Syftet med studien var att ge en bild över hur två olika matematiska läromedel för årskurs fyra är utformade och vad i utformningen som är anpassat för elever med NPF. Studiens inledning beskriver bakgrunden till val av ämne samt kortfattat viktiga delar för studien. Efter studiens inledning kommer bakgrundsavsnittet som inleds med att beskriva styrdomententens roll för studien. Fortsatt i inledningen berörs sedan NPF samt diagnoser inom NPF. Därefter beskrivs en gemensam svårighet för elever med NPF och det är de exekutiva funktionerna och som avslutning av bakgrunden beskrivs läromedlets roll i skolan, läromedlets roll för elever med NPF och en sammanfattning av tidigare forskning. Sedan lyfts studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det relationella specialpedagogiska perspektivet samt Cognitive load theory. Metoden bygger på en sammanställning av variabler för vad anpassat läromedel för elever med NPF är samt variabler för minskad kognitiv belastning. Dessa jämfördes och bildade tillsammans tre dimensioner med tillhörande frågor. Frågorna ställdes till läromedlen som blev resultatet av studien. Resultatet diskuteras sedan genom att jämföra läromedel med varandra för att sedan lyfta upp de positiva delarna i läromedlen för vad som är anpassade för elever med NPF och vad som minskar den kognitiva belastningen. Det framkommer av studien att det finns positiva företeelser i läromedlen som bland annat ökande svårighetsgrader av uppgifterna, uppgifterna bygger till vissa delar på elevernas förkunskaper och läromedlen har en igenkännande struktur. Det finns exempeluppgifter med lösningsförslag i läromedlen som är till fördel för elever som i vanliga fall har en historia av att misslyckas och underprestera i matematik. Slutsatsen är att det finns positiva företeelser i de båda läromedlen som är bra för elever med NPF, dock finns stora variationer mellan elever med NPF vilket medför att dessa företeelser inte alltid passar för alla. Det är upp till varje undervisande lärare att anpassa undervisningen till rådande situation, grupp och individ.

Syftet med denna studie är att beskriva åländska 4–6-lärares upplevelser av att forma lärandemiljöer där elever med diagnostiserad ADHD ges möjlighet att kunna och vilja vara aktiva i svenskundervisningen. Den metod som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som har tidigare erfarenhet av att ha arbetat inom svenskundervisningen med elever med diagnostiserad ADHD. Resultaten i den föreliggande studien påvisar fyra teman som gagnar en språkutvecklande lärmiljö där elever med diagnosen ADHD fostras till att bli aktiva aktörer inom svenskundervisningen. Utifrån lärarnas upplevelser har fyra teman bildats: struktur och strategier, individperspektiv, multimodalitet, självbild och självständighet. Dessa anses påverka lärmiljön, elevens motivation och lärarens implementering av anpassningar i förhållande till elevens språkutveckling.

No description available.

This paper presents a WPR analysis of policy documents issued by Swedish educational authoritiesconcerning students with neurodevelopmental disorders (NDD/NPF). The analysis specificallyfocuses on how these students are constructed within the discourse of educational policies. Usingpolicy documents from school authorities, in our qualitative analysis, we examine how theproblematization of these students manifests itself in the texts. Through our analysis, we questionwhether the knowledge requirements in the curriculum are reasonable. We aim to contribute to adeeper understanding of, and possibly challenge, how NDD/NPF students are constructed in thediscourse found in the policy documents through our analysis.

Sammanfattning/Abstract Det här examensarbetet handlar om problematisk skolfrånvaro och hur skolan genom att inta ett salutogent perspektiv kan jobba med framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Vi redogör för tidigare forskning om orsaker till frånvaro och insatser för att öka närvaro. Vi har genomfört ett antal intervjuer, och genom tematisk analys kodat svaren i teman. Dessa teman förankrar vi i aktuell forskning för att sedan dra slutsatser utifrån respondenternas svar. Vi utgår dessutom från två perspektiv: det salutogena och det socialekologiska. Enligt det förra så är det viktigt med begriplighet, förutsägbarhet och meningsfullhet för eleven. Enligt det senare så spelar hela livssituationen en avgörande roll för välbefinnande hos den enskilda eleven. Vi har delat in våra teman i tre delar, som utgår från i vilken fas skolan befinner sig i vad gäller arbetet med skolfrånvaro. Dessa delar utgör förebyggande arbete, åtgärder samt reparerande insatser. Våra resultat visar bland annat att den personliga relationen mellan lärare och elev är viktig. Vidare visar resultaten att det är viktigt med en känsla av sammanhang i hela elevens kontext. / This thesis addresses problematic school absenteeism and how schools can work on success factors for increased attendance by adopting a salutogenic perspective. We review previous research on the causes of absenteeism and interventions to increase attendance. We conducted a series of interviews and used thematic analysis to code the responses into themes. These themes are anchored in current research, from which we draw conclusions based on the respondents' answers. Additionally, we approach the issue from two perspectives: the salutogenic and the social-ecological. According to the former, it is important for students to have comprehensibility, predictability, and meaningfulness. According to the latter, the overall life situation plays a crucial role in the well-being of the individual student. We have divided our themes into three parts, based on the phase the school is in regarding work with absenteeism. These parts consist of preventive work, interventions, and remedial measures. Our results show, among other things, that the personal relationship between teacher and student is important. Furthermore, the results indicate that a sense of coherence in the student's entire context is essential.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier lärare i fritidshem som används för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljön. Genom att använda kvalitativa intervjuer har vi fått insikt i hur olika skolor hanterar situationen med elever som har neuropsykiatriska diagnoser. I vår undersökning har vi identifierat tydlighet, struktur och upprepning som centrala riktlinjer för detta arbete. I vårt arbete har vi fördjupat oss i att utforska olika aktiviteter och strategier och vi har försökt belysa hur skolor och fritidshem kan skapa en mer tillgänglig och stödjande miljö för dessa elever. Vidare har vi integrerat ett sociokulturellt perspektiv i vår analys, vilket hjälper oss att förstå hur interaktion och lärande former av sociala och kulturella kontexter. Vi har kopplat detta till det sociokulturella perspektivet, vilket har genomsyrat hela vår studie. Dessutom har vi detaljerat vårt metodval och genomfört en noggrann metoddiskussion för att belysa vårt tillvägagångssätt. Genom att presentera och analysera intervjuerna har vi fått insikter som har berikat vår förståelse för ämnet. Avslutningsvis har vi sammanfattat våra resultat och diskuterat deras implikationer, samtidigt som vi har pekat på möjliga områden för framtida forskning.

