• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • Tagged with
  • 10
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Bland filifjonkor och hemuler. Mumindalen ur ett genusperspektiv

Ekstrand, Camilla, Persson, Pauline January 2013 (has links)
I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan.
2

"Det kan ju inte vara precis detsamma med en flicka" : Mumindalen ur ett queerperspektiv / "It can never be quite the same with a girl" : Moominvalley from a queer perspective

Wallinder, Madelene January 2018 (has links)
The essay examines the presence of queer desires and characters in Tove Jansson's books about the Moomins, mainly with a focus on: Finn Family Moomintroll (Trollkarlens hatt, 1948), Moominsummer Madness (Farlig midsommar, 1954) and Tales from Moominvalley (Det osynliga barnet, 1962). These three books are examined one by one and in chronological order, so as to be able to find whether the presence and character of queer representation changes over time. The idea is that this work should fill a gap in the research by exploring norm defying sexuality, gender identity and gender expression, since the books about the Moomins previously have been analyzed through a heteronormative perspective. The result shows that the books frequently feature queer relationships and characters, but also that the nuclear family and heteronormative ideas are maintained and upheld by the Moomin family.
3

I gråzonen mellan trygghet och skräck : "Unheimlich" som berättarteknik i Tove Janssons roman Trollvinter

Stein, Svenja January 2012 (has links)
Denna uppsats utvecklar Sigmund Freuds begrepp "unheimlich" till ett litteraturvetenskapligtbegrepp och analysverktyg utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. "Unheimlich"framkallas av grundläggande kategoriseringsproblem som uppstår i konfrontation med omvärlden.Begreppet används för att rama in och förstå kategoriseringsproblem i Tove Janssons bokTrollvinter utifrån den litterärt framställda protagonistens perspektiv. Analysen består i attundersöka kategoriseringsproblemens förekomst och funktion för berättelsen. Den visar hur dessakategoriseringsproblem skapar en spänningsladdad dynamik i Trollvinter och hur "unheimlich"berättartekniskt kan utnyttjas för att driva berättelsen framåt. Berättelsen kan ses som ett saktalärande av att hantera grundläggande kategoriseringsproblem och därmed iordningställande avrelationen till omvärlden. Denna uppsats visar således hur "unheimlich" kan användas som ettlitteraturvetenskapligt analysverktyg på litteratur av detta slag för att göra systematiskaundersökningar av dess förekomst och funktion för berättelsen. / In dieser Magister-Arbeit wird Sigmund Freuds Definition von "unheimlich" mit Hilfe eineshermeneutisch-phänomenologischen Ansatzes zu einem literaturwissenschaftlichen Analyse-Hilfsmittel weiterentwickelt. Jemand oder etwas kann dann als "unheimlich" verstanden werden,wenn wesentliche Kategorisierungsprobleme bestehen, welche in Konfrontation mit der Umwelthervorgerufen werden. Der Begriff "unheimlich" wird genutzt um beschriebene Erlebnisse derHauptfigur Mumin in Tove Janssons Buch Trollvinter einzurahmen und zu verstehen. Die Analysebesteht darin, das Vorkommen und die Funktion von Kategorisierungsproblemen innerhalb derGeschichte zu untersuchen und zu zeigen, wie diese eine spannungsgeladene Dynamik inTrollvinter erzeugen. Es wird gezeigt, wie "Das Unheimliche" erzähltechnisch genutzt werden kann,um die Handlung der Geschichte voranzutreiben. Trollvinter kann als ein langsames "in Ordnungbringen" der Beziehung zur Umwelt verstanden werden. Somit zeigt die vorliegende Magister-Arbeit, wie das Vorkommen und die Funktion von "unheimlich" innerhalb einer Geschichtesystematisch untersucht, verstanden und in größeren Zusammenhang gebracht werden kann.
4

Pappan, mamman och fyren : Manligt och kvinnligt i Tove Janssons Pappan och havet och Muminpappans memoarer

Nilsson Lindberg, Sanne Sebastian January 2010 (has links)
Tove Jansson was born in 1914 and died in 2001. She was a Finnish, though Swedish-speaking, novelist and painter. She wrote many books of which the Moomin books were the most popular. She wrote in total eight Moomin books (picture books not counted) of which some were rewritten one of more times. The first Moomin book appeared in 1945 and the last as late as 1970. Two Moomin books, Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa, deals especially with the father in the Moomin family which is the character I have been most interested in. Several other studies have been done of the Moomin books, but none of them have had the dad and the gender relations between him and the mum as its focus. No earlier study has looked at the Moominpappa with masculinity studies as a tool for analysis. The main aim of this study was to find out how masculinity, unmanliness, femininity and gender relations are staged and problematized in two books by Tove Jansson: Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa. I have also studied the construction of gender differences between the Moominpappa and the Moominmamma. The books have been read and then analyzed with psychoanalysis and masculinity studies as the main analyzing tools. The psychoanalysis has in parts been feministic. The result is that Moominpappa at Sea tells about a masculinity that is not working and about gender relations that has to be rebuilt in order to give the Moominpappa a sense of masculinity. The Moominmamma is oppressed and mostly fits herself into that gender relation, but she also makes her own world by painting the walls of the lighthouse tower and even manages to escape into her painting. The growing Moomintroll tries to find his own ways by moving away from the family and starts coming close to the frozen Groke which makes her dance and melt. In my analysis she is an abjected version of the Moominmamma and The Lighthouse Keeper as an abjected version of the Moominpappa.
5

