No description available.

No description available.

The present study examined the relationships among various learner characteristics and reading achievement, as measured by the Florida Comprehensive Assessment Test (FCAT). Using a multiple regression, the independent variables grade, gender, ethnicity, and motivation to read were used to predict the dependent variable, reading achievement. Participants in this study consisted of 585 students from nine elementary, nine middle, and nine high schools across three districts in Florida. Using archival data from a database composed by the Florida Center for Reading Research, the FCAT and Motivation to Read Profile were used to compute reading achievement and motivation to read, respectively. FCAT reading achievement was measured by the participant's Sunshine State Standard score in reading, and motivation to read was measured by student responses on the 4-point likert scale of the Motivation to Read Profile. The findings indicate that grade level and motivation to read were significant positive predictors of FCAT reading achievement, and African American and Hispanic ethnicity status were significant inverse predictors of FCAT reading achievement. African American ethnicity status was the strongest predictor of FCAT reading achievement and motivation to read was the second strongest. Gender and mixed ethnicity status did not significantly predict FCAT reading achievement. Results of this study support the findings of previous research.

<p>This essay, called <em>Motivation and reading comprehension</em>, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more.</p><p>The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is.</p><p>The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, <em>Invandrarna</em>,<strong> </strong>where the reader at certain intervals throughout the text is asked to<strong> </strong>mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful.</p><p>To measure the motivation to read I’ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader.</p><p>Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant. There does not appear to be any difference based on gender, at least none that can be divined from these results.</p><p>The analysis does not give any reason to question previous research, and together with earlier studies of compulsory school this means that we can assume that the relation between motivation and reading comprehension is relevant throughout all the stages of schooling.</p><p>Regarding further studies a possible fruitful area of inquiry could be the significance of motivation for the students who are studying at a different language than their first.</p>

There has been a downward trend in reading ability and motivation to read among Swedishadolescents in recent decades. This study aims to investigate, through qualitative semi-structuredresearch interviews, what the opinions are of several Swedish teachers at the upper secondarylevel regarding reading fiction and what methods they use to motivate their students to readfiction. The study will also touch on how teachers feel concerning conversations about literaturein their classrooms and whether teachers notice any difference in motivation to read in studentslinked to gender.Based on theories from leading researchers in the field of reading motivation, tenrecommendations that increase reading motivation have been developed and this study aims todiscuss the extent to which the interviewed teachers work based on these recommendations.The study concludes that according to the conditions Swedish upper secondary level teachershave, they work to a substantial extent according to the recommendations developed in thisstudy / Det har funnits en nedåtgående trend i läsförmåga och motivation att läsa bland svenskaungdomar under de senaste decennierna. Denna studie syftar till att genom kvalitativasemistrukturerade forskningsintervjuer undersöka hur fyra svensklärare på högstadiet resonerarkring läsning av skönlitteratur och hur de arbetar med att motivera sina elever att läsa.Studien kommer också att beröra hur lärare resonerar kring samtal om litteratur i sina klassrumoch om lärare märker någon skillnad gällande läsmotivation hos elever kopplat till kön.Utifrån teorier från ledande forskare inom området läsmotivation har tio rekommendationer somökar läsmotivationen tagits fram och denna studie syftar till att diskutera i vilken utsträckning deintervjuade lärarna arbetar utifrån dessa rekommendationer.Studien drar slutsatsen att enligt de förutsättningar svenska högstadielärare har så arbetar de istor utsträckning enligt de rekommendationer som tagits fram i denna studie.

This essay, called Motivation and reading comprehension, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more. The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is. The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, Invandrarna, where the reader at certain intervals throughout the text is asked to mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful. To measure the motivation to read I’ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader. Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant. There does not appear to be any difference based on gender, at least none that can be divined from these results. The analysis does not give any reason to question previous research, and together with earlier studies of compulsory school this means that we can assume that the relation between motivation and reading comprehension is relevant throughout all the stages of schooling. Regarding further studies a possible fruitful area of inquiry could be the significance of motivation for the students who are studying at a different language than their first.

