Previous research has shown that there are multiple risks in emergency care of acutely ill or injured patients. Communication, teamwork, and nurses’ experiences in the care of these patients are central aspects of maintaining a high level of patient safety and quality of care. The aim of this study was to examine nurses' experience of the implementation of a new scribe-document to improve safe communication and treatment of code patients. The Method is a mixed method composed of quantitative and qualitative data. A new scribe-document for the codes was created with a checklist for Sign In, Time Out and Sign Out inspired by the Safe Surgical Checklist from WHO. The interventional study is compiled of quantitative questionnaires which were compiled for the study. As a complement to the questionnaires five interviews were conducted with nurses which were then analyzed by a manifest content analysis. The results show different themes which are a result of the interviews; “The importance of a functioning team,” “Expecting the unexpected,” “Structured communication improves the code” and “The checklist gives structure and support when it is used.” The results also show that the checklist was well received by the nurses in the specific emergency department. The conclusion is that the checklist gives a good result when it is used, although better implementation and more education is necessary.     Key words: Checklist, Communication, Emergency Care, Mixed Method, Patient Safety.

Bakgrund: En förändring inom ambulanssjukvården har skett där efterfrågan på vård ständigt ses öka. För att möta efterfrågan krävs innovativa lösningar för att kunna möjliggöra en god och säker vård utifrån varje patientens behov. En del i detta är införandet av en mobil akutläkare. Syfte: Syftet var att kartlägga utfall av genomförda uppdrag samt beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av mobil akutläkare. Metod: En mixad metodstudie med induktiv ansats genomfördes. Den kvalitativa delen baserades på tio intervjuer med öppna frågor. Deltagarna valdes genom ett strategiskt urval. Intervjumaterialet analyserades utifrån Lundman och Hällman Granheim (2017) som manifest innehållsanalys. Den kvantitativa delen baserades på variabler från det genomförda projektet med mobil akutläkare. Datan analyserades genom deskriptiv statistik. Båda resultaten integrerades sedermera för att tillsammans nå en övergripande syntes (Creswell & Plano Clark, 2017). Resultat: Resultatet pekade på ett behov av mobil akutläkare prehospitalt, vilka fördelar det har givit samt förslag på förbättringar. Det kvalitativa resultatet delades in i fyra huvudkategorier; ambulanspersonalens utmaningar, vikten av samarbetet mellan professioner, för patientens bästa och vägen framåt. Det kvantitativa resultatet kartlagde utfallet av den mobila akutläkarens uppdrag genom olika variabler vilka presenterades i procent, frekvens och tabeller. Slutsats: Behov av mobil akutläkare framkommer för att bidra med stöd och trygghet i ambulanssjuksköterskan arbete och skapa en god vård för patienten. Området kring en mobil akutläkare med ett bredare och mer generellt fokus likväl ambulanssjuksköterskans erfarenhet av detta är relativt outforskat vilket föranleder behov av vidare forskning. / Background: There has been a change in ambulance healthcare where the demand for care is increasing. In order to meet this demand, innovative solutions are required to enable good and safe care based on each patient's needs. Part of this is introduction of a mobile emergency doctor. Purpose: The purpose was to map the outcome of completed assignments and describe the ambulance nurse's experiences with mobile emergency doctors.  Method: A mixed methods study with an inductive approach was carried out. The qualitative part was based on ten interviews with open questions. The participants were chosen through a strategic selection. The interview material was analyzed based on Lundman and Hällman Granheim's (2017) manifest content analysis. The quantitative part was based on variables from the completed project with a mobile emergency doctor. The data was analyzed through descriptive statistics. Both results were later integrated to achieve an overall synthesis (Creswell & Plano Clark, 2017). Results: The results indicated the need for a mobile emergency physician in the pre-hospital setting, the advantages it has provided and suggestions for improvements. The qualitative result were divided into four main categories; the challenges of the ambulance nurse, the importance of collaboration between professions, for the good of the patient and the way forward. The quantitative result mapped the outcome of the mobile emergency physician's assignment through various variables which were presented in percentage, frequency and tables. Conclusion: It appears that there is a need for a mobile emergency doctor to contribute with support and security in the work of an ambulance nurse and to create good care for the patient. The area surrounding a mobile emergency physician with a broader and more general focus, moreover the ambulance nurse's experience of this is relatively unexplored, which leads to the need for further research.