No description available.

Compulsory schooling in Sweden is mandatory for everyone due to existing school attendance laws, and all students have the right to an education. Schools are considered a protective factor to prevent children and adolescents from taking a wrong turn in society, instead shaping them into good citizens through education. Good collaboration betweenschool and home is a crucial part of the remedial efforts for students with problematic absenteeism, just as maintaining good cooperation with other stakeholders such as child psychiatry services, social services, and attendance teams is essential. The purpose of this study is to enhance the understanding of how guardians of children with problematic school absenteeism experience their situation, to provide school staff and principals with deeperknowledge in the area. In the study, I have applied two different special educationalperspectives, the relational and the categorical perspectives, to develop an understanding of how guardians perceive the collaboration between school and home based on their children's absenteeism. Based on Bronfenbrenner's ecological systems theory, the differentenvironments in which the students are involved interact and serve as a starting point for understanding the student and their situations. The study involved conducting semi-structured qualitative interviews with three different guardians, revealing perceived deficiencies in the collaboration between school and home. It is clear that a key success factor for increased school attendance is having good relationships between teachers and students, as all guardiansexpressed that this creates security for their children and increases the chances of their children attending school more easily. My conclusion is that there are many different factors affecting a child's problematic absenteeism, and that each situation is complex. Good collaboration between school and home is also shown in several other studies to be a significant and promoting factor in increasing school attendance, indicating that guardians play an important role in the attendance-promoting work from the school, especially for students with problematic absenteeism who often need their parents to advocate for them.

Parents of children with a neuropsychiatric disorder faces a lot of difficulties regarding their role as a parent. The purpose of this study is to gain a better knowledge of the challenges and needs the parents experience due to their child’s disorder. The study was based on theories of stigma and salutogenesis. By analyzing autobiographies with a narrative thematic method, we studied the subject from the parents’ perspective. Earlier studies have found that parents of children with neuropsychiatric disorders faces a variety of challenges but also find ways to cope with the situation. We found two major challenges and a variety of ways in which the parents cope with this. The main difficulties we found was the stigmatization, including both general stigmatization as well as family stigmatization and self-stigmatization, and the lack of time and energy the parents experience. When it comes to handling the everyday life, we identified four key aspects: support, a general life balance, interpersonal traits and understanding and acceptance from others.  The findings indicate that there is a connection between stigmatization and how the everyday life is handled due to stigmatization interfering with all aspects of the parents’ life.

En litteraturstudie som undersöker vad existerande forskning säger om hjälpmedel för inkludering i matematikundervisningen. Studien använder sig av två frågeställningar där ena fokuserar på vilka hjälpmedel som finns och den andra fokuserar på framgångar respektive hinder vid implementering av hjälpmedlen. För att besvara frågeställningarna användes en tematisk analys där det identifierades 4 teman till frågeställning 1 vilka är: (1) fysiska hjälpmedel, (2) miljöanpassningar, (3) undervisningsmetoder och (4) kunskap och relation. Till frågeställning två identifierades följande teman: (1) hinder vid implementering och (2) framgångar vid implementering. Utifrån resultatet är slutsatserna att det finns flertalet olika sorters hjälpmedel men att det inte är möjligt att direkt avgöra huruvida ett hjälpmedlen är effektiva eller inte. Ett hjälpmedel behöver testas och utvärderas och kan ha olika effekt på olika elever. För att kunna avgöra huruvida ett hjälpmedel är effektivt är det nödvändigt för lärare att använda sig av kunskap om samt relation till eleven. Hjälpmedel kan däremot också ha begränsad tillgänglighet på grund av aspekter som finansiering och resursfördelning. / A literature review that examines what existing research says about assistive tools for inclusion in mathematics education. This is done with the help of two research questions where one focuses on what tools are available and the other focuses on the advantages and disadvantages of implementing the tools. To answer the study's questions, a thematic approach was used where 4 themes were identified for question 1, which are: (1) physical aids; (2) environmental adaptations; (3) teaching methods, and (4) knowledge and relationship. For question two, the following themes were identified: (1) barriers to implementation and (2) successes in implementation. Based on the results, it is concluded that there are several different types of tools, but that it is not possible to directly determine whether a tool is effective or not. An assistive tool needs to be tested and evaluated and can have different effects on different students. To determine whether a tool is effective, it is necessary for teachers to use their knowledge off and relationship with the student. However, assistive tools may also have limited accessibility due to aspects such as funding and resource distribution.