This study intends to describe the experiences of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools when it comes to the study-motivating folk high school course. A course which in its abbreviation has come to be called SMF. The collaboration to offer the course began in 2010 and is today offered to people who are registered at the Swedish Public Employment Service, who have reached the age of 16 and who do not have a high school diploma. SMF intends to motivate people without a high school diploma to go on to regular studies. SMF are one of two courses that the Swedish Public Employment Service has to offer unemployed people who lack upper secondary school qualifications. This points to the importance of continuously reviewing how the organizations that cooperate regarding SMF maintain and develop their cooperation to meet the needs of the unemployed who are registered with the Swedish Public Employment Service. The central question of the study is what the essence of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools regarding SMF is, and how the work between the organizations has developed over time. To develop an understanding of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools, a phenomenological method has been used where 12 informants have been able to share their experiences of the collaboration regarding SMF. The results show that reform of the Swedish Public Employment Service with its digitalization has affected the opportunities to meet in the social arenas, which has been important for the two organizations to gain insight into the working world of each other to best support the unemployed, thus also their opportunities to cooperate effectively and favorably for the individual. The results show that the essence of the collaboration around SMF is about the social arenas and the opportunities that these offered. / Denna studie ämnar beskriva upplevelserna av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna när det kommer till den studiemotiverande folkhögskolekursen. En kurs som i sin förkortning har kommit att kallas SMF. Samarbetet för att erbjuda kursen påbörjades 2010 och erbjuds idag till personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som har fyllt 16 år och som saknar gymnasieexamen. SMF ämnar motivera personer utan gymnasieexamen att gå vidare till reguljära studier. SMF är en av två kurser som Arbetsförmedlingen har att erbjuda arbetslösa som saknar gymnasiekompetens. Något som pekar på vikten av att kontinuerligt se över hur organisationerna som samarbetar gällande SMF upprätthåller och utvecklar sitt samarbete för att möta det behov som finns hos de arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Studiens centrala frågeställning är vad som är essensen i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna gällande SMF, samt hur arbetat mellan organisationerna har utvecklats över tid. För att utveckla en förståelse för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna har en fenomenologisk metod använts där 12 informanter har fått dela med sig om sina upplevelser av samarbetet gällande SMF. Resultatet visar att Arbetsförmedlingens reformering med dess digitalisering påverkat möjligheterna för att mötas på de sociala arenorna vilket har haft betydelse för de båda organisationerna att få insyn i varandras världar, således också på deras möjligheter att samarbete effektivt och gynnsamt för individens bästa. Resultatet visar att essensen gällande samarbetet kring SMF handlar om de sociala arenorna och de möjligheter som dessa erbjuder

The employment rate differences between those who are foreign born and those whoare born in Sweden are as high as 15,3 percent in average, which is the largestdifference amongst the member states. There are also big variations amongst the 290Swedish municipalities, with differences ranging from 10,7 percent in Gällivarekommun and 49,3 percent in Ovanåker kommun.The purpose of this study is to contribute to previous studies on the integration ofimmigrants on the Swedish labour market, by exploring the explanations for thesevariations. The main focus of this study is to explore how the integration policies ofthe local municipalities affect immigrant's successes on the Swedish labour marketand their opportunities for employment.Within the limits of a statistical study and through multivariate regressionanalysis, I explore a number of potential factors that could affect the employmentrates of foreign born citizens. The empirical findings are ambiguous, with only partialsupport for two out of three hypotheses, and no support for the third, this studyshows little promise for the purpose of local integration policies for the integration ofimmigrants on the Swedish labour market. / <p>2018-06-07.</p>

