SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan rörelseekonomin (GE) i cykling och löpning, hos elitaktiva triathleter. Vidare syftar denna studie till att undersöka om det finns någon skillnad mellan GE vid cykling och löpning samt om det finns någon könsmässig skillnad i GE för dessa två olika aktivitetsformer.MetodStudiedeltagarna (5 kvinnor, 5 män) (23 ± 7,5 år) genomförde ett cykeltest och ett löptest för att bestämma deltagarnas GE. Rullbandets lutning var 2,5º och intensitetsnivåerna varade fem minuter med en minuts stående vila. För varje ny nivå ökade hastigheten med 2,4 km∙tim-1 vid cykeltestet och 0,6 km∙tim-1 vid löptestet. Under testen analyserades deltagarnas syreupptagning samt direkt efter avslutad nivå togs ett laktatprov. Deltagarnas GE beräknades utifrån den relativa arbetsnivån där laktathalten stigit 1 mmol∙l-1 från det lägsta uppmätta värdet. Pearsons korrelation, oberoende t-test och parat t-test genomfördes för att kunna identifiera eventuella samband, könsskillnader respektive skillnader för de två aktivitetsformerna avseende GE. Alfanivån för statistisk signifikans sattes till 0,05.ResultatDet var ett signifikant samband mellan GE för cykling och löpning (p = 0,041). Det förekom ingen könsmässig skillnad i GE för varken cykling (p = 0,59) eller löpning (p = 0,31). Däremot är GE för cykling högre än för löpning (p < 0,001).SlutsatserEn triathlet med högt GE vid cykling har generellt sett ett högt GE vid löpning, trots att dessa aktivitetsformer skiljer sig åt såväl koordinativt som utifrån ett GE-perspektiv. / PurposeThe aim of this study was to investigate whether there is a correlation between gross efficiency (GE) in cycling and running among elite triathletes. Furthermore, this study aims to investigate if there is a difference between GE in cycling and running and whether there is any gender difference in GE for these two different forms of activity.MethodsThe participants (5 women, 5 men) (23 ± 7.5 years) performed a cycle test and a running test to determine the participants’ GE. The treadmill inclination was set to 2.5º and the intensity levels lasted five minutes with one minute standing rest. For each new level, the speed increased by 2.4 km∙h-1 in the cycling test and 0.6 km∙h-1 in the running test. During the tests, the participants’ oxygen uptake was analysed and a lactate sample was taken immediately after the completed level. The participants’ GE was calculated based on the relative work intensity where the lactate concentration increased 1 mmol∙l-1 from the lowest measured value. Pearson's correlation, independent samples t-test and paired sample t-test were conducted to identify relationship, gender differences, and difference in GE between the activity forms, respectively. The alpha level for statistical significance was set to 0.05.ResultsThere was a significant correlation between GE in cycling and running (p = 0.041). There was no significant gender difference in GE for either cycling (p = 0.59) or running (p = 0.31). However, GE in cycling was higher than in running (p < 0,001).ConclusionsA triathlete with high GE in cycling generally has a high GE in running, despite that these forms of activity differ both coordinatively and from a GE perspective.

Denna litteraturstudie tar sikte på att belysa hur proteinkonsumtion påverkar en atlets fysiska uthållighetsförmåga. För att kunna maximera sin uthållighetsprestation behöver atleter protein för att bland annat ersätta använd energi. Atleter behöver även protein för att tillgodose musklerna med essentiella aminosyror för optimal återuppbyggnad. Det resulterar i att proteinintaget delvis blir avgörande för hur kroppen svarar på träningsinsatsen. Beroende på typ av sportutövning såväl som individuella skillnader så har dock olika atleter olika nutritionella behov. Folkhälsomyndigheten följer WHO:s rekommendation gällande ett generellt dagligt proteinintag på 0,8gram per kilo kroppsvikt för vuxna. Elitidrottare rekommenderas däremot ett dagligt proteinintag på 1,4–1,8gram protein per kilo kroppsvikt. Studier som analyserar nutrition i relation till fysisk prestationsförmåga baseras främst på manliga studiedeltagare. Det har dock etablerats att det finns könsbaserade skillnader när det kommer till metabolism under uthållighetsträning. Män är mer beroende av kolhydrat- och proteinkällor under uthållighetsträning än vad kvinnor är. Detta beror sannolikt delvis på skillnader i koncentrationsnivåer av hormonet östrogen. Sammanfattningsvis visar resultaten att idrottande atleter har ett högre proteinbehov än människor som inte tränar. Ett ökat proteinintag visar sig dock inte systematiskt öka en atlets uthållighetsprestation. Däremot finns en samstämmighet kring att ett ökat proteinintag reducerar stressmarkörer vid en hög fysisk belastning. Detta tyder på att proteinmängden påverkar prestationsmöjligheten sett under en längre tid. Dessutom visar det att proteinintaget reducerar skaderisken, vilket bör vara essentiellt för atleter vars träningsmöjligheter minimeras vid skada. Därtill tyder granskade studier på att humöret efter fysisk ansträngning förbättras med ett ökat proteinintag vilket också är av intresse. Den proteinmängd som bör intas av atleter som vill maximera sin uthållighetsträning är 1,45g/kg/d för kvinnliga atleter och 1,74g/kg/d för manliga atleter. Båda värden är inom spannet som folkhälsomyndigheten rekommenderar för elitidrottare. Men det är av vikt att i framtiden belysa könsbaserade skillnader för att främja mer jämlika kunskapsförhållanden mellan kvinnliga och manliga atleter.