Denna undersökning behandlar litteraturundervisningen i svenskämnet. Syftet är att undersöka hur konkreta undervisningsmoment kopplat till skönlitteratur utformas av lärare för att väcka elevers motivation för läsning av skönlitteratur. Det är även att studera hur och på vilken grund lärare väljer ut den skönlitteratur som behandlas i undervisningen. Frågeställningarna är följande: 1. Hur utformar lärare undervisningsmoment kopplade till skönlitteratur för att främja elevers läsmotivation? Och hur anpassas läsinsatser efter elevers behov och motivation? 2. Vilka faktorer anser lärare är viktiga för elevers läsmotivation? 3. På vad, förutom kursplanen i svenska, baserar svensklärare i årskurs 4-6 sitt val av skönlitteratur som behandlas i undervisningen? Brousseaus Didaktiska situationer samt Rosenblatts Receptionsteori har använts som teoretisk ram. För att samla in data genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem svensklärare i årskurs 4-6. Resultatet visar att litteraturundervisningen gått från att till stor del bestå av elevers individuella läsning till att allt mer skönlitteratur behandlas gemensamt genom högläsning och diskussioner i helklass eller grupp. Detta dels på grund av att lärarna har svårt vid delegeringsfasen att få eleverna att ta på sig ansvaret för uppgifter kopplat till den individuella läsningen. Vidare visar undersökningen även att författarbesök kan ha en positiv effekt på elevers läsmotivation. Att eleverna får se att det finns en verklig person med ett budskap bakom texten kan alltså leda till att elever utvecklar ett läsintresse.

Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare forskning visar att olika faktorer inverkar på en elevs läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning. Många inom forskningsfältet menar att skolans insatser behöver riktas mot att stärka både läsförmågan och läsmotivationen, särskilt för elever i lässvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några speciallärare i grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar för att motivera elever i lässvårigheter att lästräna samt öka läsintresset och skapa positiva attityder till läsning. Studiens resultat visar att speciallärarna beskriver att de motiverar eleverna att lästräna under lekfulla former, olika anpassningar beskrivs, t.ex. texter på rätt nivå, val kring läsning, realistiska utmaningar och tydliga mål som gynnsamma faktorer för ökad läsmotivation. Att eleverna ges möjlighet att lyckas och tro på sin egen förmåga och bli medbestämmande beskrivs kunna öka motivationen, samt att eleverna ser på sig själva som läsare, oavsett om de har lässvårigheter eller inte. Detta genom att skilja på lästräning och lustläsning för att stärka elevernas läsintresse och attityder till läsning. Ett brett utbud av texter beskrivs stärka elevernas läsintresse och en del i speciallärarens arbete för att skapa läsmotivation beskrivs handla om samarbete med bl.a. lärarkollegiet som också kan behöva motiveras och ges stöd, uppmuntran och vägledning. Diskussion förs bl.a. kring att synen på vem som ska jobba med läsmotivation och läsfrämjande arbete tydligare kan behöva uttalas samt att samordnade insatser kan bidra till ökad läsning och stärkt läsengagemang och gynna läsmotivationen. Studien förväntas bidra med några speciallärares beskrivningar av sin förståelse av läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning när det kommer till elever i lässvårigheter.

No description available.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur verksamma lärare arbetar med att skapa läsmotivation samtidigt som eleverna ska uppfylla kunskapskraven. För att undersöka detta användes kvalitativa intervjuer med sex lärare på två olika skolor.  De arbetssätt och viktiga aspekter som lärarna beskrev var: högläsning, samtal kring böcker, tävlingar, tillgänglighet och tid till att läsa. Svårigheterna de berättar om är avkodningsproblematik, hemförhållanden och valet av bok. De lyfter också sin och föräldrarnas roll som läsande förebilder för eleverna. Resultaten som framkom tyder på att lärarna inte ser kunskapskraven som ett hinder i deras arbete för läsmotivation, samtidigt som de framför vissa problem i och med bedömningen. Arbetssätten kan påverka den inre respektive yttre motivationen på olika sätt. Att motivera eleverna genom tävlingar problematiseras med utgångspunkt i forskningen. / The aim of this study is to gain insight into how teachers work to create motivation to read while simultaneously ensuring that pupils achieve the required knowledge. To investigate this, qualitative interviews were conducted with six teachers at two different schools. The working methods and important aspects that the teachers described were: reading aloud, conversations about books, competitions, accessibility and time for reading. The difficulties they mention are decoding problems, circumstances at home, and the choice of book. They also highlight their own role and that of parents as reading models for the pupils. The results suggest that the teachers do not regard the required knowledge as an obstacle in their work of motivating pupils to read, but they bring up certain problems with assessment. The working methods can affect the inner and the outer motivation in different ways. Motivating the pupils through competitions is problematized on the basis of research.