Bakgrund: Det säkerhetspolitiska läget globalt och framförallt i Sveriges närområde har försämrats de senaste tio åren. År 2015 beslutade Sverige för ett återtagande och uppbyggande av totalförsvaret. Det civila försvarets huvudsakliga målsättning är att värna om befolkningen, att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till det militära försvarets förmåga. Det civila försvaret ska använda Sveriges krisberedskap som grundplattform. När allvarliga händelser inträffar i vårt samhälle riskerar ordinarie krisverksamhet att belastas hårt. Sendairamverket har belyst vikten av att involvera samhällets alla nivåer för att uppnå en god samhällsresiliens. Det betonas att organiserad frivillighet bör stödjas och utvecklas. Forskning i Sverige pekar på behovet av ytterligare forskning om ledningsförhållanden för att hantera frivilliga, då det saknas kunskap om hur frivilliga ska ledas och användas både före och under en kris. Syftet med studien är att undersöka hur offentliga aktörer hanterar organiserade och spontanfrivilliga idag med särskild fokus på ledning och styrning, hur de kan integreras i befintliga ledningssystem före och under en kris samt hur det kan bidra till samhällets resiliens.   Metod: Studien är en kvalitativ explorativ studie. Datainsamling sker genom intervjuer vilka sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Sex respondenter intervjuades via videoprogrammet Zoom. Respondenterna är individer som på central, regional och lokal nivå arbetar med eller berörs av frågan om hantering av frivilliga. En respondent är verksam som samordnare för frivillig verksamhet på regional nivå.   Resultat: Studiens resultat visar på att personliga relationer och tillit är en väsentlig del om och hur frivilliga inkluderas och används i krisberedskapsarbetet på lokal nivå. Resultatet visar att det på central nivå finns kunskap och vägledningar om hantering av frivilliga samt konceptet FRG som förespråkas. Resultatet visar på en fungerande modell för hantering av frivilliga på regional nivå. Kunskap om frivilliga, vilka de är och vad de kan göra varierar och är personbunden. Incitament till att hantera frivilliga utgörs framförallt av att undvika att frivilliga binder upp viktiga resurser från ordinarie verksamhet och offentliga aktörers tillgång till resurser.   Slutsats: Hantering av frivilliga sker genom nätverksstyrning men inte som uttalad metod. Offentliga aktörer knyter personliga kontakter med frivilligorganisationer och om graden av tillit är hög utvecklas samverkan mellan aktörerna. Studien visar på återkommande problem i integrering av frivilliga i ledningssystem, samt faktorer för fungerande ledning och styrning av frivilliga. Hantering av frivilliga innebär för samhällets resiliens en möjlighet att nå ut till samhällets alla nivåer. Det leder till effekter som till exempel mobilisering av resurser, folkförankring och att stöd och hjälp kan nå fram till sårbara grupper i samhället.

Earlier research on the topic of inter-municipal cooperation (IMC) seems to be standing on ground too fragmented to constitute a solid basis for future research. Additionally, this research seems to be far too generic and not sufficiently detailed for any municipality to make reasonable use of. Therefore, the existing knowledge is reviewed and put together in a manner that makes the identified determinants of IMC sufficiently complarable so as to enable proper and exhaustive deliberation on the matter. Once this question is settled for the time being, the determinants themselves are examined as to their own determinants, related mechanisms and how these variables all relate to each other. The attained results are not enough to generate any widely generalizable conclusions. However, the combination of exhaustive width and detailed empirical descriptions makes for a basis that somewhat enables the construction of a tentative framework for understanding the drivers behind IMC and their nature.

Between the local and the global: climate, local governments, networks The notion of an ongoing global warming is shared by a large number of researchers and decision-makers around the world. Through the act of signing the UN Framework Convention on Climate Change a majority of the world's naitons have accepted the idea of human induced climate change, and to develop national climate change mitigation programmes. The Kyoto protocol later quantified the commitments made by the nations. The issue of climate change has become a political issue of its own. In the European Union as well as in Sweden and other nations, climate mitigation goals, programmes and strategies are developed. This is also the situation on the local level, for example in Swedish municipalities, which is the context of this study. Local goverment is an important actor in climate mitigation, both as a political organization in its own right and as an arena involving actors from different sectors in society. Climate change mitigation measures conducted by local governments re partly shaped by national grant programmes. The study shows, however, that the local context - the palce - with its natural prerequisites, economic structures and composition of actors, is just as decisive for how the local climate policies are developed and implemented. It also shows that although responsibility for the environment is an important driving force in local climate mitigation there are at least two other dirving forces; local and regional development and the symbolic valute of being in the forefront of climate change mitigation. Another arena where actors in climate change mitigation meet is the network. Together wiht actors from different sectors and levels many municipalities participate in various networks, with local to global extension. The fact that the netsorks like climate change in inself transcends political and administrative borders, is alsö addressed theoretically in the study, focusing upon the concepts of re-scaling, multilevel governance and network governance, which constitute the theoretichal fram of the thesis.