Bakgrund: Att monitorera fotbollsspelares inre och yttre belastning har ökat under de senaste åren. Elitfotbollsklubbar världen över använder dessa hjälpmedel för att följa spelarnas utveckling och att således få en bättre förståelse om spelarens belastning under träning och match. Mätverktyget globala positioneringssystemet (GPS) möjliggör för tränarstaben att få bättre insikt kring spelarnas yttre belastning vilket har påvisats i tidigare forskning är av betydelse för prevention av skador och idrottslig framgång.    Syftet med studien var att kartlägga totalvolym av löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning som manliga elitfotbollsspelare utför under matchspel mellan åren 2013–2023. Tillhörande frågeställningar löd ” Vilken betydelse har spelarens position gällande löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning?” samt ”Finns det ett samband mellan löpvolym och vinst utav matchspel?” Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med en systematisk sökning. Sökningen gav 261 träffar som skedde över två databaser. Elva artiklar inkluderades i studien. Några av de inklusionskriterier var bland annat manliga elitfotbollspelare samt att mätningarna i samtliga studier skulle skett med hjälp av GPS. Efter vidare analys och kvalitetsbedömning av artiklar så kunde tematisering av begreppen löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning tillämpas.  Resultat: Sammanställning av artiklarna visade på att fotbollsspelare springer i genomsnitt mellan 9-10km under match beroende på position följt av cirka 500m högintensiva löpningar och 120m sprintlöpningar. Resultatet är väldigt positionsberoende. Slutsats: Att besitta en god löpkapacitet är en grundpelare för fotbollsspelare på elitnivå. Men det går inte att påvisa någon koppling mellan löpvolym och matchutfall.

Detta projekt har framtagit ett program för att kartlägga vadmusklers aktivering. Med hjälp av IMU i kombination med EMG kan programmet dra slutsatser om löpares muskelaktivering med olika skor. I studier där muskelaktivitet mättes med hjälp av stationära tryckplattor uppkom det ett behov av ett program som kunde bearbeta båda typer av data samtidigt. Därför har detta projekt tagit fram ett program som använder EMG- och IMU-data för att analysera hur individers prestation påverkas av skorna de använder. Barfotalöpning användes som referens för att kunna avgöra hur ansträngning skiljer sig mellan olika skor. Resultatet blir en procentskala där barfota är 100 % ansträngning och prestationen med olika skor kan ligga över och under barfotalöpnings aktiveringsnivå. Med det nya programmet ska forskare kunna förstå påverkan som löpares skoval har på ansträngning. / This project has constructed a program for mapping calf muscles activation. With the help of IMU in combination with EMG the program can draw conclusions regarding runners’ performances with different shoes. In studies where muscles activity was measured with the help of stationary pressure plates there arose a need for a program that could process both kinds of data simultaneously. Therefore, this Project presents a program that uses EMG and IMU data to analyse an individual’s performance based on the wearers’ shoes. Barefoot running was used as a reference to determine the level of effort with different shoes. The result is expressed as a precent scale where barefoot is 100% effort and the performance with different shoes can be above or below barefoot activation level. With the new program, scientists could understand the correlation between runners’ shoe choice and their efforts.

