, and six teachers were interviewed from four different schools in a big city. According to the results, the teachers interpreted student influence as students being involved in making decisions that concern them. The teachers' aim is to follow the development of students' knowledge by adapting their teaching to students individually and offering a learning environment with different working procedures and methods. In addition, students take part in class and student councils. An informant experienced the assignment as complex by an informant, as the teacher is to individualize the teaching and accommodate each student. Teachers point out that the responsibility lies with them if student influence is obtained in their teachings or not. It becomes a lonely task, as there is no peer cooperation and no support from the principal. / Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur verksamma lärare uppfattar begreppet elevinflytande och hur det praktiskt tillämpas i undervisningen. Undersökningen bearbetar även hur lärarna praktiskt låter eleverna tillämpa elevinflytande i klassrumsmiljön. För att undersöka detta har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet med mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen som teoretiska begrepp. Min undersökning är kvalitativ och som undersökningsmetod har intervjuer på lärare konstruerats. Sex verksamma lärare intervjuades från fyra olika skolor i en storstad. Enligt de resultat som framkom tolkade lärarna begreppet elevinflytande utifrån att eleverna ska vara med och fatta beslut som rör dem. Lärarna strävar efter att följa elevens kunskapsutveckling genom att elevernas undervisning individanpassas och de erbjuds en lärmiljö med olika arbetssätt och arbetsformer, samt att eleverna deltar i klass- och elevråd. Uppdraget upplevs också komplext av en informant, eftersom läraren ska individanpassa undervisningen och tillgodose alla elevers behov i klassen. Lärarna påpekar att ansvaret ligger hos dem att elevinflytande råder i undervisningen, vilket de menar blir ett ensamarbete då de inte samarbetar kollegialt och inte har rektorernas stöttning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur några elever i årskurs 9 uppfattar lärmiljön och inkluderande processer i det klassrum där de har sin svenskundervisning, samt hur de anser att lärmiljön kan förbättras med särskilt fokus på läs- och skrivutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den metod som används i undersökningen är en form av kvalitativ strukturerad gruppintervju. Frågeställningarna utgår ifrån syftet där elevperspektivet utgör en central del av innehållet. Resultatet i studien synliggör vikten av att undanröja hinder i den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön för att skapa inkluderande och gynnsamma förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling. Åtgärder kring lärmiljön skapar en trygg och fungerande skola där alla elever får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även på betydelsen av att låta elever få vara med och ge sitt perspektiv på tillgänglig lärmiljö. Att lyssna på elever och att låta dem göra sina röster hörda är en viktig del av skolans uppdrag. Delaktighet är en rättighet för barn och elever, något som skapar trygghet, vilket är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. / The aim of this study is to contribute knowledge about how some students in the 9th grade perceive the learning environment, and the process of inclusive education, in the classroom in which they study Swedish. It also aims to present their thoughts on how the learning environment can be improved to support the development of reading and writing skills. The theoretical framework of this study is a sociocultural perspective on learning. The method chosen is a form of qualitative structured group interview. The questions are based on the aim of the study, where the student perspective plays a central part of the content. The results of this study show the importance of overcoming obstacles in the physical, pedagogical and social learning environment to create inclusive and beneficial conditions concerning students´ reading and writing skills. Actions surrounding the learning environment create a secure and functioning school where all students have the possibility to develop. The results also show the importance of letting students provide their perspective on an accessible learning environment. To listen to students and to allow the students´ voices to be heard are significant parts of the school curriculum. Children and students have a right to participation as this creates a sense of security, which is a condition for learning to be acquired.

Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.