Det här är en fallstudie av hur integrationspolitiska mål översätts tvärsektoriellt inom den regionala utvecklingspolitiken: i en rad olika sammanhang på nationell, regional och kommunal nivå. I studien beskrivs och analyseras hur idén om integration genom mainstreaming översätts till den regionala utvecklingspolitiken, för att fortsätta med en fördjupad analys av det regionala tillväxtpartnerskapet i Östergötland samt olika lokala kommunala tillväxtpartnerskap. Avslutningsvis jämförs resultaten från Östergötland med utvecklingen i landets övriga 20 regionala tillväxtpartnerskap. I avhandlingen visas att det fanns höga ambitioner om att genomföra en mainstreaming, bland annat med hjälp av nätverksstyrning. Så skedde också i olika målsättningstexter och beslut. Men när dessa målsättningar och beslut skulle omvandlas till aktiviteter, fullföljdes inte mainstreamingen. Man avstod helt från att göra något inriktat mot invandrare eller så genomfördes olika former av säråtgärder för invandrare. Avhandlingen visar dock på stora skillnader mellan olika aktörer och sammanhang. I vissa fall var man nära på att uppfylla kraven på en mainstreaming, i andra valde man att inte försöka. I avhandlingen visas också att hinder för genomförandet varit föreställningar om invandrare och invandrarfrågor som ej bidragande i ekonomiska tillväxtsammanhang, brist på styrningskompetens och resurser samt ett bristande kunnande om hur man skulle mainstreama integration. / This is a case study of how the Swedish migrant policy is cross-sectorally translated into the regional development policy area: at national, regional and municipal levels. The study describes and analyzes first how the idea of integration through mainstreaming is translated into the regional development policy. Secondly it conducts an in-depth analysis of the Regional Growth Partnership in the region of Östergötland as well as various municipality based growth partnerships. Finally, the results are compared with the development of other Regional Growth Partnerships (21 in total) in Sweden. The thesis shows that there were high ambitions for implementing the idea of mainstreaming integration, including the use of network governance. This also was reflected in other objectives and decisions. But when these goals and decisions were to be transformed into activities, the mainstreaming they were not completed. All actors refrained from implementing the proposed mainstreaming model; but some did implement various forms of side-stream measures for migrants. The thesis reveals large differences between different actors and contexts. In some cases, they were close to meeting the requirements of mainstreaming, in others they chose not to try at all. The thesis also shows that hindrances to translations were negatively related to the categorizations of immigrants, lack of management skills and resources and a lack of knowledge about how to mainstream integration of immigrants.

The voluntary based sports movement has for over a hundred years been supported by state funds and seen as an important part of the Swedish society. In the city of Linköping the ethnical and economical segregation has been increasing in recent years and the consequences are reflected in the local sports associations. In Skäggetorp, statistically the most underprivileged district in city, there is no longer any football association offering activities to children under fourteen years old, either boys or girls. Furthermore, girls with immigrant background are generally less involved in the sports movements and efforts are made from both public authorities and other actors to incite activity.This essay analyses the political rationality lying behind the planned and realized interventions and how the actors have been experiencing the processes of cooperation. The empirical material has been collected by interviews with the involved actors. The theoretical framework has been constituted by a theory of construction of problem representation along with theoretical concepts as capital and governance.Main findings consist of a difference of rationality depending on whether the activity is aimed at boys or girls or if it is conducted within the structure of sports associations. Also, associations in underprivileged urban districts are both seen as possible promotors for social change and as subjects in need of help. The system of public allowances for sports associations can only be distributed to projects even though all actors are addressing a long-term approach. This study also shows the challenges that exists within the decentralisation of public administration, governance and cooperation by different actors.