Drottz, Caroline och Edsheim, Oskar (2023). “Den är helt OK, faktiskt” pulsträning och eleveri behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur stor andel elever i behov avsärskilt stöd på en högstadieskola som deltar i styrd daglig fysisk aktivitet, så kallad pulsträningjämfört med övriga elever. Syftet är även att bidra med kunskap kring vad dessa elever självaanser möjliggör respektive hindrar deras deltagande. Denna kunskap kan sedan användas i syfteatt främja deltagandet i styrd daglig fysisk aktivitet för elever i behov av särskilt stöd, vilket isin tur gynnar den fysiska och psykiska hälsan samt inlärningen hos denna elevgrupp.Som teoretisk förankring för studien har vi valt den socialkognitiva teorin och dess trecentrala begrepp triarkisk ömsesidig kausalitet, självreglering och självtillit.För att uppnå studiens syfte används en mixad metod då syftet och frågeställningarna bådehar en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Forskningsdesignen på den mixade metoden är enså kallad förklarande sekventiell design där studien inleds med en kvantitativ del varpå enkvalitativ del följer.Resultaten visar att elever i behov av särskilt stöd deltar i pulsträningen i avsevärt mindreutsträckning än övriga elever. Det beror dels på att de i många fall har anpassat bortpulsträningen eller på att de har hög frånvaro. Elever i behov av särskilt stöd anser att det sommöjliggör deras deltagande i pulsträning är att pulsträningen sker inomhus, att det finnsmöjlighet att välja aktiviteter och bra relationer till klasskamrater och undervisande pedagog.Även aktiviteter som involverar hela klassen, personliga insikter om positiva effekter av fysiskaktivitet, att pulsträningen är en obligatorisk aktivitet, att eleverna tycker det är roligt ochlektionens utformning är saker som möjliggör deltagande.Studien har tydlig specialpedagogisk implikation då det dels handlar om att förebygga ochundanröja hinder i lärmiljön utifrån perspektivet elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Att hänvisa patienter till adekvat vårdnivå ingår i ambulanssjuksköterskors arbetsuppgifter. Det är dock ingen enkel uppgift och tidigare forskning visar att det ofta är förenat med en känsla av otrygghet. Under hösten 2018 inleddes en samverkan mellan en ambulansorganisation i södra Sverige och 1177 vårdguiden, med målet att stärka sjuksköterskors trygghet vid hänvisning av patienter från ambulanssjukvård till egenvård. I samverkan ingick ett nytt beslutsstöd samt ett uppföljningssamtal för patienterna via 1177 vårdguiden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur sjuksköterskor upplever hänvisning av patienter från ambulanssjukvård till egenvård vid samverkan med 1177 vårdguiden. Metod: En mixad metod med kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer med en förklarande sekventiell design har använts. Resultat: Resultatet visar på en positiv förändring av hur sjuksköterskorna upplever hänvisning av patienter till egenvård, efter utbildningsinterventionen upplever de en ökad trygghet. De upplever det tryggt både för sig själva och för patienterna att en tredje part följer upp och kontrollerar utförda bedömningar, därigenom erfar de trygghet i ett delat ansvar. Konklusion: Ett mångdimensionellt beslutsstöd, att patienterna får ett uppföljande samtal samt att bedömningen blir kontrollerad, är faktorer som samtliga bidrar till ökad trygghet för sjuksköterskorna. / Background: Referring patients to an adequate level of care is included in the assignments of ambulance nurses. However, it is not a simple task and previous research shows that it is often associated with a feeling of insecurity. In the fall of 2018 a collaboration between an ambulance organization in southern Sweden and the 1177 care guide where introduced. The aim of the collaboration was to strengthen the nurses feelings of safety when referring patients from ambulance care to self-care. The collaboration included a new decision support system and a follow-up call for the patients. Aim: The aim of the study was to explore and describe how nurses experience non-conveyance of patients who gets referred from ambulance care to self-care in collaboration with 1177 care guide. Method: A mixed method with quantitative surveys and qualitative interviews with an explanatory sequential design has been used. Results: The result shows a positive change in how the nurses experience referral of patients to self-care, after the training intervention they experience increased feeling of security. They find it safe both for themselves and for the patients that a third party follows up and verify the assessments, thereby they experiencing feeling of safety in a shared responsibility. Conclusion: A multi-dimensional decision support system, that the patients receive a follow-up call and that the assessment is controlled, are factors that all contribute to increased feelings of safety for the nurses.