Gotiska drag i Tove Janssons Muminböcker : Med fallstudie av Småtrollen och den stora översvämningen / Gothic Influences in Tove Jansson's Moomin books : A Case Study of Småtrollen och den stora översvämningen

Hietanen, Marko January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag? Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin subjektivitet verkar förekomma mest frekvent i Småtrollen och den stora översvämningen, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin undergång, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten. / The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood). The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in Småtrollen och den stora översvämningen? How are these gothic influences portrayed and to what purpose? Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: subjectivity, loss, decay, ruin, insolvability, and labyrinthism. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the subjectivity category seems to be most frequent in Småtrollen och den stora översvämningen where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the ruin category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.
6

Gotiska drag i Tove Janssons Muminböcker : Med fallstudie av <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em> / Gothic Influences in Tove Jansson's Moomin books : A Case Study of <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>

Hietanen, Marko January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?</p><p>Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör <em>subjektivitet</em>, <em>avsaknad</em>, <em>förfall</em>, <em>undergång</em>, <em>olösbarhet</em> och <em>labyrintism</em>. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin <em>subjektivitet </em>verkar förekomma mest frekvent i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin <em>undergång</em>, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten.</p> / <p>The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on <em>Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood)</em>. The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? How are these gothic influences portrayed and to what purpose?</p><p>Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: <em>subjectivity</em>, <em>loss</em>, <em>decay</em>, <em>ruin</em>, <em>insolvability</em>, and <em>labyrinthism</em>. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the <em>subjectivity</em> category seems to be most frequent in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em> where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the <em>ruin</em> category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.</p>
7

Det synliga barnet : Mumin, barnlitteratur och Alice Miller

Hugosson, Moki January 2024 (has links)
Uppsatsen undersöker temat barns synlighet och känslor utifrån psykoterapeuten Alice Millers teorier, och utforskar detta i relation till Muminmammans roll, osynliga barn som blir synliga, hur miljön gestaltar det främmande, samspelet mellan mörker och ljus, och hur det skapar förutsättningar för utveckling. Analysen går även i dialog med tidigare forskning av Boel Westin och Janina Orlov, samt diskuterar barnlitteraturens komplexitet.
8

Tintamaresken- en folklig verfremdung!

Björnsson, Hillevi January 2014 (has links)
I en iterativ process i ett utforskande arbete undersöker jag om tintamaresken kan användas i fler sammanhang än inom den folkliga komiken. Genom litteraturstudium hittar jag en väg från den svenska bondkomiken till fjärmningseffekter i internationella teatertraditioner. Med hjälp av laborationer och kontrollexperiment prövar jag förhållningssättet och gestaltningar tillsammans med tintamaresken. Arbetet leder fram till begrepp och metoder man kan använda för att arbeta med tintamaresken i framförallt episk men också dramatisk teater.
9

Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne Totoro

Fredriksson, Joel January 2022 (has links)
In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>
10

"Ta det lugnt, här finns inga värre saker än vi själva" : En psykosyntetisk delpersonlighetsanalys av Tove Janssons muminsvit / "Take it easy, there are no worse things here than ourselves" : A psychosynthetic subpersonality analysis of Tove Jansson's Moomin novels

Petersdotter, Camilla January 2021 (has links)
The essay examines how characters in the Moomin novels change through relationships based on a psychosynthetic subpersonality analysis. This is a new perspective in the field of literature and therefore a solid theoretical basis in psychosynthesis is given and a presentation of my method which includes the concept of subpersonalities. Then three main constellations of characters that focus on Moomin, Sniff, Snufkin, Moominmamma, the Groke, Fillyjonk, Hemulen and Whomper Toft are analyzed. From my discussion it appears that the characters are types who each have their own way of being, thinking and feeling, and in this way Tove Jansson writes a whole where differences may exist. With my perspective, the light is directed towards how the characters integrate sides of each other and thereby develop. The results show that the characters change through the relationships between them, and that a synthesis in each constellation arises.

Page generated in 0.068 seconds