The purpose of my research was to analyze how three female running bloggers describe that running contributes to an improved health from an existential physical and mental health dimension, and furthermore if running in nature has health improving impacts. My analysis was based on a deductive method and the research was based on a transversal text analysis supported by OpenCode. Melder’s operationalization of the existential health dimension and WHO’s operationalization of the physical and mental health dimension was used to categorize and structure the material, as well as researcher Kaplan’s Attention Restoration Theory. Part one was based on Melder’s existential health aspects to analyze whether the aspects recur in descriptions of the bloggers’ running. Part two and three of the analysis was based on WHO’s operationalization of the physical and mental health aspects and whether those are present in the bloggers’ descriptions and expressions of running. The analysis of part one, two and three showed that all existential, physical, and mental health aspects were included in the bloggers’ descriptions of running. Part four dealt with the relation between existential and physical health aspects while part five examined whether the existential and mental health aspects are interrelated. The result of analysis four and five showed that the existential health dimension indeed affects and contributes to both a physical and mental health dimension. The final analysis uses the Attention Restoration Theory to examine how the bloggers’ express that running in nature contributes to improved health. The result of this analysis shows that running contributes to improved health.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Incidensen av löprelaterade skador varierar mellan 19.4-79.3% varje år. Knäsmärta är den vanligaste skadeorsaken. Ökad stegfrekvens har visat sig minska fotisättningsbelastning mot underlaget, minska vertikal förflyttning av tyngdpunkten och belastning mot leder i nedre extremitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om 10-15% stegfrekvensökning vid föredragen hastighet minskar knäsmärta hos vuxna löpare på motionsnivå. Design: Pilotstudie Metod: Stegfrekvens hos 15 vuxna försökspersoner med knäsmärta under eller efter långdistanslöpning undersöktes vid en föredragen hastighet. Stegfrekvensen ökades med 10-15% vid samma hastighet och de fick därefter springa med den nya frekvensen i två veckor. En metronom styrde frekvensen. Knee Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) samt upplevd knäsmärta mättes med Numeric Rating Scale, (NRS). Mätningar gjordes före och efter träningsperioden. Resultat: En signifikant reducering av knäsmärta uppmättes på NRS (p=0.001). Signifikant förbättring av KOOS (p=0.004), KOOS funktion, fritid och idrott (p=0.007) och KOOS livskvalité (p=0.023) vid ökad stegfrekvens på 10-15% efter två veckors träning. Slutsats: Resultatet av denna pilotstudie visar att det förefaller vara viktigt att analysera stegfrekvens som första rehabiliteringsinsats hos motionslöpare med knäsmärtor. / ABSTRACT Background: The incidence of running related injuries every year ranges from 19.4-79.3%. Knee pain is the most common injury. It has been shown that increased step-rate reduces peak ground forces, vertical displacement of the centre of mass and joint loads in the lower extremity. The purpose of this study was to investigate if 10-15% increased step-rate at self selected speed could decrease knee pain in adult recreational runners. Design: Pilot study Methods: 15 adult recreational runners with knee pain during or after training sessions were recruited. Step rate/min were measured at self selected speed. Step-rate was increased by 10-15% at the same speed. The participants used a metronome to remember the frequency in a 2 week training session and then we did a follow up. Knee Osteoarthritis Outcome score (KOOS) and numeric rating scale (NRS) were measured before and after the training session.   Results: There was a significant reduction in knee pain on the NRS (p=0.001). Significant improvement in KOOS (p=0.004), KOOS sport/recreation (p=0.007) and KOOS knee related quality of life (p=0.023) after two week training session with increased step rate 10-15% at a self selected speed. Conclusion: The results from this pilot study implies that it is important to analyze step-rate as a first intervention in physical therapy when we rehabilitate long distance runners with knee pain.

Allt fler människor deltar i lopp som sträcker sig över långa distanser. Denna studies syftevar att undersöka om dessa människors personligheter skiljer sig åt beroende på vilkengren de deltar i, och i så fall på vilket sätt. Med utgångspunkt i femfaktorteorin (Big Five)och med hjälp av ett självskattningsformulär, Revised NEO Personality Inventory, undersöktesoch jämfördes 214 löpare i Ultravasan 2015 och 145 cyklister i Cykelvasan 2015.Frågeställningen som föranledde arbetet var ifall löparnas personlighet skiljer sig från cyklisternas.Resultaten visade att löpare har en högre grad öppenhet i jämförelse med cyklisterna.Löparna hade även en lägre grad av extraversion i förhållande till cyklisterna,en skillnad som var statistiskt signifikant. Generellt sett visade resultaten små skillnadermellan löpare och cyklister. / More people than ever participate in long distance races and the purpose of this study wasto investigate the personality of these individuals. We had 214 Ultravasan runners and145 Cykelvasan cyclists complete the Revised NEO Personality Inventory test, to assesstheir personality based on the Big Five. The main question was whether the personality ofthe runners would differ from the cyclists’.Results showed that runners scored higher on openness compared to the cyclists.Furthermore, runners were significantly less extrovert than the cyclists. Generally however,the results showed minor differences in personality between the two groups.