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens personal har till uppgift att arbeta sjukdoms-förebyggande, genom att ge information och råd till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. Förskrivningen av FaR är fortfarande låg trots att det i dag är många som är stillasittande. Fysisk aktivitet på recept, FaR har under flera år funnits som arbetsverktyg och är en bra metod för att öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet är att kartlägga distriktssköterskornas och sjuksköterskornas arbete med och inställningar till fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: Enkätstudie på vårdcentraler i Västmanlands län. Analysen utförs med en ansats av mixad metod där numeriska data bearbetas via kvantitativ design och textdata med en kvalitativ ansats Resultat: Det framkom i resultatet att de flesta distriktsköterskorna och sjuksköterskorna hade en positiv inställning till FaR, dock saknades tid, kunskap och resurser för att förskriva FaR. Hälften av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna har förskrivit FaR under det senaste året och 98% rekommenderade fysisk aktivet utan att förskriva FaR. Slutsats: Hälso- och sjukvården i Sverige måste fortsätta implementeringsarbetet med att förespråka och möjliggöra förskrivning av FaR genom att se över organisationen angående resurser, rutiner och riktlinjer för hur arbetet med FaR ska gå framåt. Fokus behöver sättas på utbildning, både i grundutbildningen och fortbildning. / Background: The healthcare personnel have the task of working with disease prevention by providing information and advice to patients with insufficient physical activity. The prescription of FaR is still low, although today there are many who are sedentary. Physical activity on prescription, FaR has been used as a tool for many years and is a good method for increasing physical activity. Aim: The aim is to map nurses work with and attitude towards physical activity on prescription, PaP. Method: Surveillance study at health centers in Västmanland County. The analysis is performed using a mixed-mode approach where numerical data is processed through quantitative design and text data with a qualitative approach Results: In the result it was found that most district nurses and nurses had a positive attitude towards FaR, but there was insufficient, knowledge and resources to prescribe FaR. Half of district nurses and nurses have prescribed FaR over the past year and 98% recommended physical activity without prescribing FaR. Conclusion: Healthcare in Sweden must continue its implementation efforts to advocate and enable prescription of FaR by reviewing the organization regarding resources, routines and guidelines for how the work on FaR will go forward. Focus must be placed on education, both in undergraduate and continuing education.

Syfte: Pröva en integrerad metod av den transteoretiska modellen och begreppet känsla av sammanhang hos ungdomar gällande munhygienbeteende och upplevelse av intervention och reflektioner kring oral hälsa. Metod: Studien utfördes med en mixad metod. Urvalet bestod av 20 ungdomar där 11 valde att delta. Deltagarna randomiserades till två grupper där experimentgrupp vid base-line fick ta del av den beteendevetenskapliga interventionen och kontrollgrupp av en mer traditionell tandvårdsbehandling. Plack och gingivit mättes vid base-line och efter en månad. Experimentgrupp intervjuades vid uppföljning om upplevelse av att ha fått ta del av intervention och inställningar till oral hälsa. Statistiska analyser av kvantitativa data gjordes för att räkna ut skillnader inom respektive grupper samt mellan dem gällande plack och gingivit. Dataanalysen utfördes med deskriptiv statistik och icke-parametriska test. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av intervjuerna och sedan jämfördes kvantitativa och kvalitativa resultat och presenterades i en metaslutsats. Resultat: Mellan base-line och en-månads uppföljning minskade plack och gingivit signifikant hos experimentgruppen. I jämförelse mellan grupperna minskade plack och gingivit mer hos experimentgrupp än kontrollgrupp. Frågeställningen kring deltagarnas upplevelse av interventionen resulterade i huvudkategorierna ”positivt bemötande” och ”begriplig och motiverande kunskap”, med fyra underkategorier. Frågeställningen om reflektioner kring oral hälsa resulterade i ”oral hälsa ur en social kontext” och ”munnens betydelse för att fungera och se bra ut” också med fyra underkategorier. Slutsats: Den integrerade beteendevetenskapliga interventionen gav ett bättre resultat på munhygienbeteende hos deltagarna än den mer traditionella tandvårdsbehandlingen. Upplevelsen av att ha tagit del av interventionen var positiv vilket stärker interventionens användbarhet. Mer forskning behövs för att utreda nyttan och användbarheten av interventionen inom tandvården.