The digitalisation of society decidedly affects public administration. Swedish public administration has long worked with information technologies for an effective and improved management of public services. But new and increased use of information technologies in society poses new challenges. New demands on information security are increasing, while accessibility and transparency are important priorities in policies on digitalisation in public services. However, the central government’s ambitions and expectations with regard to digitalisation face a slow and hesitant implementation in local governments. There are important differences between municipalities in priorities, local needs, and implementation mechanisms in connection with e-government. In this thesis, I argue there is a need to reconsider the role of governance mechanisms in e-government. There is a need to understand local translations of national policies and technological developments in relation to the goals of more effective and legitimate public administration. The main purpose of this thesis is to analyse tensions that emerge in the implementation of egovernment in local public administration. On the basis of a constructivist and interpretivist approach, I have undertaken two empirical studies. One focuses on municipal administration of education in Linköping. The other focuses on a governance network on digitalisation policy in Östergötland. The studies are presented in four papers. The issues addressed in the papers are further analysed with a focus on four fields of tension, using network governance theory and translation theory. This shows that the implementation of e-government in local public administration is a tension-laden process. The four fields of tension relate to: different logics and dilemmas for adoption and implementation; concerns and ambiguities in a context of unclear organisational and institutional arrangements; concerns and resistance from professional users; and a reassessment of the meaning of security as a reference for the interpretation of information security. I contend that established managerial and evolutionary models of e-government leave important process-related aspects out of the analysis of change in public administration. The contribution of this thesis lies in its description and analysis of the four identified fields of tension. One significant implication of my analysis is that reassembling current  governance mechanisms in local public administration is crucial. / Samhällets digitalisering påverkar tydligt den offentliga förvaltningen. Svensk förvaltning har länge arbetat med datorer för effektivisering och förbättrad administration. Men idag ställs nya krav då digitala verktyg för informationshantering och kommunikation används allt mer i samhället och på nya sätt. Kraven på säker informationshantering ökar, samtidigt som tillgänglighet och transparens är viktiga ledord i policyer kring digitaliserad förvaltning. I Sverige är det tydligt att regeringens ambitioner med digitaliseringen av förvaltning inte går i linje med vad som sker och implementeras i kommunerna. Skillnaderna ligger i hur e-förvaltning prioriteras, förankras i lokala behov och implementeras. Därför krävs både förbättrad styrning och tydligare möjligheter att lokalt översätta nationella policyer och internationell teknikutveckling för en effektivare och mer legitim digital förvaltning. Syftet med avhandlingen är att analysera implementering av digitalisering i kommunala förvaltningar utifrån nätverksstyrning (governance) och översätts av olika aktörsgrupper.Studiens konstruktivistiska och tolkande ansats baseras på två empiriska studier. Den första handlar om kommunal utbildningsadministration och den andra om den regionala digitala agendan i Östergötland. Studierna  presenteras i fyra artiklar. De övergripande slutsatserna pekar på spänningar som uppstår när digitaliseringen blir en del av den kommunala förvaltningspraktiken. Spänningarna har identifierats i relation till medarbetarnas varierande kompetenser, informationssäkerhet samt kommunernas olika resurser och kompetenser vilka betingas av dess storlek och förutsättnignar. Bidraget visar att etablerade  managementmodell och evolutionära perspektiv är otillräckliga för att tolka och förklara hur digitaliseringen förändrar kommunal förvaltning. Istället framhålls betydelsen av att skapa förståelsen för hur digtalisering översätts i olika sammanhang. Analyserna pekar på behovet av att öppna för nya sätt att styra och organisera digital offentlig förvaltning.

Up until today, nearly all Swedish regions have decided to set up an EU office in Brussels. However, earlier research on the subject shows that there are big differences concerning what the regions are trying to achieve with their EU office. The aim for this study was therefore to analyse Swedish subnational actors’ EU work within three different arenas and dimensions: at the Brussel arena (upload), at home ground (download) and lastly, the coordination between these two arenas (crossload). To achieve this, an extensively material on the subject was gathered by interviewing key persons from both Brussels and the subnational actors’ home organizations. In order to analyse the material, the theoretical framework multi-level governance was put into practice. The theoretical framework offered a definition on how the regions interact within the EU, and it also provided the framework for the analyses.  The study was able to unpack three Swedish subnational actors’ EU approaches and their different forms of organization regarding their work with EU. In addition, the study could for each explored arena set up a collection of criteria’s that Swedish subnational actors must achieve in order to succeed with their strategic work with EU. Those criteria’s, with numerous important subheadings, were categorised as effectiveness, legitimacy, and strategical selection.