Syftet med denna undersökning är att den ska öka förståelsen kring hur referenser till människans fem sinnen kan se ut i marknadsföring av löplopp. Tidigare studier menar att det är svårt, om inte omöjligt, att stimulera vissa av dessa sinnen via sociala medier vilket också väcker ett intresse för hur företag arbetar för att komma i kontakt med dessa sinnen? Undersökningen fokuserar på fem löplopps marknadsföring. För undersökningen har en kvalitativ metod använts där loppens hemsidor, officiella filmer samt Facebook- och Instagram-inlägg studerats. För att förstå insamlade data har dels en teori om sinnesmarknadsföring av Hultén, Broweus och van Dijk använts men också en teori gällande samverkan mellan text och bild av Nordström. Dessa används vidare som verktyg vid analysarbetet tillsammans tidigare forskning. Resultaten av föreliggande studie visar att löploppens marknadsföring via Internet endast stimulerar synen samt hörseln. För lukten, smaken och känseln kan människan endast ha minnen till upplevelser genom just dessa sinnen. / The purpose of this study is to increase the understanding of how references to humans five senses can be seen in the marketing of running races. Earlier studies highlight that it is difficult, if not even impossible, to stimulate some of these senses through social media, which also raises an interest in how companies work to get in touch with these senses? This study focuses on the marketing of five running races. For this study, a qualitative method has been used where the websites of the running races, official videos, Facebook and Instagram posts have been studied. In order to understand the collected data, a theory of sense marketing by Hultén, Broweus and van Dijk has been used, but also a theory about interaction between text and image by Nordström. These two theories are used as tools in the analysis work. The results shows that the marketing of the running races only stimulates the sight sense and the sense of hearing. For the smell sense, taste sense and touch sense the human being can only have memories of experiences through these specific senses.

Vibration serviceability in the design of footbridges is gathering enormous prominence as comfort restrictions get enhanced. Comfort verifications are often becoming critical when considering human induced dynamic loading on lightweight structures, which are increasing in slenderness and flexibility. The aim of this work was to build up understanding about the running load effects on the response of footbridges and proving that it could imply a critical load case that would require verification. Additionally, the accuracy of potential models to estimate the structural response was evaluated. Finally, aiming for a practical application, this work provides a step forward towards the possibility of adopting a simplified design methodology to be included in the future guidelines and an insight into the potential effects of a marathon event. While the walking load case is a well-studied phenomenon, not much attention has been paid to the running induced excitation. Guidelines motivate that there is no need for verification and exceptionally, some get to suggest a time domain load model definition. The interaction phenomena as well as the effects of groups of runners in the dynamic response of the structure remain still unknown. Limiting the work to the vertical component of the response and force and based on a large set of additional assumptions, experimental and numerical analyses were performed. Three footbridges were tested and subjected to tests involving different motion forms; jumping, walking and running. On the other hand, the time domain load models available in the literature were applied accounting for the spatial displacement of each of the pedestrians along the footbridge. In the most advanced of the models, aiming to account for interaction effects, the subjects were modelled as independent mechanical systems. The results derived from the experimental study helped characterizing the running load effect on the footbridge's response and proved that there may be structures in which running could comprise a critical load case. Furthermore, the numerical analyses allowed to verify the accuracy of the suggested models and the improvement that the human structure interaction effects involve. The analyses resulted in complementary sets of conclusions that built up understanding about the running load effects on footbridges; such as the sensitivity of the estimated response to the structure's modal properties and the influence of the parameters that characterize the running motion. Finally, the suggested simplified design methodology was able to estimate, with a very reasonable error for the current case study, the calculated response by the most accurate of the models. To sum up, this work serves as a motivation to include the running load case in the guidelines and establishes a starting point for further research and simplified design methodologies based on the strategy and models suggested in this work.

<p>Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.</p>