Bakgrund: Sexuell hälsa utgörs av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande. Sjuksköterskan har som uppdrag att främja sexuell hälsa. Depression och ångest är faktorer som kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Syftet: Syftet var att beskriva hur sexuell hälsa påverkas hos kvinnor med depression och ångestsyndrom. Metod: Litteraturöversikt med mixad metod användes. Eftersom syftet var förutsättningslöst utfördes studien med induktiv ansats. Till resultatet användes 14 artiklar som granskades, analyserades och presenterades med huvudkategorier och underkategorier. Artiklarna hämtades från tre databaser; Pubmed, Cinahl och psycINFO och genom manuell sökning. Resultat: Huvudfynd i litteraturöversikten utgjordes av fysiska förändringar i form av lägre sexuell tillfredställelse, lust, orgasm och upphetsning. Huvudfynd bestod även av ett påverkat känsloliv och påverkad relationen med partnern. Slutsats: Resultatet visar att kvinnor kan ha lägre sexuell funktion vid depression och ångest. Både fysiska och psykosociala faktorer påverkas hos kvinnorna där några av faktorerna är tillfredsställelse och lust. En viktig del i personcentrerad omvårdnad är ömsesidig respekt för varandras kunskap. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being. The nurse has the task of promoting sexual health. Depression and anxiety are factors that can affect women’s sexual health. Aim: The aim was to describe how sexual health affects in women with depression and anxiety syndrome. Method: Mixed literature review was used. Since the purpose was unconditional, the study was performed with an inductive approach. Where 14 articles were used that have been reviewed, analyzed and presented with main categories and subcategories. The articles were retrieved from three databases: Pubmed, Cinahl and psycINFO and by manual search. Results: The main findings in the literature review consisted of physical changes in form of lower sexual satisfaction, desire, orgasm and arousal. The main findings also consisted of an affected emotional life and an affected relationship with the partner. Conclusion: The results show that woman have lower sexual function in depression and anxiety. Both physical and psychosocial factors are affected in women, where some of the factors are satisfaction and desire. An important part in person-centered care is mutual respect for each other´s knowledge.

Bakgrund: Många kvinnor upplever förlossningsrädsla. Föda utan rädsla är en naturlig metod som främjar trygghet och optimerar födandets fysiologi och stärker det positiva i förlossningsupplevelsen. Kvinnans stödperson har en viktig roll under förlossningsarbetet.Syfte: Syftet är att beskriva och undersöka om användandet av metoden Föda utan rädsla (FUR) påverkar den födande kvinnans upplevda vårdkvalitet samt upplevelse och känslor i samband med förlossningen jämfört med tidigare insamlat material.Metod: Mixad metod av fall-kontrollstudie med kvantitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Data samlades in genom QPP-I-enkät och analyserades genom Mann Whitney U-test.Resultat: De kvinnor som upplevde god effekt av FUR upplevde bättre stöd från personal, att partnern fick bättre stöd, uppmuntrades att delta och fick sina fysiska behov tillgodosedda under förlossningen. Kvinnorna upplevde även andra faktorer som påverkade den upplevda vårdkvaliteten.Slutsats: Genom förberedelse i FUR-metoden kan det födande paret upplevaökad trygghet och självförtroende inför förlossning och förlossningsrädsla kan motverkas. FUR kan ge upplevelse av ett bättre bemötande från personal, ökat stöd och respekt. Partnern blir stärkt i sin roll, vågar ta plats och ge stöd till den födande kvinnan.Klinisk tillämpbarhet: FUR-utbildningen är kort och ger en stor vinst tillbaka till både det födande paret samt förlossningspersonalen. / Background: Many women experience fear of childbirth. Confident Birth is a natural method that promotes security and optimizes the physiology of childbirth and strengthens the positive in the birth experience. The woman's support person has an important role during the labor. Aim: The aim is to investigate whether the use of the method Confident Birth affects the woman giving birth's perceived quality of care and delivery experience compared with previously collected material. Method: Mixed method of case-control study with quantitative approach and a qualitative content analysis with inductive method. Data are collected through the QPP-I survey and analyzed by the Mann Whitney U-test. Resultats: Women who experienced good effect of Confident Birth, experienced better support from caregivers, that the partner received better support, was encouraged to participate and had their physical needs met during childbirth. The women also experienced other factors that affected the perceived quality of care. Conclusion: Through preparation in the Confident Birth method, the birthing couple can experience increased security and self-confidence before childbirth and fear of childbirth can be counteracted. Confident Birth can provide an experience of a better response from healthcare personal, increased support and respect. The partner dares to act and provide support to the woman giving birth and the partner´s role is strengthened. Clinical application: Preparation in the Confident Birth method is short and gives a big profit back to both the birth couple and the delivery staff.

When designing websites or applications, being able to allocate visual attention to specific parts of an interface is important. One powerful tool that can be used for this is Gaze Cues, which is a social cue that makes use of gaze direction to allocate visual attention in the same direction. Gaze mechanisms such as gaze cues have been tested on virtual characters, also known as avatars, and show potential. This study aims to compare how gaze cues with avatars allocate visual attention compared to gaze cues with humans. An eye tracking case study with 30 participants was conducted, with gaze cues presented from either avatars or humans, measuring time to first fixations on a certain object. In combination with post-session interviews, results showed that there was no significant difference if the stimulus that presented the gaze cue was human or avatar. These results imply that avatars can make use of gaze cues as effectively as humans, to allocate visual attention in settings where they appear such as video games, animated series and/or animated movies. / Vid design av hemsidor och applikationer, är det viktigt att kunna dra visuell uppmärksamhet till specifika delar av ett gränssnitt. Blickar är ett kraftfullt verktyg som kan användas för att skapa en social signal som använder riktningen av blickar för att leda visuell uppmärksamhet i samma riktning. Olika blickmekanismer har testats på virtuella karaktärer, eller avatarer, och påvisar potential. Denna studie fokuserar på att jämföra hur blickar med avatarer drar visuell uppmärksamhet i jämförelse med mänskliga blickar. En eye tracking studie med 30 deltagare hölls, med blickar som presenterades av antingen avatarer eller människor, med tiden till första fixering på ett visst objekt som mått. I kombination med efterföljande intervjuer, visade resultaten att det inte fanns någon signifikant skillnad ifall stimulen som presenterade blickarna var människa eller avatar. Utifrån dessa resultat kan man se att avatarer kan utnyttja blickar lika effektivt som människor kan för att leda visuell uppmärksamhet i miljöer där de förekommer, såsom datorspel, animerade serier och/eller animerade filmer.

Bakgrund: Psykisk ohälsa präglas ofta av samsjuklighet och/eller komplexa behov som försvårar bedömningar. Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och hälso- och sjukvården skall arbeta med suicidprevention för att undvika vårdskador av såväl given som utebliven vård och omvårdnad. Tusentals personer utför självmordsförsök varje år och det är vanligare att dö i fullbordat suicid än i trafikolycka i Sverige. Sjuksköterskor träffar prehospitalt frekvent suicidnära patienter. Suicidriskbedömning är komplext och dess kvalité beror på kompetens och erfarenhet. Bristfällig suicidriskbedömning kan leda till undvikbara vårdskador för patienter. Syfte: Att undersöka och beskriva upplevelser och erfarenheter av suicidriskbedömning prehospitalt. Metod: Mixad metod av kvantitativ och kvalitativ design bestående av enkät och semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor i ambulanssjukvården. Resultat: Sjuksköterskor upplevde stress, oro och fysiska symtom som ont i magen och tungt i bröstet på väg fram till suicidnära patienter liksom känsla av osäkerhet och otillräcklighet gällande bedömning och bemötande. Sjuksköterskor upplevde skyldighet att förebygga suicid och de flesta hade både identifierat suicidnära patienter liksom utfört suicidriskbedömning prehospitalt utan att ha fått utbildning i det. Diskussion: Resultatet överensstämde med tidigare forskning gällande negativa upplevelser av att möta suicidnära patienter. Slutsats: Sjuksköterskor mötte frekvent suicidnära patienter och utförde suicidriskbedömningar samtidigt som de hade negativa känslor inför mötet med suicidnära patienter och upplevde sig ha varierande såväl reell som formell kompetens för suicidriskbedömning. / Background: Mental illness often characterizes by comorbidity and / or complex needs that complicate assessments. Suicide is a global public health problem and health services must work with suicide prevention to avoid injuries from poor assessment. Thousands of people commit suicide attempts every year and it is more common to die in suicide than in a traffic accident in Sweden. Nurses frequently see suicidal patients outside of hospital. Suicide risk assessment is complex, and its quality depends on competence and experience. Poor suicide assessment could lead to avoidable injuries in patients. Aim: To investigate and describe experiences of suicide risk assessment in emergency setting outside of hospital. Method: Mixed method consisting of quantitative and qualitative design with questionnaire and semi structured interviews with nurses. Results: Nurses experience stress, anxiety, and physical symptoms such as pain in the stomach and heavy feeling in the chest on the way to suicidal patients as well as feelings of insecurity and inadequacy regarding assessment and treatment. Nurses feel an obligation to prevent suicide, and most have both identified suicidal patients as well as performed a suicide risk assessment prehospital without having received training in it. Discussion: The results was consisted with previous research about negative emotions when caring for and assessing the suicidal patient. Conclusion: Nurses frequently meet suicidal patients and perform suicide risk assessments. At the same time, they have negative feelings towards meeting suicidal patients and have a variety of both real and formal competence for the task of suicide risk assessment. / <p>Datum för godkännande: 2022-01-17</p>